Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Sjukdomsstatistik för Brucellos, som även benämns Maltafeber eller Undulantfeber. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Sjukdomsstatistik över Enterohemorragisk E. coli infektion, även kallad EHEC. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Helgenomsekvensering för påvisning av karbapenemresistens, epidemiologisk typning (helgenomsekvensering, SNP-analys).

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Helgenomsekvensering för påvisning av karbapenemresistens, epidemiologisk typning (helgenomsekvensering, SNP-analys).

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades inga fall av pest (Yersinia pestis) i Sverige. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat prover från färre än fem individer med frågeställning pest. Sedan 1997, då sjukdomsstatistik började samlas in digitalt, har inga fall av pest rapporterats i Sverige.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten