Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Vad vi äter påverkas och styrs till stor del av hur mat marknadsförs, prissätts och görs tillgänglig. Här beskriver vi hur offentliga styrmedel kan användas för att skapa bättre förutsättningar för en hälsosam livsmedelskonsumtion.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. På den här sidan beskriver vi hur vuxnas matvanor följs, vilka indikatorer som används och hur matvanorna har utvecklats över tid.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är opastöriserade ostar och fiskprodukter som inte upphettats (gravad och kallrökt lax). Sjukdomen drabbar äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar som till exempel svårt

1 Bilaga 6. Enkät till nordiska länder om hållbar livsmedelskonsumtion Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Metod Under våren 2022 tog Folkhälsomyndigheten i samverkan med Livsmedelsverket fram en

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som kommer att vägleda arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

1 Bilaga 1. Livsmedelskonsumtionen idag och hur mycket den behöver förändras – bakgrund till delmålens målnivåer Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Inledning I denna bilaga beskrivs vilken

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.