Folkhälsomyndighetens mål med arbetet på friluftslivsområdet är att öka förutsättningarna för människor att på lika villkor vistas ute i naturen och utöva friluftsliv under 2014–2020. Det gör vi bland annat genom att uppmärksamma hur natur- och kulturlandskapet kan vara en möjlig arena för fysisk aktivitet, avkoppling, rekreation och återhämtning.

Det finns studier som på olika sätt visar att det är bra för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt, att vistas i naturen. Under 2015 har Folkhälsomyndigheten påbörjat en kartläggning som ska ge en djupare förståelse för sambanden mellan utövande av friluftsliv och individers hälsa. Kunskapen behöver sedan sammanställas och spridas till kommuner, landsting, civilsamhället och andra berörda aktörer.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det framförallt intressant att se hur utövandet av friluftsliv fördelar sig bland olika grupper i befolkningen, vilka effekter det har på hälsa och välbefinnande. Det behövs en bred samverkan på samhällsnivå för att öka utevistelsen för hela befolkningen. Eftersom livsstilen grundläggs tidigt i livet är det samtidigt särskilt angeläget att uppmärksamma och arbeta för att främja friluftslivet i tidiga åldrar.

Första måluppföljningen för friluftslivet

Det är Naturvårdsverket som har samordnings- och uppföljningsansvar av de tio målen för friluftspolitiken, och återrapporterar till Miljödepartementet. I december 2015 gjorde Naturvårdsverket en första redovisning av friluftslivsmålen.

Utövande av friluftsliv

SCB:s statistik kring utövande av friluftsliv (2008–2014) visar att omkring en tredjedel av befolkningen är friluftsaktiv, dvs. har varit ute i skog och mark minst en gång i veckan, motsvarande minst 20 gånger det senaste året. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika grupper:

  • Den åldersgrupp som har störst andel friluftsaktiva är 55–74 år, där två femtedelar utövar friluftsliv frekvent. Bland 16–24-åringarna är en sjättedel friluftsaktiva. Endast den äldsta gruppen (85 år och äldre) har ett lägre antal friluftsaktiva.
  • Fler kvinnor än män är friluftaktiva bland 16–54-åringarna. Från 65 år gäller det omvända.
  • Inrikes födda är i högre grad friluftsaktiva jämfört med utrikesfödda.
  • En större andel av de som bor i glesbefolkade kommuner är friluftsaktiva än de som bor i storstäder och förortskommuner (2012–2014).

Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/EU-Statistics on Income and Living Conditions (ULF/SILC)

Läs mer

På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om friluftslivspolitiken och uppdragets delar: