Ensamhet och hälsa under covid-19-pandemin hos personer över 70 år

  • Publicerad: 29 juni 2021
  • Artikelnummer: 21041
  • Folkhälsomyndigheten

Om publikationen

Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur covid-19-pandemin och samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre gällande ensamhet, levnadsvanor och hälsa. Litteraturöversikten är en del i Folkhälsomyndighetens projekt ”Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?”, som genomförts under ledning av enhetschef Anna Månsdotter, Enheten för spelprevention och samordning ANDTS.

Projektledare för litteraturöversikten har varit utredare Axel Carlsson, enheten för spelprevention och samordning ANDTS. Litteraturöversikten har genomgått en granskning av forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, under ledning av Åsa Hedberg Rundgren. Ansvarig enhetschef har varit Anna Jansson, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö,
Avdelningschef Livsvillkor och levnadsvanor

Sammanfattning

Bakgrund

Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) att covid-19 skulle betraktas som en pandemi. Tidigt i pandemin stod det klart att personer 70 år och äldre löpte en särskilt stor risk att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19. Under våren 2020 uppmanades gruppen 70 år och äldre i Sverige att begränsa sina nära kontakter och undvika att åka med kollektivtrafik, handla i butiker och vistas i lokaler med många besökare samtidigt. Litteraturöversikten är underlag till rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?.

Frågeställning

Den övergripande frågeställningen var: Hur påverkas ensamhet, levnadsvanor och hälsa i befolkningen som är 70 år och äldre av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder under inledningen av 2020?

Metod

En kartläggande litteraturöversikt genomfördes med hjälp av sökningar i PubMed, Web of Science, CINAHL och Coronavirus Research Database. Huvudsökningen genomfördes för perioden 1 januari till 14 september 2020. Två uppdaterade sökningar genomfördes fram till 9 november. Relevansbedömning gjordes med hjälp av gallringsverktyget Rayyan. Longitudinella studier samt kvalitativa studier kvalitetsgranskades, till skillnad från tvärsnittsstudier och studier av enkla interventioner som bedömdes ha lågt bevisvärde. När studier hade inkluderat personer 70 år och äldre utan särredovisning kontaktade vi artikelförfattarna och bad dem, om möjlighet, att analysera denna grupp separat.

Resultat

Resultaten från litteraturöversikten visar att det har publicerats en del forskning, enligt våra urvalskrav 14 studier, om hälsan bland personer 70 år och äldre under covid-19-pandemin. De longitudinella studierna gav indikationer på att ensamhet och hälsa har påverkats negativt av pandemin och smittskyddsåtgärderna hos personer 70 år och äldre samt att gruppen kan ha upplevt ökade psykiskapåfrestningar. Litteraturöversikten innehåller också exempel på interventioner som kan mildra effekterna av isolering och smittskyddsåtgärder, såsom att låta studenter i USA ringa till äldre. Det framkom även att äldre som fått träna på att använda sociala medier hade kommunicerat mer och kände sig mindre ensamma under pandemin än de som inte fått träna på det.

Kvalitativa studier om hur äldre upplever pandemin ger oss signaler om varför vissa äldre verkar må förhållandevis bra under pandemin och hur den psykiska hälsan kan hållas intakt genom copingstrategierna positivt tänkande, kontaktsökande och sysselsättning.

Slutsats

Det går ännu inte att dra några klara slutsatser om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat ensamhet, levnadsvanor och hälsa i gruppen 70 år och äldre.

Fortsatt arbete med att ta fram och sammanställa kunskap om äldre personers hälsa och levnadsvanor under och efter pandemin behövs. För att kunskapen ska bidra till arbetet för en god och jämlik hälsa bör hänsyn tas till skillnader inom gruppen 70 år och äldre med avseende på livsvillkor och levnadsförhållanden.

Summary

Background

The World Health Organization (WHO) declared Covid-19 to be a pandemic on 11 March 2020. Early in the pandemic, it was clear that people 70 years and older were at a particularly high risk of becoming seriously ill or dying of Covid-19. Individuals aged 70 and over in Sweden were urged to limit their close contacts and to avoid traveling by public transport, shopping in stores, or staying in premises with many visitors at the same time. The present scoping review is part of the project Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?.

Aim

Based on this, the overarching aim of this review was to ask how loneliness, lifestyle, and health in the population aged 70 and over was affected by the Covid-19 pandemic and by society's infection control measures at the beginning of the pandemic in 2020.

