Lyssna på innehållet

Stillasittande, vardagsrörelse, och pulshöjande fysisk aktivitet

Att bryta stillasittandet är viktigt för hälsan. Rörelse och fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och stärker immunförsvaret. På den här sidan förklarar vi vad stillasittande och olika grader av rörelse och ansträngning betyder för hälsan.

Stillasittande är långa perioder av inaktivitet, vilket blivit allt vanligare i vårt digitaliserade samhälle. Vardagsrörelse är den rörelse vi får en vanlig dag, exempelvis, när vi städar eller går med barnen till dagis. Fysisk aktivitet är alla grader av rörelse, från vardagsrörelse till mycket ansträngande träning där man får hög puls. Vardagsrörelsen har tydliga positiva hälsoeffekter, men ju mer rörelse och pulshöjande aktiviteter, desto fler hälsoeffekter får man.

Definition av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som produceras av skelettmuskulaturen och som medför en ökad energiförbrukning jämfört med vila. Begreppet omfattar alla former av rörelse, såsom vardagsrörelse, lek, motion, träning och idrott, oavsett sammanhang eller ansträngningsnivå.

All rörelse räknas

Även små ökningar i aktivitetsnivå gör stor skillnad, både för individen och folkhälsan i stort. Den största hälsoeffekten uppnås när man går från låg till högre aktivitetsnivå. Störst samhällseffekt får vi när den del av befolkningen som har lägst aktivitetsnivå börjar röra sig lite mer och på så sätt förbättrar sin hälsa.

När människor får möjlighet att vara fysiskt aktiva och röra sig mer i vardagen ökar motivationen, orken och den egna upplevelsen av att kunna påverka sin hälsa.

Risker och fördelar med stillasittande och rörelse

Vi behöver röra oss för att må bra. Rörelse bidrar till bättre hälsa och välbefinnande och minskar risken för en rad sjukdomar. All rörelse räknas.

Vardagrörelse är all rörelse i vardagen

Vardagsrörelse är all fysisk aktivitet vi gör i vardagen, ofta utan att tänka på det. Det kan till exempel vara att gå ut med soporna, att dammsuga eller diska eller genom att gå eller cykla till skolan och jobbet. Alla dessa rörelser under dagen ger tillsammans en betydande hälsoeffekt.

Även korta stunder med rörelse stärker kroppen och bidrar till ökat välbefinnande och bättre ork. Att få in mer vardagrörelser är även ett effektivt sätt att minska riskerna med långvarigt stillasittande. Till exempel att stå upp och röra på sig regelbundet under stillasittande arbete, eller att göra någon rörelse medan man borstar tänderna.

Vardagrörelse är bra för hälsan

Stillasittandet behöver brytas

Stillasittande innebär långa perioder med låg energiförbrukning, till exempel när vi sitter framför skärmar i skolan eller på arbetet. Idag sitter många barn, unga och vuxna 9–10 timmar per dygn i snitt under vaken tid. Långa perioder av stillasittande ökar risken för flera sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, cancer, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa. Regelbundna avbrott med rörelse är därmed viktigt för hälsan.

Att göra flera avbrott i sittandet kan minska risken för ohälsa, jämfört med att sitta länge utan avbrott, trots att den totala tiden man sitter är densamma. Forskning visar att det räcker med några minuters avbrott för att minska riskerna med långvarigt stillasittande.

Pulshöjande fysisk aktivitet har stor effekt på hälsan

Fysisk aktivitet i form av pulshöjande aktiviteter främjar fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, samt minskar risken för smärta och sjukdomar. Pulshöjande fysisk aktivitet är när vi rör oss så att puls och andning ökar och man känner att det är en ansträngande aktivitet. Exempel på pulshöjande aktiviteter är löpning, cykling, skidåkning och annan form av motion och idrott. Men även aktiviteter som vi gör i vardagen kan ge ökad puls och andning, till exempel raska promenader eller att gå i trappor.

Varför ska vi främja rörelse?

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

Det finns riktlinjerna för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning.

Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut