Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

A report on implementation in the public health sector, version 3.0 This report is about implementation. Here, we present and discuss how new interventions, work practices, and products can be disseminated and implemented. When something new, sometimes after many years of research, is deemed

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Information från Folkhälsomyndigheten

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Ja, till de flesta barn. Sjuksköterskors ordinationsrätt regleras av Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel. Enligt dessa får vissa specialistutbildade sjuksköterskor självständigt ordinera HPV-vaccin till barn och unga som omfattas av barnvaccinationsprogrammet…

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Hib var den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation (meningit), struplocksinflammation (epiglottit) och blodförgiftning (sepsis) bland spädbarn och förskolebarn före 1993, då vaccination mot Hib infördes i barnvaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar hade ett snabbt förlopp med hög dödlighet. Hib-meningit följdes ofta av hörselskador och andra hjärnskador. Efter det att vaccination med Hib-vaccin…

Antikroppspåvisning i serum för poliovirus typ 1 och 3 med neutralisationstest (NT).