Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

TBE är en virussjukdom som överförs till människan via fästingar som blivit infekterade när de sugit blod från smittade gnagare. TBE kan ge hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Var tionde person får även olika förlamningssymtom och omkring…

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

TBE är en engelsk förkortning för tick-borne encephalitis, fästingburen hjärninflammation. TBE orsakas av ett virus som överförs till människa huvudsakligen via fästingar. TBE kan kategoriseras som en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

Sjukdomen förekommer på flera platser i Sverige och övriga Östersjöländer, i östra och centrala Europa samt i stora delar av Asien. I Sverige förekommer sjukdomen främst i Götaland och Svealand. Smittan har under de senaste decennierna spridit sig framförallt västerut men även norrut i landet och

Vaccination brukar av de regionala smittskyddsenheterna rekommenderas till permanent- och sommarboende i områden där det finns risk att smittas av TBE, samt till personer som vistas utomhus i sådana områden. Se information på 1177 för vilka områden som av respektive smittskyddsenhet bedöms vara så kallade riskområden. Rekommendationer om vaccination…

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Det finns inget specifikt läkemedel som är verksamt mot TBE-virus. Behandlingen blir därför symtomatisk, det vill säga den inriktas mot att lindra patientens symtom.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

TBE-virus sprider sig framför allt via bett av Ixodes-fästingar. Viruset finns i fästingens spottkörtlar och kan därmed snabbt överföras vid ett bett. Risken för överföring av TBE-virus till människa, då en smittad fästing suger blod, är inte kartlagd i detalj. Den varierar sannolikt med ett flertal faktorer som virusmängd och blodsugningstid.

Vid en akut TBE-infektion bildas antikroppar mot TBE-virus, som kan påvisas via blodprov. Även virusets arvsmassa kan påvisas med molekylärbiologiska metoder. De olika virustyperna (europeisk, sibirisk respektive Fjärran Östern) kan inte särskiljas med de test som används rutinmässigt.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Version 21 Följande förändring har gjorts Mpox-virus (i tidigare version benämnt apkoppsvirus) har flyttats från tabell 1a till tabell 1b, i linje med de senaste utgåvorna av ADR-S och IATA-DGR. Texten om klassificering av smittförande ämnen i kategori B

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Bakgrund TBE är en virussjukdom som överförs till människan via fästingar som blivit infekterade när de sugit blod från smittade gnagare. TBE kan ge hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Var tionde person får även olika förlamningssymtom och…

De tre senaste åren (2021–2023) har 500–600 fall av TBE anmälts per år i Sverige. Detta motsvarar en incidens på cirka 5–6 fall per 100 000 invånare. Det finns dessutom ett okänt antal infekterade personer som aldrig anmäls, sannolikt för att de haft milda eller inga symtom. Det är troligt att i stort sett alla de anmälda fallen…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 359 TBE-fall motsvarande en incidens på 3,5 fall per 100 000 invånare. Även om det är minskning jämfört med 2018 (n=385) är incidensen fortsatt på en högre nivå jämfört med perioden innan 2017 (figur 1). Majoriteten av fallen (353/359) smittades i Sverige. Med undantag av något…

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,