Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten erbjuder sidoutbildning i "Klinisk mikrobiologi" för ST-läkare. Utbildningen riktar sig framförallt till blivande specialistläkare i klinisk mikrobiologi men utbildningen kan även vara av intresse för blivande specialister i infektionssjukdomar.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till dig som beslutar om åtgärder i skolan och fritidsverksamhet.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Du som är gravid rekommenderas vaccination mot kikhosta, influensa för din och ditt barns skull. I detta faktablad kan du läsa mer om varför, och om vad sjukdomarna innebär.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring skatter och subventioner för att främja hälsosam livsmedelskonsumtion och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Mässling är mycket smittsamt och kan ge allvarliga komplikationer. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Folkhälsomyndighetens översättning av budskap från WHOs skrift Zero regrets.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.