Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionala beslut och ge enskilda läkare stöd i bedömningen av vilka personer som bör erbjudas postexpositionsprofylax och vilka riskgrupper som bör erbjudas vaccination.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

I veckans specialavsnitt redovisas influensastatistik per åldersgrupp från säsongen 2025–2026, med data från vecka 40 fram till och med vecka 10.

Rekommendationerna är tänkta som stöd till hälso- och sjukvårdspersonal när de handlägger personer som har utsatts för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta, eller som löper risk att utsättas för smitta.

6 april 2021 Nio av tio personer svarar att de helt säkert eller troligen kommer tacka ja när de erbjuds vaccin mot covid-19. Den höga vaccinationsviljan finns i alla åldrar men är högst bland äldre. Det framgår av Folkhälsomyndighetens senaste webbenkät. 8 april 2021 Folkhälsomyndigheten förlänger de tillfälliga restriktionerna…

Since 1997, the Public Health Agency of Sweden has conducted an Enhanced pertussis surveillance (EPS) of children with pertussis in Sweden. Part of the surveillance includes clinical information and vaccination histories. The methods used in the article are described in more detail in this technical…

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

1 december 2020 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att symtomfria yngre barn och elever som bor tillsammans med någon som har covid-19 stannar hemma, precis som äldre elever rekommenderas att göra. Syftet är att skapa arbetsro och att personal kan fokusera på det pedagogiska arbetet. 3 december 2020 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gymnasieskolorna övergår…

1 juli 2021 Folkhälsomyndigheten ändrar sina föreskrifter, råd och rekommendationer om åtgärder för att minska smittspridningen. Ändringarna baseras på en samlad bedömning där minskade smittfall, färre covid-vårdade och fler vaccinerade vägts in. Det blir nu möjligt att umgås med fler än tidigare, men det är…

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.