Method

A scoping literature review was conducted using searches in PubMed, Web of Science, CINAHL, and Coronavirus Research Database. The main search was carried out for the period 1 January 2020 to 14 September 2020. Two updated searches were carried out up to 9 November 2020. Relevance was assessed with the help of Rayyan. Longitudinal studies as well as qualitative studies were assessed for risk of bias, in contrast to cross-sectional studies and interventions that were by design judged to have a high risk of bias. When studies had included people 70 years and older without a stratified analysis, the authors of the study were contacted and asked to analyse this group separately.

Results

The results from the literature review show that 14 studies meeting our criteria on health among people 70 years and older during the Covid-19 pandemic have been published. The longitudinal studies indicate that loneliness and health have been negatively affected by the pandemic and by society's infection control measures for persons 70 years and older. In addition, this group has also experienced mental strain.

The literature review also contains examples of interventions, for example, young students in the US making calls to the elderly. It also emerged in the review that elderly persons who were trained to use social media had communicated more and felt less alone during the pandemic than those who had no such training, which indicates that there is potential for combating loneliness among the elderly through simple interventions.

Qualitative studies on how older people have experienced the pandemic have shown that older people seem to have felt relatively well during the pandemic and that mental health can be maintained through coping strategies such as positive thinking, contact seeking, and employment.

Conclusion

It is not yet possible to draw any conclusions on the effects of the Covid-19 pandemic on loneliness, lifestyle, and health among persons 70 years and older. Continued work to develop and compile knowledge about the health of older people during and after the pandemic is crucial for good and equal public health.

Bakgrund

Den 1 februari 2020 klassificerades covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom i Sverige, och den 11 mars klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. För att begränsa smittspridningen har förebyggande åtgärder satts in i Sverige och i övriga delar av världen. Åtgärderna har varierat mellan länder (1). Förutom virusets direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan pandemin och smittskyddsåtgärderna få andra hälsokonsekvenser.

Ålder framträdde tidigt som en riskfaktor för allvarlig sjukdom och död om man smittas av covid-19. Under våren 2020 infördes därför ett besöksförbud på äldreboenden i Sverige, och personer 70 år och äldre uppmanades att begränsa sina nära kontakter och undvika att åka med kollektivtrafik, handla i butiker och vistas i lokaler med många besökare samtidigt. Detta ersattes i oktober 2020 av rekommendationer om att vidta försiktighet, men att samma rekommendationer gäller för hela befolkningen.

Mot denna bakgrund genomförde vi en kartläggande litteraturöversikt med det övergripande syftet att beskriva litteraturen och sammanställa kunskapen om hur levnadsvanor, ensamhet och hälsa bland personer 70 år och äldre har påverkats under covid-19-pandemin.

Frågeställningar med relevans för äldres hälsa

Litteraturöversikten avser att besvara tre övergripande frågeställningar:

  • Hur påverkades ensamhet, levnadsvanor och hälsa bland personer 70 år och äldre av pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder under 2020?
  • Finns det interventioner som har använts för att få personer 70 år och äldre att må bättre under pandemin och vad kan vi lära av dessa?
  • Vilka andra upplevelser relaterade till hälsa har personer 70 år och äldre haft under pandemin?

För att förstå mer om sambanden utforskade vi litteraturen också utifrån dessa frågeställningar:

  • Hur har pandemin påverkat jämlikhet i hälsa bland personer 70 år och äldre?
  • Hur såg samhällets attityder till äldre ut under pandemin 2020?

Metod

Litteraturöversikten genomfördes med kartläggande metod enligt Folkhälsomyndighetens Handledning för litteraturöversikter (2). Projektgruppen bestod av två utredare med stöd av metodstödsgruppen för litteraturöversikter vid myndigheten.

Urvalskriterier

Följande urvalskriterier, nedan presenterade utifrån en så kallad PICO(S)-fråga, användes i litteraturöversikten:

  • Population: Den allmänna befolkningen som är 70 år och äldre.
  • Exponering och intervention: Smittskyddsåtgärder och rädsla för att bli sjuk i covid-19, och insatser för att mildra negativa hälsokonsekvenser av pandemin och smittskyddsåtgärderna.
  • Jämförelser: Inga begränsningar, dvs. studier både med och utan jämförelsegrupp.
  • Utfall: Ensamhet, hälsa, levnadsvanor och sociala kontakter.
  • Studietyp: Inga begränsningar, dvs. både kvantitativa och kvalitativa studier om förekomst, samband, effekter och upplevelser av pandemin baserat på olika typer av data (register, enkäter, intervjuer osv.).

Ytterligare urvalskrav för översikten var:

  • Studier som genomförts i EU-länder, Norge, Island, Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, med anledning av att den socio-ekonomiska kontexten är snarlik.
  • Studier som är skrivna på engelska eller svenska och som förhandsgranskats av experter (”peer reviewed”).
  • Sökningen begränsades till perioden 1 januari–9 november 2020.

Översikten omfattar inte:

  • Studier med hälsoutfall kopplat till covid-19.
  • Studier på enskilda patientgrupper.
  • Systematiska litteraturöversikter.
  • Studier som inte presenterar separata resultat för gruppen 70 år och äldre.

Litteratursökning

Litteratursökningen genomfördes i fyra databaser (PubMed, Web of Science, CINAHL och Coronavirus Research Database) av projektets informationsspecialist i samråd med en sakkunnig utredare. Huvudsökningen genomfördes för perioden 1 januari–14 september 2020. Två uppdaterade sökningar genomfördes fram till 9 november. Sökstrategin och sökresultaten finns i bilaga 1.

Relevansbedömning

Studiernas relevans bedömdes enligt översiktens frågeställningar och urvalskriterier. Samtliga sökträffar granskades utifrån titel och vetenskaplig sammanfattning av minst en av två utredare. Vid oklarheter om en studie skulle inkluderas lästes artiklarna i fulltext och diskuterades, varvid ett gemensamt beslut kunde fattas. Om utredarna inte var överens diskuterades studien i grupp och ett gemensamt beslut kunde fattas (1 studie). Som ett mått på utredarnas överensstämmelse beräknades Cohens kappa på ett urval av artiklar (327 stycken) som båda utredarna bedömde oberoende av varandra. Överensstämmelsen var 91,4 procent och Cohens kappa var 0,25, vilket bedömdes godtagbart. Relevansbedömningen genomfördes med hjälp av gallringsverktyget Rayyan.

Kvalitetsgranskning

Samtliga studier som undersökte förekomst, samband och effekter av pandemin och smittskyddsåtgärderna var longitudinella studier och granskades med avseende på kvalitet (risk-of-bias) utifrån granskningsmallen för tvärsnittsstudier från Joanna Briggs Institute. Mallen innehåller nio frågor om studien som bland annat rör kriterier för att inkludera deltagare, tillförlitliga mått för exponering och utfall samt statistisk analys. Resultaten från kvalitetsgranskningen rapporterades för varje studie.

Tvärsnittsstudier utan upprepade mätningar och interventioner utan kontrollgrupp, det vill säga med resultat som inte ställts i relation till hur förhållandet var innan pandemin, bedömdes vara av låg kvalitet utan explicit kvalitetsgranskning, men tabellerades och ingår i studieunderlaget.

För att granska kvaliteten i studier med kvalitativ metod användes Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU:s) mall som förutom en sammanvägd bedömning av metodologiska brister också innehåller åtta delfrågor om exempelvis deltagarsammansättning, datainsamling och analysförfarande. Låg kvalitet, det vill säga skäl för exkludering, gällde om studien hade stora brister baserat på granskningsmallen. Resultaten från kvalitetsgranskningen rapporteras för varje studie.

Kvalitetsgranskningen genomfördes tillsammans av de två utredarna. Oklarheter och frågor om metoden löstes genom diskussioner med andra utredare på myndigheten. Mer information om mallarna och resultat från granskningarna finns i bilaga 2 och 3.

Tabellering av inkluderade studier

De inkluderade studierna tabellerades. Följande information extraherades från studierna: författare, år, land, studiedesign, population, utfallsmått, exponering/intervention, datum då studien genomfördes, tid mellan exponering/intervention och utfall, mätmetod, uppföljningsperiod och bortfall, justering för förväxlingsfaktorer och subgruppsanalyser, risk för bias samt resultat (förekomst, samband, effekter eller upplevelser) (bilaga 4).

Sammanställning och rapportering av underlaget

Den tabellerade informationen sammanfattades till en beskrivning av det vetenskapliga underlaget utifrån land, studiepopulation, syfte och studietyp.

Resultaten i studierna sorterades sedan för att kunna rapporteras på ett sammanhängande och meningsfullt sätt i förhållande till frågeställningarna.

I resultatavsnittet har vi valt att utgå från studietyp, eftersom det avspeglar graden av osäkerhet i de olika studiernas resultat.

Resultat

Litteratursökningen identifierade 11 836 studier efter rensning av dubbletter, varav 14 bedömdes som relevanta efter granskning av abstrakt och fulltext. Granskningen av kvalitet ledde inte till att några studier exkluderades, så dessa 14 studier ingår i resultatredovisningen. Majoriteten av studierna som sorterades bort vid relevansbedömningen uteslöts på grund av ursprungsland (t.ex. studier från Kina) eller population (t.ex. yngre individer eller ingen särredovisning för personer 70 år eller äldre).

Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen.

Litteratursökningen identifierade 11 836 studier efter rensning av dubbletter. I abstractgranskningen exkluderades 11528 studier och i fulltextgranskningen exkluderades 294 av 308 artiklar. Totalt 14 artiklar bedömdes som relevanta efter granskning av abstrakt och fulltext. Av dessa 14 var 3 longitudinella studier, 4 tvärsnittsstudier, 3 interventionsstudier och 4 kvalitativa studier

Beskrivning av underlaget

Vi identifierade

  • tre longitudinella studier (3-5)
  • fyra tvärsnittsstudier (6-9)
  • tre interventionsstudier (10-12), varav två saknade kontrollgrupp (10,12)
  • fyra kvalitativa studier (13-16), där två baserades på data från Twitter (15,16).

Studierna var genomförda i USA, Italien, Spanien, USA/Kanada, Storbritannien, England/Irland, Nederländerna, Sverige och världen (Twitterdata). Samtliga studier var genomförda under mars–juni 2020.

Studierna undersökte exponeringar i form av smittskyddsåtgärder och råd. Utfallen var ensamhet, psykisk hälsa och fysisk aktivitet, samt de hälsorelaterade faktorerna social kommunikation och interaktion, upplevelser under covid-19-pandemin i allmänhet och hur individuella förutsättningar och beteenden under pandemin påverkade den allmänna hälsan.

Resultat från kvalitetsgranskningen

Två longitudinella studier (4, 5) fick högsta poäng i kvalitetsgranskningen och en studie (3) fick ett avdrag på grund av oklar redovisning av svarsfrekvens (bilaga 2). Två kvalitativa studier (13, 14) hade obetydliga eller mindre brister och två studier (15, 16) hade måttliga brister (bilaga 3).

Resterande sju studier var tvärsnittsstudier eller interventioner med stor risk för bias och bedömdes vara av låg kvalitet utan kvalitetsgranskning, men inkluderades i underlaget för att ge en kartläggning av studierna som finns.

Gruppen 70 år och äldre före och under pandemin (longitudinella studier)

Tre longitudinella studier inkluderades för sammanställning av resultat. Samtliga dessa hade full poäng eller ett poängavdrag i kvalitetsgranskningen (bilaga 2) och redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Beskrivning av longitudinella studier.
Författare & land Studiedesign Population Utfall Uppföljning
van Tilburg, TG. m.fl.Nederländerna Longitudinell 1 679 personer 65–102 år (varav 1 009 var 70 år eller äldre) Ensamhet och mental hälsa Maj 2020 (med jämförelser 2019–2020)
Kivi, M. m.fl. Sverige Longitudinell 3 447 personer 65–71 år (varav 691 var 70 år eller äldre) Oro, undvikande av nära kontakter, upplevd risk för samhälls-konsekvenser och att smittas, livstillfredsställelse, självskattad hälsa och ensamhet Mars–maj 2020 (med jämförelser 2015–2020)
Pierce, M. m.fl.Storbritannien Longitudinell 17 452 personer, 16 år och äldre (varav 2 673 var 70 år eller äldre) Psykisk ohälsa April 2020 (med jämförelser 2014–2020)

En studie från Nederländerna bland personer 65–102 år handlade om förändringar i ensamhet och psykisk hälsa från 2019 till 2020. I artikeln redovisas data från hela åldersgruppen, men vi fick data uppdelat på personer under 70 år respektive 70 år och äldre efter mejlkontakt med artikelförfattarna (5). Resultaten visar att såväl social som känslomässig ensamhet var högre under inledningen av pandemin 2020 jämfört med året innan, och att förändringen var i samma storleksordning för båda åldersgrupperna. För psykisk hälsa kunde bara marginella förändringar noteras, för båda grupperna, med symptom på försämrad hälsa i form av ångest, depression och nedstämdhet.

En studie från Sverige handlade om olika aspekter av hälsa hos äldre utifrån upprepade mätningar under vecka 13–20 2020 med fokus på förändringar under den tiden. Jämförelser gjordes även med åren innan 2020. Studien rapporterade inte data för gruppen 70 år och äldre separat, men vi fick data uppdelat på åldersgrupper från författarna i en rapport (3). I både gruppen yngre än 70 år och gruppen 70 år och äldre var livstillfredsställelse, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa högre under 2020 än 2019, medan den upplevda ensamheten ökade, i synnerhet bland dem som besvarade enkäten senare under våren 2020. Det var inte heller någon skillnad mellan åldersgrupperna i ökningen mellan 2019 och 2020 i oro för egen eller närståendes hälsa, samhällskonsekvenser, personlig ekonomi eller upplevd sannolikhet att smittas. I gruppen 70 år och äldre fanns ingen förändring i livstillfredsställelse, ekonomisk tillfredsställelse, självskattad hälsa och ensamhet under vecka 13–20 2020 jämfört med året innan., En allt större andel av personer över 70 år rapporterade lägre grad av livstillfredsställelse, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa vid jämförelser vecka för vecka under 2020, medan ensamhet rapporterades på samma nivå.

En studie från Storbritannien studerade allmän hälsa i befolkningen under pandemin med årliga jämförelser tillbaka till 2015 (4). Deltagare som var 70 år och äldre hade enligt General Health Questionnaire 12 bättre genomsnittlig psykisk hälsa, och låg mer sällan över gränsvärdet för kraftig psykisk påverkan, än deltagare i yngre åldersgrupper. Däremot rapporterar gruppen 70 år och äldre den största ökningen av psykisk påfrestning under 2020 jämfört med åren 2015–2019. Personer med lägre utbildning rapporterade mer psykiska påfrestningar, men studieresultaten redovisas deskriptivt, så det framkommer inte om detta gäller för gruppen 70 år eller äldre.

Hälsa hos gruppen 70 år och äldre under pandemin (tvärsnittsstudier)

Fyra tvärsnittsstudier, som endast undersökte förhållanden vid ett tillfälle under pandemin, inkluderades för sammanställning av resultat. Samtliga bedömdes ha låg kvalitet, eftersom de saknar uttryckliga jämförelser över tid. De redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Beskrivning av tvärsnittsstudier.
Författare & land Studiedesign Population Utfall Uppföljning
Gustavsson, J. & Beckman, L.Sverige Tvärsnitt 1 854 personer (varav 796 var 75–99 år) Oro för egen och andras hälsa, ekonomisk utveckling, sömnproblem, depression, koncentrations-svårigheter och samhälls-konsekvenser April–maj 2020
Emerson, K.G.USA Tvärsnitt 833 personer 60 år och äldre (varav 310 var 71 år eller äldre) Självskattad hälsa, nära kontakter, digitala kontakter, ensamhet, stressnivå samt beteende-förändringar Mars–april 2020
López, J. m.fl. Spanien Tvärsnitt 878 personer där personer 60–70 år rapporteras separat från 71–80 år (252 personer) Hälsa och välbefinnande, personlig utveckling, mening med livet och rädsla för covid-19 3 veckor efter införandet av lock down-restriktioner
Callow, D.D. m.fl.USA och Kanada Tvärsnitt 1 046 personer 50 år och äldre i USA och delar av Kanada (varav 329 var 70 år eller äldre) Fysisk aktivitet, depression och ångest April 2020

En studie från Sverige undersökte skillnader mellan framför allt män och kvinnor 70 år eller äldre under pandemin (6). Generellt uppgav kvinnorna mer oro än männen. Något fler kvinnor än män oroade sig för sin egen hälsa. Fler kvinnor än män uppgav också att de kände sig deprimerade och hade sömnproblem. Totalt 44 procent av kvinnorna och 26 procent av männen kände sig deprimerade, medan 27 procent av kvinnorna och 16 procent av männen rapporterade sömnproblem. Studien visar vidare att ensamstående inte oroade sig mer för sin egen hälsa än gifta och sambor, men att de i större utsträckning mådde dåligt av isoleringen, kände sig deprimerade och hade sömnsvårigheter.

