Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 februari 2022. Gäller från och med: 9 februari 2022.

Ändringsförfattning. Beslutade: 13 september 2021. Gäller från och med: 29 september 2021.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

På Folkhälsomyndigheten arbetar vi för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och

Antibiotika räddar liv – men bara om de fungerar när vi behöver dem. Genom att använda antibiotika klokt och förebygga infektioner kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens.

Ändringsförfattning. Beslutade: 26 mars 2020. Gäller från och med: 27 mars 2020.

Barn behöver tillgång till en hälsofrämjande utemiljö där de kan röra sig och andas frisk luft. Detta behöver säkerställas när utemiljöer planeras, utformas och förvaltas.

För att motverka antibiotikaresistens behöver vi öka kunskapen och medvetenheten hos olika målgrupper och i samhället i stort. Här hittar du material som kan vara till stöd för dig som arbetar med att kommunicera om antibiotikaresistens och hur man förebygger infektioner inom exempelvis vården

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

13–15 maj samlas beslutsfattare, forskare, praktiker och organisationer ifrån hela Norden i Göteborg för dialog och lärande kring aktuella folkhälsofrågor. Den 14e nordiska folkhälsokonferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och planeringen är nu i full gång. Vi har pratat med projektledare

Information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.

Här kan du söka, hämta och ladda ner statistik om hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall. Databasen innehåller uppgifter sorterat i olika temaområden, och du kan enkelt filtrera och exportera data för egen analys.

Grundförfattning. Beslutade: 13 oktober 2021. Gäller från och med: 20 oktober 2021.

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 mars 2023. Gäller från och med: 15 mars 2023.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.

Ändringsförfattning. Beslutade: 18 oktober 2023. Gäller från och med: 2 november 2023.

Ändringsförfattning. Beslutade: 2 februari 2022. Gäller från och med: 9 februari 2022.

Ändringsförfattning. Beslutade: 22 februari 2023. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Ändringsförfattning. Beslutade: 13 september 2021. Gäller från och med: 29 september 2021.

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata

Folkhälsomyndigheten använder en metod som kallas avloppsvattenbaserad övervakning (wastewater-based surveillance, WBS) för att undersöka förekomsten av olika smittsamma sjukdomar i befolkningen. Här förklarar vi vad avloppsvattenbaserad övervakning innebär och hur den används i Sverige.