Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Översikten tyder på att ett minimipris kan bidra till minskad ojämlikhet i hälsa genom att minska konsumtion av alkohol och relaterad sjuklighet och dödlighet i grupper med låg socioekonomisk position och/eller hög konsumtionsnivå. Litteraturöversikten är en del i myndighetens uppföljning av det

Här kan du läsa om den marknadskontroll som vi genomförde under 2024 inom området tobak och liknande produkter. Redovisningen utgår från de prioriterade områdena i den svenska nationella strategin för marknadskontroll.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

I Sverige beräknas den totala alkoholkonsumtionen vara 8,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Ungefär 16 procent av befolkningen har en riskkonsumtion, vilket är en konsumtion som ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående kriser i världen, och påverkan på deras

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas arbete inom ANDTS-området under 2021. Rapporten inkluderar både det samordnande ANDTS-förebyggande arbetet och tillsynsverksamheten inom områdena alkohol och tobak.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Detta är en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 och beskriver hur narkotika används, köps och upplevs av personer som nyligen använt narkotika.

Rapporten sammanfattar kunskapsläget om kokain i Sverige ur ett folkhälsoperspektiv. Den beskriver förekomst av kokain, användningsmönster och faktorer som är relaterade till kokain, men också hälsoeffekter och samhällets insatser för att förebygga kokainanvändning.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt dopningsförebyggande arbetet gemensamt med övrig ANDTS prevention. Se över förvaltning och finansiering av PRODIS och 100 % Ren Hårdträning samt fortsatt utvärdera arbetet. Se över hur det dopningsförebyggande arbetet kan organiseras framöver.