Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Presentationsmaterial om rekommendationerna för skärmanvändning i gruppen ungdomar 13–18 år. Materialet kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Mobilen är en del av vardagen även för föräldrar och andra vuxna i barns närhet. Men hur vuxna använder sina skärmar när de är med sina barn kan påverka både samspelet och barnens egna vanor. Det är utgångspunkten när Folkhälsomyndigheten nu uppdaterar sina rekommendationer om föräldrars skärmvanor.

Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 visar att användningstiden för digitala enheter har minskat i åldersgruppen 9–12 år. Något som Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer har bidragit till.

Beskrivning av ett projekt med syfte att utvärderar de insatser som erbjuds barn till psykiskt sjuka föräldrar i hälso- och sjukvården. Projektet genomfördes av Region Skåne i samarbete med Lunds universitet.

Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet.

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning på fritiden – vad de bygger på och hur de kan användas. Det finns också praktiska råd för att skapa hälsosamma skärmvanor.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Är du trött i skolan för att du skrollat i mobilen långt in på natten? Känns det som att spelandet tar över ditt liv? Eller att alla andra på sociala medier är mer lyckade än du? Då är du inte ensam. Skärmar påverkar hur du mår – och det finns hjälp att få.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och

Här hittar du som jobbar med barn och unga material du kan använda för kompetensutveckling, information till föräldrar och inspiration för dialog.

Under hösten 2022 undersökte en grupp forskare, knutna till europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, olika länders ställningstaganden bakom besluten om distansundervisningens vara eller icke-vara under covid-19-pandemin.

Vad vi äter påverkas och styrs till stor del av hur mat marknadsförs, prissätts och görs tillgänglig. Här beskriver vi hur offentliga styrmedel kan användas för att skapa bättre förutsättningar för en hälsosam livsmedelskonsumtion.

Affischen riktar sig till vårdnadshavare och presenterar tips och råd för barns och ungas skärmanvändning.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Risker på nätet kan handla om kränkningar och mobbning, oönskade kontakter eller olämpligt innehåll. Barn och unga behöver veta att du och andra vuxna hjälper till om det skulle hända något.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Broschyren innehåller tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Den riktar sig till dig som är vårdnadshavare.

Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.