Främja rörelse inom hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst

På den här sidan benämns sektorn hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst som vård, omsorg och socialtjänst och omfattar även olika stödinsatser – från primärvård och sjukhusvård till äldreomsorg, LSS, boendestöd och daglig verksamhet, individ- och familjeomsorg samt socialpsykiatri.

Varför är det viktigt att främja rörelse?

Vård, omsorg och socialtjänst möter stora delar av befolkningen, ofta när behovet av stöd är särskilt stort – som vid kronisk sjukdom, stöd på grund av funktionsnedsättning, rehabilitering efter skada eller vid livsförändringar. I sådana situationer finns värdefulla möjligheter att bidra till minskat stillasittande.

Det finns vetenskapligt stöd för att regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga och lindra flera vanliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och psykisk ohälsa. Som del i vård eller rehabilitering kan ökad rörelse bidra till bättre funktionsförmåga, mer självständighet och förbättrad livskvalitet.

Genom att verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst rekommenderar och uppmuntrar mer rörelse bidrar det både till individens hälsa och minskade kostnader för samhället på sikt.

Film äldreomsorg

Varför ska vi främja rörelse [Länk kommer]

Verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst kan främja rörelse genom till exempel hur vårdmöten, insatser och uppföljning utformas. När fysisk aktivitet integreras i vården – exempelvis genom fysisk aktivitet på recept (FaR), individanpassade råd och uppföljning i journal och vårdplanering – blir rörelse en tydlig del av behandlingen. Det stärker individens möjligheter att röra sig mer i vardagen utifrån sina egna förutsättningar.

Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Personal inom hemtjänst, boendestöd och daglig verksamhet kan planera in rörelse och minskat stillasittande som en del av de dagliga rutinerna – till exempel genom att uppmuntra vardagsrörelse, skapa tillfällen till rörelse i dagsschemat och anpassa aktiviteter efter individens behov.

Främja fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Bidrar till jämlik hälsa

Vård, omsorg och socialtjänst har en central roll i att bidra till mer jämlik hälsa genom att möta personer med särskilda behov och förutsättningar. Många som lever med kronisk sjukdom, smärta, funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa behöver stöd, individanpassade råd och praktisk vägledning för att kunna vara fysiskt aktiva i vardagen.

På så sätt kan fler människor få möjlighet till rörelse – oavsett hälsa, funktionsförmåga eller livsvillkor.

Så kan verksamheter främja rörelse

Vård, omsorg och socialtjänst kan främja rörelse genom hur patientmöten, vårdinsatser och vardagsnära omsorgsstöd utformas. Även om verksamheterna är olika kan alla bidra till mer rörelse i vardagen.

Integrera fysisk aktivitet i möten och insatser

• Inom hälso- och sjukvårdens dagliga arbete: Ta regelbundet upp fysisk aktivitet i vårdmöten, till exempel genom fysisk aktivitet på recept (FaR), samtal om vardagsrörelse och individanpassade råd utifrån hälsa och livssituation. Följ upp i journal och vid återbesök hur rekommendationerna fungerar i praktiken.
• Inom omsorg och socialtjänst: låt personal inom hemtjänst, boendestöd, daglig verksamhet och LSS-verksamheter inkludera rörelse och minska stillasittande som en del av det vardagsnära stödet.

Stärk verksamhetens kompetens

• Använd Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd och riktlinjer om fysisk aktivitet och minskat stillasittande.
• Kompetensutveckla medarbetare i hur rörelse kan stödjas utifrån olika behov och förutsättningar.

Skapa stödjande miljöer i vardagen

• Skapa miljöer och rutiner som gör det lättare att röra sig: från aktiv väntan i vårdsituationer (som i väntrum) till att uppmuntra rörelse i vardagliga situationer inom omsorg och socialt stöd.

Samverka med andra aktörer

• Samverka utanför den egna verksamheten med primärvård, rehab, kommunal omsorg och civilsamhälle för att stärka individers möjligheter till rörelse.

Vem gör vad för att främja rörelse?

Möjligheterna att främja rörelse inom vård, omsorg och socialtjänst formas av beslut på olika nivåer – från nationella riktlinjer till hur insatser genomförs i praktiken. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.

Offentliga aktörer

• På nationell nivå påverkar myndigheter som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten genom riktlinjer, kunskapsstöd och rekommendationer som styr hur fysisk aktivitet ska användas i vård, omsorg och socialtjänst.
• På regional nivå påverkar regionen genom att sätta mål, prioritera resurser och ge uppdrag som styr hur ett hälsofrämjande arbetssätt ska användas i vård, omsorg och socialtjänst.
• På lokal nivå påverkar kommuner både genom hur socialtjänst och omsorg organiseras, bemannas och följs upp och genom beslut om arbetssätt och miljöer i vardagsnära stöd.
• På verksamhetsnivå påverkar verksamheter inom hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst genom hur de planerar insatser, fördelar ansvar och skapar rutiner som gör rörelse till en naturlig del av arbetet.

Yrkesgrupper

I det dagliga arbetet påverkar yrkesgruppergenom sina möten med människor.

• Läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och annan vårdpersonal kan ta upp fysisk aktivitet på recept (FaR), anpassa råd och följa upp rekommendationer i vårdmötet.
• Personal inom till exempel hemtjänst, boendestöd och daglig verksamhet kan uppmuntra till rörelse i vardagen, pulshöjande fysisk aktivitet och minskat stillasittande som en del av det löpande stödet.

Fyra insatsområden för att främja rörelse

För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt behöver fyra områden prioriteras. De ger en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan man arbeta med dem inom hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst:

Stärk kunskapen

Se till att kunskap om fysisk aktivitet och stillasittande alltid inkluderas i vårdutbildningar, vid medarbetares kompetensutveckling och vid individuella möten mellan vård/omsorg och vårdbehövande.

Prioritera platser och ytor

Skapa mottagnings- och vårdmiljöer som uppmuntrar rörelse – till exempel ytor i väntrum som gör det lättare att röra sig även under kortare stunder.

Använd regelverk och riktlinjer

Använd riktlinjer och kunskapsstöd om fysisk aktivitet i både omsorgsverksamheter och i det kliniska arbetet. Följ upp dem i vårdens kvalitetsprocesser.

Följ upp arbetet och använd resultaten

Följ upp hur fysisk aktivitet dokumenteras, rekommenderas och efterlevs i vårdprocesserna. Använd resultatet över tid för att utveckla det hälsofrämjande arbetet.