Sverige har, liksom 192 andra länder, antagit FN-resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Resolutionen syftar till att år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål och 169 delmål som följs upp med indikatorer. Målen är universella, integrerade och odelbara.

Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Agenda 2030 vill särskilt stärka utsatta grupper: barn, unga, personer med funktionsnedsättning, personer med hiv, nationella minoriteter, flyktingar och migranter. Agenda 2030 genomsyras av principen att ingen ska lämnas utanför.

Bilden illustrerar de 17 målen inom Agenda 2030.

Hur hänger det folkhälsopolitiska ramverket och Agenda 2030 ihop?

Det folkhälsopolitiska ramverket överlappar till stora delar med Agenda 2030. Det folkhälsopolitiska ramverket tydliggör att det krävs ett långsiktigt, målinriktat och arbete inom flera sektorer och nivåer i samhället på de områden som har ett avgörande inflytande på folkhälsans utveckling, för att uppnå det nationella folkhälsomålet. Åtgärder för att minska ojämlikheter inom folkhälsopolitikens målområden bidrar också till att uppfylla delmål inom Agenda 2030.

Genom systematiskt arbete med att sluta hälsoskillnaderna inom folkhälsopolitikens målområden bidrar vi därmed till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. I rapporten På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet beskrivs kopplingar mellan globala mål och delmål i Agenda 2030 och målområden och fokusområden i folkhälsopolitiska ramverket. I princip alla globala mål har kopplingar till det folkhälsopolitiska ramverket.

Mer om Agenda 2030