Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är en central undersökning om befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Enkäten, som är en del av Sveriges officiella statistik, ger viktiga underlag för analyser och beslut om insatser på nationell, regional och lokal nivå. Här kan du läsa om undersökningens syfte och metoder och ta del av resultat och kvalitetsdokumentation.

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter för den nationella folkhälsoenkäten, uppdelat per år. Rapporterna innehåller bland annat beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet.

En beskrivning av frågorna och hur man redovisar frågorna i den nationella folkhälsoenkäten hittar du i dessa rapporter.

Frågeformulär samt följebrev tillhörande Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV).

Denna rapport ger en beskrivande sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor som inkluderades i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid…

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Rökning är ojämnt fördelat i befolkningen och det finns stora skillnader mellan olika grupper baserat på utbildning, inkomst och sysselsättning, enligt den nationella folkhälsoenkäten. Användningen av nikotinsnus och e-cigaretter ökar i befolkningen och är vanligast bland personer i åldern 16–29 år.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Här kan du söka, hämta och ladda ner statistik om hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall. Databasen innehåller uppgifter sorterat i olika temaområden, och du kan enkelt filtrera och exportera data för egen analys.

Sveriges officiella statistik (SOS) är statistik som är särskilt viktig för att beskriva Sverige. Den bidrar till utvecklingen av vårt samhälle genom att vara objektiv och relevant.

Webbinarium inspelat den 15 december 2022. Webbinariet genomfördes som en del i Folkhälsomyndighetens uppdrag att samordna det nationella folkhälsoarbetet och där de statliga myndigheterna är centrala.

Användning av nikotinprodukter, som nikotinsnus och e-cigaretter, har ökat bland unga. Det visar resultat från undersökningarna Skolbarns hälsovanor och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) nationella skolundersökning.

Att uppleva ensamhet är vanligt. Ensamhet utgör dock inte enbart ett problem för den enskilda individen, det är även ett folkhälso- och samhällsproblem. Förekomsten av ensamhet skiljer sig åt mellan olika undersökningar. Det beror bland annat på vilken typ av ensamhet som analyseras och hur man

Här hittar du en förteckning över Folkhälsomyndighetens publiceringar av officiell statistik och övrig statistik, som publiceras i statistikdatabaserna Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar regionalt med psykisk hälsa eller suicid och som vill veta mer om den statistik som används för att följa utvecklingen inom området.

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.