Förebygg suicid

Suicidprevention – ett förebyggande arbete på flera nivåer

Suicidpreventivt arbete omfattar en rad insatser för att minska risken för suicid och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå. Anledningen till detta är att orsakerna bakom suicid och suicidförsök ofta är flera och komplexa. Det kan röra sig om psykisk ohälsa, men även andra faktorer såsom exempelvis somatisk sjukdom och svåra livssituationer. Att förebygga suicid handlar därför inte bara om att ge individer det stöd de behöver och insatser för exempelvis en säker vård och omsorg vid risk för suicid. Det handlar också om befolkningsinriktade insatser för att exempelvis skapa trygga miljöer som minskar tillgången till medel och metoder för suicid, och insatser på samhällsnivå för goda livsvillkor.

Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Det handlar om livet heter Sveriges 10 åriga nationella strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin antogs 2025 och betonar vikten av ett samlat och långsiktigt arbete för att förebygga självmord och stärka den psykiska hälsan i samhället.

Genom en samlad strategi finns nu en tydlig riktning och gemensamma mål för alla inblandade aktörer – från vård och skola till arbetsliv och civilsamhälle. Strategin ger dessutom ett ramverk för att följa upp och utvärdera åtgärder, så att insatserna kontinuerligt kan förbättras. Ett av strategins fyra övergripande mål är färre liv förlorade i suicid. Målet handlar om att åstadkomma en tydlig förflyttning mot visionen som anger att ingen en bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord.

Stärkt suicidpreventivt arbete

Då psykisk hälsa, ohälsa och suicid har många gemensamma skydds- och riskfaktorer är strategin i sin helhet, med alla delmålen, en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Det sjätte delmålet, som handlar om stärkt suicidpreventivt arbete, lägger dock särskilt fokus på insatser som mer specifikt är riktade mot att förebygga suicid.

Inom delmål 6, Stärkt suicidpreventivt arbete, återfinns en rad olika prioriterade områden med tillhörande fokusområden. Ett sådant priorterat området är Minska åtkomsten till metoder och medel för suicid.

Befolkningsinriktad suicidprevention

Den senaste samlade forskningen inom området suicidprevention visar att det inte är möjligt att förutsäga suicid på individnivå eller att kategorisera individer i låg- eller hög risk för suicid. Inte minst för att suicid är relativt ovanligt, även i högriskgrupper, men också att suicid kan ske plösligt, utan några tydliga varningstecken.

Därför är det viktigt att uppmärksamma den bredd av faktorer som kan bidra till ett suicidalt beteende och arbeta med förebyggande insatser som tar hänsyn till problemets komplexitet.

Befolkningsinriktad suicidprevention bygger på förståelsen att:

• många faktorer kan bidra till att en person försöker ta sitt liv,
• dessa faktorer kan finnas hos vem som helst,
• risk kan minskas genom insatser både på samhällsnivå och för grupper med en känd förhöjd risk för psykisk ohälsa eller suicid.

Befolkningsinriktad suicidprevention kan handla om att påverka:

• Uppväxtvillkor
• Utbildning
• Arbetsmarknad och arbetsmiljö
• Ekonomiska förutsättningar och försörjningsmöjligheter
• Bostadsförhållanden och närmiljöer
• Möjlighet till delaktighet och inflytande
• Levnadsvanor
• Tillgång till vård och stöd

Det innefattar även arbetet för att minska tillgången till medel och metoder för suicid i exmpelvis offentliga miljöer, och arbetet för att påverka normer och attityder och minska stigmat som finns kring suicid och suicidalitet.

Forskning om suicidförebyggande insatser

Vissa befolkningsinriktade insatser har vetenskapligt utvärderats med avseende på suicid eller suicidförsök som utfallsmått. Sammantaget har forskningen de senaste åren visat på att det finns vetenkapligt stöd för:

• insatser som begränsar tillgången till medel och metoder för suicid, särskilt reglering av smärtstillande läkemedel och skyddande barriärer vid riskplatser för suicid,
• tillgång till effektiv läkemedelsbehandling och psykoterapi,
• insatser som säkerställer en sammanhållen vårdkedja för patienter med suicidproblematik, och
• att skolbaserade preventionsprogram kan vara effektiva för att minska suicidförsök och suicidtankar bland skolungdomar.

Läs mer om forskning om suicidpreventiva insatser:

Risk- och skyddsfaktorer för suicid

Vid suicidpreventiva insatser på individnivå är det viktigt att utgå från den enskilda individens unika kontext då det inte går att med säkerhet förutsäga vilka individer som kommer att begå suicid. Däremot finns ett antal kända risk- och skyddsfaktorer som kan beaktas. De mest framträdande riskfaktorerna för suicid är tidigare självmordsförsök och förekomst av psykiatriska tillstånd. Suicidalt beteende är dock sällan en följd av en enskild faktor, utan uppkommer ofta som resultat av ett samspel mellan flera riskfaktorer. Dessa kan i vissa fall motverkas eller mildras av skyddsfaktorer, såväl hos individen och dess omgivning.

Exempel på riskfaktorer för suicid

• psykiatriska tillstånd som exempelvis svår depression, ångesttillstånd, personlighetsstörningar, ätstörningar och traumarelaterade störningar,
• skadligt bruk av alkohol och narkotika,
• biologiska eller genetiska faktorer som sårbarhet eller familjehistoria med suicid,
• negativa livshändelser som förlust av en närstående, en relation, ett arbete, status eller pengar; en större besvikelse; mobbning eller kränkning,
• konflikter med andra personer, våld eller erfarenheter av fysisk misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen,
• känslor av hopplöshet och ensamhet,
• tillgång till medel och metoder för suicid (t.ex. skjutvapen, giftiga gaser, läkemedel och narkotika),
• ofrivillig ensamhet och isolering,
• ekonomiska svårigheter såsom överskuldsättning.

Exempel på skyddsfaktorer för suicid

• goda, stabila relationer och stödjande sociala nätverk
• god självkänsla och tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen
• upplevelse av mening och sammanhang i livssituationen
• hälsosamma levnadsvanor såsom regelbunden fysisk aktivitet och goda mat- och sömnvanor
• personer som aktivt söker hjälp eller har en god problemlösningsförmåga och strategier för att hantera sin psykiska smärta är mindre benägna att ta sitt liv.

Läs mer

• Vad som påverkar den psykiska hälsan
• Utvärderingar om suicidpreventivt arbete
• Rekommendationer för suicidpreventiva insatser (respi.se)