Hälsa i olika grupper

Lyssna

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Det gör vi för befolkningen i stort, men också för vissa grupper i befolkningen.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och det handlar både om nivån, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och fördelningen av hälsa, exempelvis hur medellivslängden ser ut i olika grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer – från ärftliga faktorer som individen själv bär på till levnadsvanor, livsvillkor och levnadsförhållanden. Folkhälsan påverkas också av politiska beslut, samhällets organisation och resurser, åldersstrukturen i befolkningen liksom av individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan.

För att uppnå det övergripande målet om en god och jämlik hälsa måste jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet tydliggöras och genomsyra folkhälsoarbetet på alla nivåer i samhället.

Olika målgrupper i folkhälsoarbetet

  • Hälsa hos barn och unga

    Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Ett prioriterat område inom vårt uppdrag är bland annat insatser för barn som växer upp med föräldrar som, på grund av exempelvis missbruk, psykisk ohälsa eller våldshandlingar, brister i sina roller som föräldrar.

  • Hälsa hos personer med funktionsnedsättning

    Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

  • Hälsa hos Hbtqi-personer

    Hbtqi-personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Forskning och uppföljning visar att hbtqi-personer på gruppnivå har sämre hälsa jämfört med övrig befolkning.

  • Hälsosamt åldrande

    Det går inte att undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg.

  • Migration och hälsa

    Folkhälsomyndighetens roll är att följa utvecklingen av folkhälsan över tid i olika grupper och att på olika sätt arbeta för minskad ojämlikhet mellan grupper. Migration – att flytta till ett annat land av olika skäl – kan påverka människors hälsa på olika sätt, och kan bland annat bidra till en ojämlik hälsa.

  • Hälsa bland nationella minoriteter

    Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa hälsan bland de nationella minoriteterna och då inkluderas urfolket samer. Myndigheten ska bidra till jämlika förutsättningar för en god hälsa.