Kriterier för äldre- och funktionshinderomsorg
Genom att arbeta med Antibiotikasmart Sveriges kriterier bidrar ni till en ökad patientsäkerhet genom färre infektioner, minskad smittspridning och därmed minskat behov av antibiotika.
Kriterierna syftar till att skapa engagemang, ge inspiration samt bidra till ett systematiskt förbättringsarbete inom antibiotika- och vårdhygienområdet. Kriterierna är uppdelade i fyra olika områden: Organisation och samverkan (kriterium 1 och 2), Mätning (kriterium 3-5), Arbetssätt (kriterium 6-8) och Kompetensutveckling (kriterium 9).
Utöver kriterierna nedan finns fördjupningskriterier - för er som vill ta arbetet framåt ytterligare
Kriterierna i sin helhet
Syfte: Ett eller flera hygienombud kan fungera som ambassadör för det smittförebyggande arbetet och ombuden kan dessutom vara resurser i det vårdhygieniska arbetet.
Exempel: Ett ombud kan fungera som ett stöd till chef och medarbetare genom att till exempel ansvara för att genomföra mätningar (enligt kriterier 3–5) och bistå i upprättandet av rutiner inom området. Ombudet kan också vara en länk mellan den vårdhygieniska enheten och verksamheten. Som ombud behöver man hålla sig uppdaterad inom det aktuella området. Det är en fördel om hygienombudet har ett beskrivet uppdrag där omfattningen av uppdraget är uttalat. Antalet ombud bör anpassas efter verksamhetens storlek. På ett mindre särskilt boende kan det kanske räcka med ett ombud, medan det på större särskilda boenden med flera avdelningar bör vara flera utsedda ombud fördelade över flera avdelningar. I verksamheter med flera ombud bör ledningen ge ombuden möjlighet att samarbeta med varandra.
Syfte: Genom en etablerad kontakt och samverkan med regionens vårdhygieniska enhet så har verksamheten tillgång till expertstöd inom området.
Exempel: Regionens vårdhygieniska enhet kan bidra med råd och stöd vid utbrott och i arbetet med mätningar, uppföljningen av en handlingsplan eller i återkommande hygiendialoger, men också, vid behov, bidra med utbildning. Den regionala vårdhygieniska enheten har också information riktad till den kommunala vården och omsorgen på respektive regions hemsida.
Syfte: Kriteriet syftar till att stimulera mätning av VRI, riskfaktorer för infektioner och antibiotikaanvändning, samt pågående antibiotikabehandlingar i verksamheten. Data från mätningen kan sedan ligga till grund för ett systematiskt förbättringsarbete.
Exempel: Svenska HALT är ett nationellt verktyg för mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer inom äldreomsorgen och har genomförts en gång per år sedan 2014. Svenska HALT genomförs i ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, kvalitetsregistret Senior alert och Nationella Strama.
Information om Svenska HALT finns här.
Vissa regioner har utvecklat egna verktyg för mätning. Kontakta din regions vårdhygieniska enhet för information från just din region.
Syfte: God följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra smittspridning inom vård och omsorg.
Exempel: Kriteriet betonar betydelsen av följsamheten till basal hygien och ämnar stimulera verksamheten till att föra en dialog med personalen om resultatet från mätningen och hur följsamheten kan förbättras ytterligare. Vilka delar som ingår i de basala hygienrutinerna finns beskrivet i Socialstyrelsens föreskrift ”Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10)”.
Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) (socialstyrelsen.se)
Syfte: Egenkontrollen ska stimulera verksamheten till att arbeta strukturerat med att förebygga smittspridning och förbättra den vårdhygieniska kvaliteten. Den ska ses som ett hjälpmedel för er att identifiera områden som ni sedan kan arbeta vidare med för att säkerhetsställa en god vårdhygienisk kvalitet i verksamheten.
Exempel: Vårdhygienisk egenkontroll kan ni genomföra och dokumentera med hjälp av Svensk Förening för Vårdhygiens mall. För att ni ska få en regelbundenhet i egenkontrollen och för att arbetet ska vara hållbart över tid kan ni planera för egenkontrollen i en verksamhetsplan, ett årshjul eller liknande. Använd gärna Antibiotikamart Sveriges Mall för årshjul (ännu ej publicerat).
Syfte: Utifrån resultatet från de genomförda mätningarna och egenkontrollen identifierar och prioriterar ni sedan de åtgärder som ni behöver göra. Detta sammanställs i en handlingsplan.
Exempel: Ni kan välja att upprätta en handlingsplan som omfattar alla mätningar i kriterie 3–5, eller välja att upprätta en handlingsplan per kriterie. På arbetsplatsträffar och andra möten kan ni arbeta tillsammans med handlingsplanen och på så sätt engagera medarbetare att delta i arbetet. Använd gärna Antibiotikasmart Sveriges Mall för handlingsplan, se sidan Inspiration, tips och stödmaterial.
Syfte: Utifrån resultatet från de genomförda mätningarna och egenkontrollen identifierar och prioriterar ni sedan de åtgärder som ni behöver göra. Detta sammanställs i en handlingsplan.
Exempel: Ni kan välja att upprätta en handlingsplan som omfattar alla mätningar i kriterie 3–5, eller välja att upprätta en handlingsplan per kriterie. På arbetsplatsträffar och andra möten kan ni arbeta tillsammans med handlingsplanen och på så sätt engagera medarbetare att delta i arbetet. Använd gärna Antibiotikasmart Sveriges Mall för handlingsplan, se sidan Inspiration, tips och stödmaterial.
Syfte: Uppföljningen ska tydliggöra och analysera möjliga orsaker till förändringar mellan mätningarna. Återrapporteringen är viktig för medarbetarnas individuella lärande och för lärandet inom organisationen. Återrapporteringen är också viktig för att upprätthålla personalens engagemang och förståelse för varför mätningar görs i verksamheten.
Exempel: Verksamheten kan ha en fast punkt på agendan på arbetsplatsträffar där resultat från genomförda mätningar och pågående aktiviteter diskuteras. Verksamheten kan också dela med sig av det pågående arbetet med antibiotikasmarta kriterier i en verksamhetsberättelse eller en årsberättelse som delas även med anhöriga.
Syfte: För att säkerhetsställa kunskapen om basala hygienrutiner och andra smittförebyggande åtgärder är återkommande utbildningar av stor betydelse för redan anställda medarbetare, samtidigt som nya medarbetare behöver introduceras.
Exempel: Medarbetare som ger vård och omsorg till vårdtagare, hanterar tvätt, mat och städ eller sociala aktiviteter behöver utbildning och träning i smittförebyggande åtgärder. Socialstyrelsens webbutbildning kan användas. Förutom tillgång till Socialstyrelsens webbutbildning ”Basala hygienrutiner” kan även de regionala vårdhygieniska enheterna erbjuda olika utbildningar. I Vårdhandboken finns användbara avsnitt om vårdhygien, infektioner och smittspridning. Om medarbetare inte är anställda av verksamheten uppmuntras verksamheten att påtala för den upphandlade leverantören att utbildning bör erbjudas även för leverantörens medarbetare.