Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Vägledningen tydliggör vilken förmåga och beredskap som bör finnas enligt Internationella hälsoreglementet (IHR). Materialet kan användas som en del i planerings- och beredskapsarbetet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Denna sida visar vår analyskatalog där mikrobiologiska agens listas från A till Ö. Information om provmaterial och provtagningsanvisning finns under respektive mikrobiologiskt agens.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av systematiska översikter om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med intersexvariation för att ge en bild av kunskapsläget.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av en intracellulär bakterie som infekterar vita blodkroppar. Sjukdomen förekommer globalt, främst i Europa, Nordamerika och Asien, men diagnostiseras sällan hos människa. I sällsynta fall kan infektionen ge allvarliga symtom.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.