Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har

2025: Tillhandahålla frågor och svar och delta på regionala hälsoskyddstärffar Inomhusmiljö och egenkontroll i skola och förskola är ett utpekat fokusområde för tillsyn i den nationella strategin 2025. På Naturvårdsverkets webbplats finns information vilken tillsyn kommunerna ska genomföra. Läs mer Nationell strategi för…

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan kontrolleras vid tillsyn.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både…

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Ja, att ha smittats med det virus som orsakar vattkoppor är en förutsättning för att man ska kunna utveckla bältros senare i livet. Efter att en person haft vattkoppor finns vilande (latent) virus kvar i kroppens nervsystem resten av livet. Drygt 30 procent av alla i Sverige utvecklar bältros någon gång i livet.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor och bära virus latent för att kunna få bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna i bältros.

En frisk person som haft vattkoppor blir immun mot sjukdomen och kan därför inte få den igen. Vattkoppsvirus finns däremot kvar i kroppen efter att sjukdomen har läkt ut, och kan ibland orsaka bältros senare i livet.

Rapporten utgår från Miljöhälsoenkäten 2023 och fokuserar på hälsorelaterade frågor kopplat till vistelse i och tillgång till grönområden.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som presenterar kunskapsläget om effekter av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske regelbundet. Det kan vara lämpligt att vissa moment av storstädningen utförs två till tre gånger per år. Andra moment kan behöva utföras mer löpande under året, beroende på vilken belastning verksamheten utsätts för. Läs mer

Toaletter bör städas minst en gång per dag. Är belastningen hög bör de städas flera gånger dagligen. Toaletterna bör vara så rena att elever och barn inte undviker att använda dem.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

De flesta som får vattkoppor har ett förhållandevis ofarligt sjukdomsförlopp, men inte alla. Feber, huvudvärk och klåda från blåsorna kan vara besvärligt. Det finns risk för komplikationer, exempelvis med bakteriell infektion i blåsorna, lunginflammation eller infektion i centrala nervsystemet som cerebellit (balanssvårigheter), meningit…

Här kan du läsa om hur samhället kan arbeta för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi beskriver insatser, strategier och ansvar på olika nivåer.

Rapporten, som är en återredovisning av regeringsuppdrag, riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård.

Rapporten ska underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger