Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

För äldre kan stillasittandet få konsekvenser för balans, styrka och självständighet. Även små mängder rörelse kan stärka hälsan, minska risken för fall och underlätta vardagliga aktiviteter. Här finns information om fysisk aktivitet hos äldre och vad som påverkar möjligheten att röra sig.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Kroppen mår bra när vi rör oss regelbundet, så den viktigaste rörelsen är den du gör i din vardag, varje dag. Här kan du läsa om varför vardagsrörelse är bra för hälsan och få tips på hur du kan röra dig mer.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

Vi visade en utställning med delar av det nuvarande stödet för folkhälsoarbete. Vid varje station blev det dialoger kring hur vi bäst utformar och paketerar stöd framöver. Här har vi sammanställt de stöd som presenterades.

Många blir trötta eller mår dåligt för att de lägger för mycket tid på spel eller sociala medier. Om det gäller dig behöver du först fundera på vad du använder skärmar till, och när och hur länge. Hur gör du på din fritid, och hur gör du när det är dags att sova?

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige. Finns på flera språk.

Fysisk aktivitet bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa medan stillasittande ökar risken för flera sjukdomstillstånd. Att få fler människor att röra sig har en tydligt positiv hälsoeffekt för varje individ och för folkhälsan i stort. All rörelse räknas. Här hittar du information om området och stöd i arbetet med att främja rörelse.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet och stillasittande gäller för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning är skrivna på lättläst svenska.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

Rapporten ska underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.