Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: vilka symptom kan man f yttrande yngre barn skärm
2148 träffar på Barn inom Hela webbplatsen
-
Invasiv pneumokockinfektion 2004
Uppdaterad:Invasiv pneumokockinfektion har tidigare övervakats genom den frivilliga laboratorierapporteringen, men från och med den 1 juli 2004 blev sjukdomen anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen. Under halvåret juli till december 2004 rapporterades 406 fall av invasiv pneumokocksjukdom enligt
-
Kikhosta 2023
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 138 fall av kikhosta i Sverige motsvarande en incidens av 1,3 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning av antalet fall jämfört med 2022 (n=13) men fortsatt färre jämfört med året innan pandemin (2019: n=782; incidens 7,6).
-
Kikhosta 2009
Uppdaterad:Under 2009 inrapporterades 281 fall av kikhosta. Detta är det lägsta antalet inrapporterade kikhostefall sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 1997. Inga dödsfall har inrapporterats. Många av fallen kommer ifrån de tre storstadsområdena, som har en närmare dubbelt så hög incidens som landet i
-
Påssjuka 2024
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 26 fall av påssjuka i Sverige, varav 25 var laboratoriebekräftade. Fallen var mellan 2 och 78 år gamla och könsfördelningen var jämn. Sju fall uppgavs vara vaccinerade, 13 var ovaccinerade och för sex fall var vaccinationsstatusen okänd. Fem av
-
Påssjuka 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 33 fall av påssjuka varav var 32 laboratoriebekräftade. Samtliga fall utom ett var vuxna (medianålder 33,5 år, spridning 20-56 år). Av de vuxna bedömdes 17 vara vaccinerade och 7 ovaccinerade (8 hade okänd status; figur 1). Könsfördelningen var
-
Röda hund 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur
-
Enterohemorragisk E.coli infektion 2010
Uppdaterad:Trender Under 2010 anmäldes totalt 334 fall av EHEC-infektion (3,6 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en ökning med 46 % sedan 2009. Ökningen kan uppfattas som stor, men 2009 var ett år med ovanligt få EHEC-fall och 2010 års antal fall är mer normalt jämfört med tidigare år. Den
-
Kammarrätten Jönköping, mål 3233-21, daterad 2022-08-22
Uppdaterad:Sammanfattning Ett bolag ansökte om serveringstillstånd för en verksamhet i anslutning till en idrottslokal. Kommunen biföll delvis ansökan genom att bevilja serveringstillstånd men med begränsade serveringstider i förhållande till ansökan. Som skäl för beslutet angav kommunen att serveringsstället var beläget i en idrottsanläggning där barn och unga vistas och i närhet till serveringslokalen fanns…
-
Enterohemorragisk E. coli infektion (EHEC) 2015
Uppdaterad:Enterohemorragisk E.coli (ehec) är en toxinbildande tarmbakterie. Ehecinfektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån milda symptom till blodig diarré samt leda till njursvikt på grund av s.k. hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer. Ehecinfektion är en zoonos, vilket…
-
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) 2024
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 3 937 fall av MRSA motsvarande en incidens av 37 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med elva procent jämfört med 2023 (n=3547; figur 1). Sextiotvå procent av fallen angavs vara smittade i Sverige (n=2434). Ökningen av antal fall ses
-
-
Bilaga 1 till artikel 24004: Livsmedelskonsumtionen idag och hur mycket den behöver förändras – bakgrund till delmålens målnivåer
Publicerad:Uppdaterad:1 Bilaga 1. Livsmedelskonsumtionen idag och hur mycket den behöver förändras – bakgrund till delmålens målnivåer Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Inledning I denna bilaga beskrivs vilken
-
Rökfria skolgårdar – skolan kan göra skillnad
Publicerad:Uppdaterad:Kunskapsstöd – rökfria skolgårdar• Stöd för kommuner och skolan att förebygga tobaksbruk och utveckla arbetssätt för att främja rökfria skolgårdar Om kunskapsstödet Fotograf: Astrakan, Scandinav bildbyråKunskapsstödets målgrupper (förebyggande & tillsyn) (föräldrar)• I samverkan med länsstyrelserna
-
Enterohemorragisk E.coli infektion 2014
Uppdaterad:Enterohemorragisk E.coli (EHEC) är en toxinbildande tarmbakterie. EHEC-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge blodig diarré samt leda till njursvikt på grund av s.k. hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer. EHEC-infektion är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan…
-
Rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar (lättläst)
Publicerad:Rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-4. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda
-
Internationell utblick över lagstadgade rökfria utomhusmiljöer
Publicerad:Uppdaterad:Ett dokument från Folkhälsomyndigheten
-
Bilaga 4 Resultat till underlag för de narrativa synteserna och känslighetsanalyserna i översikten
Publicerad:Uppdaterad:Information från Folkhälsomyndigheten
-
Tuberkulos 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur
-
Yersiniainfektion 2016
Uppdaterad:Yersinia är en tarmbakterie som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Utbrott orsakade av yersinia är ovanliga och fallen anses mestadels vara sporadiska. Symtomen inkluderar diarré, magsmärtor och ibland feber. Vuxna kan även få ledbesvär…
-
Viral meningoencefalit 2024
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 654 fall av viral meningoencefalit (VME) motsvarande en incidens av 6,2 fall per 100 000 invånare. Incidensen var högst bland barn under ett år (62,6 fall per 100,000 invånare; figur 1). Av de rapporterade fallen var 53 procent kvinnor (n=345) och 47 procent män. Av de rapporterade fallen avled 26 personer inom…
-
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) 2009
Uppdaterad:Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) har varit anmälningspliktiga sedan 1996. Trender Under 2009 rapporterades 446 fall av PNSP i Sverige, incidens 4,8. Jämfört med 2008 rapporterades 119 färre fall, en minskning med 21 procent. Under
-
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) 2010
Uppdaterad:Under 2010 rapporterades 409 fall av PNSP i Sverige, motsvarande en incidens på 4,3 för riket. Jämfört med 2009 rapporterades 37 färre fall, en minskning med 8 procent. Under perioden 1997 till 2002 minskade den årliga incidensen från 10,1 till 5,8 för att sedan åter öka något (Figur). Sedan 2007
-
ESBL-producerande Enterobacteriaceae 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur
-
Sjukdomsinformation om stelkramp
Uppdaterad:Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.
-
ESBL-producerande Enterobacterales 2024
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 12 527 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 118 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2023 (n=10 895; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och