Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 6 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.

Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition om ett fritidskort, i form av ett ekonomiskt stöd, för barn ungdomar. Fritidskortet lanseras i september 2025.

På mindre än en månad har över 200 000 barn beviljats Fritidskortet. Av dem har drygt 32 000 fått det högre beloppet på 2 000 kronor.

Föreningar, kulturskolor och andra verksamheter som erbjuder fritidsaktiviteter för barn och ungdomar kan nu ansöka om att ansluta sig till Fritidskortets register.

Nu startar den stora satsning som ger barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Från måndagen den 15 september kommer vårdnadshavare att kunna logga in på webbplatsen fritidskortet.se och använda stödet.

Fritidsaktiviteter för barn kan bidra till glädje, gemenskap och trygghet. Vårdnadshavarna i Folkhälsomyndighetens undersökning nämner bland annat tillgången till aktiviteter och lägre kostnader som två saker som ökar chanserna för barnen att kunna delta.

Regeringen har beslutat om vilka kriterier som föreningar och kulturskolor som vill ingå i Fritidskortets register ska uppfylla. När Fritidskortet lanseras i september kommer föräldrar och vårdnadshavare kunna söka och välja bland de föreningar och kulturskolor som finns i registret.

Fritidskortet ska ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Utbudet av föreningar och kulturskolor som är anslutna växer hela tiden: Nästan 7 000 av de föreningar och kulturskolor som kan vara med i Fritidskortet har nu anslutit sig.

Lagom till höstterminen har Fritidskortet breddats så att även sexåringar omfattas. Ytterligare en nyhet är att ungdomar vars vårdnadshavare har bostadstillägg även de får det högre beloppet på 2 500 kronor per år.

Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.

Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium på temat Gå, dansa, lek – samtal om hälsa och gemenskap. Fritidskortet finns också på plats och informerar om en meningsfull fritid för barn och unga.

I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja rörelse på fritiden.