Främja rörelse i förskola, skola och fritidshem

Förskola, skola och fritidshem används här som samlingsnamn för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola samt fritidshem.

Varför är det viktigt att förskola, skola och fritidshem främjar rörelse?

Förskola, skola och fritidshem når nästan alla barn och unga i Sverige och har därför en central roll i att främja rörelse och minska stillasittande. Verksamheterna har en viktig kompensatorisk roll vilket innebär att de kan bidra till att utjämna skillnader i barns förutsättningar för rörelse och fysisk aktivitet. Beroende på hur dagen utformas kan fler barn få möjlighet att delta i rörelse och gemenskap – även barn som annars riskerar att stå utanför lek och gemensamma aktiviteter med andra barn.

Hur dagen utformas – till exempel utevistelse, uppmuntran till rörelse, undervisningens upplägg, raster, och hur förskole- och skolgårdar och klassrum används – påverkar hur mycket fysisk aktivitet barn och unga får under dagen. Vanor som skapas tidigt, som regelbunden rörelse och fysisk aktivitet, följer ofta med vidare i livet.

Film förskola, skola och fritidshem

Att röra sig regelbundet bidrar till bättre:

• koncentration och lärande,
• psykiskt välbefinnande,
• motorisk utveckling,
• skolnärvaro och trivsel.

Möjlighet till rörelse bidrar till jämlik hälsa

Barn och unga är inte en homogen grupp med samma förutsättningar. Deras behov och möjligheter till rörelse skiljer sig åt, både i skolan och utanför. Vissa barn och unga behöver särskilt stöd eller anpassningar för att kunna vara fysiskt aktiva, till exempel barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Andra har begränsade möjligheter till rörelse på fritiden, till exempel på grund av socioekonomiska förutsättningar eller att det inte finns tillgång till rörelsefrämjande miljöer till exempel på landsbygden.

Anpassningar kan till exempel handla om att erbjuda olika nivåer av intensitet, ge längre tid eller fler pauser, skapa trygga och inkluderande miljöer för rörelse samt ge extra stöd från vuxna. På så sätt kan fler barn vara med i gemensamma aktiviteter, oavsett funktionsförmåga, hälsa eller andra förutsättningar.

När alla barn får möjlighet att röra sig regelbundet under skoldagen och utifrån egna behov kan det över tid bidra till att minska skillnader i rörelsevanor och hälsa.

Så kan förskola, skola och fritidshem främja rörelse

Skapa rätt förutsättningar för rörelse under dagen

• Planera för lek, rörelse och att vara utomhus varje dag.
• Ge alla elever möjlighet till pulshöjande aktiviteter.
• Använd korta rörelsepauser i undervisningen.

Utforma miljöer som uppmuntrar rörelse

• Variera miljöerna inomhus, till exempel genom att ha ståbord och ytor för aktivt lärande.
• Utforma förskole- och skolgårdar som lockar till lek och rörelse för olika åldrar och behov.
• Gör det tryggt och enkelt att gå eller cykla till förskolan och skolan.

Använd elevhälsans kompetens

• Samverka kring barn och elever som behöver anpassningar för att kunna vara fysiskt aktiva, till exempel genom stöd kring motorik, belastning eller återhämtning.
• Arbeta hälsofrämjande med rörelse som en del av skoldagen: planera in rörelsepauser, variera mellan stillasittande och aktivitet i undervisningen och anpassa skoldagen för elever som behöver extra stöd för koncentration och återhämtning.

Fyra insatsområden för att främja rörelse

För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt behöver fyra områden prioriteras. De ger en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan man arbeta med dem inom förskola, skola och fritidshem:

Stärk kunskapen

Ge personalen kunskap om rörelse, hälsa och motorisk utveckling och vad det betyder för bland annat inlärning och språkutveckling. Använd elevhälsoarbetet för att uppmärksamma och stödja elevers behov av rörelse.

Prioritera platser och ytor

Skapa skolgårdar och lokaler som uppmuntrar till lek, rörelse och rörelsevariation. Ge utrymme för barnen att vara utomhus under skoldagen.

Använd regelverk och riktlinjer

Använd läroplanens skrivningar om daglig fysisk aktivitet och rörelse som stöd för att planera in och genomföra undervisning med mer rörelse.

Följ upp arbetet och använd resultaten

Följ upp hur skolverksamheter arbetar med rörelse i undervisning och lärmiljöer, och använd resultaten för att utveckla arbetet över tid.

Vem gör vad för att främja rörelse?

Möjligheten att främja rörelse formas av beslut på flera nivåer – från nationell styrning till hur verksamheter organiseras i vardagen. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.

• På nationell nivå påverkar beslutsfattare och myndigheter genom styrning, regelverk och kunskapsstöd som sätter ramar för utbildningsverksamheternas uppdrag. Skolverket och andra relevanta myndigheter tar fram läroplaner, vägledningar och stödmaterial som påverkar hur fysisk aktivitet, utevistelse och lärmiljöer integreras i utbildningen.
• På regional och lokal nivå påverkar kommuner och fristående huvudmän genom att organisera verksamheterna och fördela resurser i förskola, skola och fritidshem och skapa förutsättningar i form av lokaler, skolgårdar, utrustning och kompetens. De följer också upp kvalitet och utveckling i arbetet.
• På verksamhetsnivå skapar rektorer och förskolechefer förutsättningar för att rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen genom hur de leder verksamheten, prioriterar arbetssätt och omsätter läroplanens skrivningar i praktiken.
• I den dagliga verksamheten påverkar flera yrkesgrupper:
  • Pedagoger genom hur de planerar undervisning, aktiviteter och raster.
  • Elevhälsan genom att stödja fysiskt aktiva lärmiljöer och ge stöd till elever som behöver anpassningar kring motorik, aktivitet och återhämtning.
  • Personal i skolrestaurang och fritidshem påverkar barns möjligheter till rörelse genom hur vardagen organiseras. Det kan till exempel handla om hur måltider planeras, hur köer utformas och hur barn förflyttar sig mellan olika aktiviteter under skoldagen. När sådana moment utformas så att barn får stå, gå och röra sig mer, kan stillasittandet minska och rörelse bli en naturlig del av dagen.

Läs mer

• Barn och ungas rörelsevanor
• Främja rörelse inom samhällsplanering