Främja rörelse inom samhällsplanering

Den här sidan förklarar varför samhällsplaneringen är central för att främja rörelse, vilken aktör som gör vad och hur verksamheter kan komma igång på området.

Varför är samhällsplanering viktig för att främja rörelse?

Genom samhällsplaneringen fattas beslut som påverkar hur människor kan ta sig fram i vardagen: hur bostäder, service och trafik utformas och vilka färdsätt som prioriteras avgör om det är möjligt och attraktivt att gå, rulla, cykla och röra sig utomhus.

När planeringen skapar fungerande sammanhang mellan bostäder, service och platser för fritid stärks förutsättningarna för ett mer rörligt vardagsliv. Det gör särskilt stor skillnad i områden med långa avstånd eller där trafikmiljön upplevs som otrygg på grund av mycket trafik eller bristande gång- och cykelinfrastruktur.

Film samhällsplanering

Bidra till jämlik hälsa

Tillgången till trygga gångvägar, parker och naturmiljöer varierar stort mellan olika bostadsområden och geografiska delar av landet. I områden med tung trafik, få grönområden eller bristande förbindelser mellan bostäder och service blir det svårare att gå och cykla. Det minskar möjligheten till vardagsrörelse.

Detta får särskilt konsekvenser för personer som är mer beroende av sin närmiljö för att kunna röra sig, till exempel barn, äldre och personer med nedsatt rörelseförmåga.

Samhällsplaneringen kan bidra till mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet genom att planera för rimliga avstånd mellan bostäder, service, skolor och grönområden, samt genom att skapa trygga och välfungerande miljöer där människor rör sig i vardagen.

Så kan kommuner främja rörelse i samhällsplaneringen

Kommuner har en central roll i att skapa miljöer som gör det möjligt och attraktivt att röra sig i vardagen. Genom beslut om markanvändning, trafiklösningar, grönområden och hur offentliga platser utformas kan samhällsplaneringen bidra till mer fysisk aktivitet i hela befolkningen.

Arbetet handlar både om långsiktig planering och hur miljöer gestaltas, används och förvaltas i praktiken. Här är några centrala områden där samhällsplaneringen kan göra särskild skillnad.

Planera för närhet och tillgänglighet

• Utforma vardagens platser så att de ligger på rimliga avstånd från varandra och hänger ihop på ett tydligt sätt, till exempel genom sammanhängande gång- och cykelstråk.
• Utforma bostäder, skolor, service och grönområden så att avstånden är rimliga och platserna hänger ihop, till exempel genom sammanhängande gång- och cykelstråk.

När det är lätt att ta sig till viktiga platser till fots eller med cykel ökar möjligheterna till rörelse i vardagen.

Skapa trygga och attraktiva utemiljöer

• Utforma offentliga miljöer som upplevs trygga och inbjudande att vara i.

God samhällsplanering bidrar till att fler väljer att vara ute och röra sig. Belysning, god sikt och hur platser utformas – till exempel att det går att se vad som finns runt omkring – har stor betydelse för om människor känner sig trygga och väljer att gå och cykla.

Stärk gröna miljöer för rörelse och återhämtning

• Parker, naturmiljöer och gröna stråk spelar en viktig roll för både fysisk aktivitet och återhämtning.

Samhällsplaneringen kan bidra till mer jämlika förutsättningar för rörelse genom att utveckla sammanhängande gröna miljöer och prioritera områden där tillgången i dag är begränsad.

Samverka med andra aktörer

• Samarbeta med aktörer inom till exempel transport, skola, fritid, folkhälsa och civilsamhälle för att skapa sammanhängande miljöer som främjar rörelse.
• Involvera de boende i arbetet med att utveckla och sköta lokala platser.

Vem gör vad inom samhällsplanering för att främja rörelse?

Möjligheterna att främja rörelse genom samhällsplanering formas av beslut på flera nivåer – från nationell styrning till lokal planering och förvaltning. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.

• På nationell nivå tar myndigheter som Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket och Folkhälsomyndigheten fram regelverk, vägledningar och kunskapsstöd som sätter ramar för fysisk planering, tillgängliga utemiljöer och grönområden.
• Regioner bidrar genom regional fysisk planering, trafikförsörjningsprogram och samordning av kollektivtrafik, vilket påverkar tillgänglighet och möjligheten att röra sig mellan kommuner.
• På lokal nivå ansvarar kommuner genom översiktsplaner, detaljplaner och beslut om markanvändning och investeringar i offentlig miljö som gator, skolor, parker och rekreationsområden.
• På verksamhetsnivå påverkar planerings- och förvaltningsverksamheter genom hur de gestaltar och förvaltar miljöer för gång, cykel, vistelse och lek.
• I det dagliga arbetet påverkar flera yrkesgrupper och aktörer hur miljöer är utformade och fungerar i vardagen:
  • Samhälls- och trafikplanerare utformar stråk och ytor för rörelse.
  • Park- och grönområdesförvaltning utvecklar och sköter parker, naturmiljöer och vistelseytor.
  • Fastighetsägare och byggherrar utformar bostadsområden, gårdar och gångvänliga miljöer.
  • Civilsamhälle och lokala organisationer tar initiativ som stärker trygghet, delaktighet och aktivitet i närområdet.

Fyra insatsområden för att främja rörelse

För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt så är det fyra områden som behöver prioriteras. Insatsområdena skapar en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan man arbeta med dom inom samhällsplaneringen:

Stärk kunskapen

Integrera kunskap om fysisk aktivitet i planeringsunderlag och beslutsprocesser – till exempel var bostäder och service ska placeras, hur tätt man bygger, utformar grönområden och planerar trafiklösningar. Ökad förståelse för hur livsmiljön påverkar rörelse stärker både planering och prioriteringar.

Prioritera platser och ytor

Se till att människor har nära till gång- och cykelstråk, skolor, parker och andra utemiljöer som är trygga, tillgängliga och hänger ihop. När sådana miljöer finns nära hemmet blir det lättare att röra sig i vardagen.

Använd regler och riktlinjer

Använd styrdokument och regelverk för fysisk planering så att krav på tillgänglighet, barns utemiljöer, grönytor och andra naturområden får genomslag för hur platser planeras, byggs och används och inte bara formuleras i planer.

Följ upp arbetet och använd resultaten

Följ upp hur tillgången till grönytor, gång- och cykelvägar och andra utemiljöer utvecklas över tid – och hur de används av olika grupper. En sådan uppföljning bidrar till bättre beslutsunderlag och tydligare styrning.