Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Epidemiologisk typning, verifiering av meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) och meticillinkänslig Staphylococcus aureus (MSSA) samt påvisning av Panton-Valentine leukocidin (PVL).

Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) blev anmälningspliktig år 2000, men anmäldes liksom MRSA tidigare via den frivilliga laboratorierapporten. Antalet anmälda fall per år har legat mellan 10 och 20 de senaste åren. Under året anmäldes totalt 18 fall, flera av dessa var asymptomatiska bärare som hittades vid smittspårning. Två personer uppgavs vara smittade utomlands.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Helgenomsekvensering för epidemiologisk typning av stafylokocker (helgenomsekvensering, SNP-analys).

Klamydia orsakar av en bakterie och är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. Den förekommer i hela världen.

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Hepatit E orsakas av ett virus som kan ge upphov till gulsot. Viruset sprids främst via förorenat vatten och livsmedel. Sjukdomen är vanlig i hela världen, men större utbrott har hittills endast rapporterats från låginkomstländer. I Sverige rapporteras årligen 20–40 fall, majoriteten smittade inom

Gonorré orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae. Den sprids sexuellt och kan infektera urinröret, ändtarm, svalg, slidan och livmoderhalsen. Ögon kan även infekteras via kontaktsmitta. Inkubationstiden är kort – från något dygn till någon vecka.

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2020 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 3 3 Beskrivning av indikatorer I tabellen nedan redovisas de indikatorer som ingår i

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Smittan finns bland människor i hela världen. I Sverige är smittan ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.