En studie från Spanien jämförde med hjälp av webbenkäter personer i åldersgrupperna 60–70 år och 71–80 år (9). Eftersom endast ett år skiljer sig från översiktens population inkluderades studien. God självskattad hälsa rapporterades av 42 procent och mycket god självskattad hälsa rapporterades av 17 procent i gruppen 60 till 70 år. Motsvarande siffror i åldersgruppen 71–80 år var 37 procent respektive 15 procent. När det gäller tacksamhet, personlig utveckling, mening med livet och rädsla för att få covid-19 rapporterades små skillnader mellan grupperna.

En studie från USA rapporterade hur äldre personer kommunicerar under pandemin (7). Fyra eller fler telefonsamtal per dag rapporterades av 15 procent i gruppen 70 år eller äldre och av 20 procent i gruppen 60–70 år som användes som jämförelsegrupp. I gruppen över 70 år hade 54 procent aldrig haft ett videosamtal och motsvarande andel för dem under 70 år var 38 procent. Utmärkt självskattad hälsa rapporterades av 27 procent bland dem 70 år och äldre och 22 procent bland dem under 70 år. Känslan av ensamhet under pandemin var snarlik bland äldre och yngre. Större skillnad sågs för stress, där 74 procent av personer 70 år eller äldre och 57 procent under 70 år rapporterade lite eller ingen upplevd stress. Jämförelser mellan ensamboende och familjer i gruppen över 70 år visar att ensamhet är vanligare hos dem som bor ensamma. Ensamboende uppgav också att de känner sig mer ensamma jämfört med före pandemin. I gruppen 70 år och äldre är det fler som sover mindre än vanligt, fler som har lägre självrapporterad fysisk aktivitet, färre som äter mer än vanligt och färre som dricker mycket alkohol, jämfört med gruppen under 70 år. Fler i gruppen 70 år eller äldre äter mindre än vanligt jämfört med personer under 70 år. Av personer 70 år eller äldre var det 55 procent som använder sociala medier mer än före pandemin, men andelen är högre i gruppen under 70 år.

En studie från USA undersökte samband mellan fysisk aktivitet och rapporterade symptom på depression under pandemin bland personer över 50 år (6). Av analysen framgick att personer som var 70 år och äldre i studien rapporterade i genomsnitt 3 poäng lägre på depressionsskalan än övriga åldersgrupper. Personer som rapporterade fysisk aktivitet i hög grad rapporterade i genomsnitt lägre poäng på en skattningsskala för depressionssymptom.

Interventioner (med kontrollgrupp)

En italiensk studie av låg kvalitet som utvärderade en intervention med kontrollgrupp inkluderades i resultatsammanställningen. Studien utvärderade ett utbildningsprogram för äldre om användning av sociala medier under pandemin. Studiedeltagarnas genomsnittliga ålder var drygt 81 år. Bland dem som genomgått utbildningen använde fler sociala medier, de kände sig mindre utanför och deras sociala engagemang sjönk inte i samma omfattning som bland dem som inte genomgått utbildningen. (11).

Tabell 3. Intervention med kontrollgrupp.
Författare & land Studiedesign Population Utfall Uppföljning
Rolandi, E. m.fl. Italien Intervention med kontrollgrupp och uppföljning genom intervjuer 130 personer där 60 genomgått utbildning i sociala medier under 2019, medelålder 81,1 år Användning av sociala medier under pandemin Maj 2020

Interventioner (utan kontrollgrupp)

Två studier som utvärderade interventioner utan kontrollgrupp inkluderades för sammanställningen av resultat. Studierna bedömdes vara av låg kvalitet och redovisas i tabell 4.

Två studier från USA utvärderade en insats mot social isolering, som bestod av att studenter under pandemin ringde till personer som bor på äldreboenden. Resultaten visar att de äldre såg fram emot de veckovisa telefonsamtalen och den sociala samhörighet som samtalen innebar. Studenterna kände sig stärkta av samtalen (12). Uppfattningen om insatsens effekter hos de äldre redovisades i form av citat som sammanfattar både studenternas och de äldres upplevelse av samtalen. Exempelvis att äldre var nöjda med att ha någon att prata med. Samtalen upplevdes stärkande hos de äldre, men många upplevde också en ovana att prata med en ung människa (10).

Tabell 4. Interventioner utan kontrollgrupp.
Författare & land Studiedesign Population Utfall Uppföljning
van Dyck, L.I. m.fl. USA Interventions-studie utan kontrollgrupp 30 personer vid särskilda boenden, och lika många frivilliga studenter som uppringare Deltagarnas uppfattningar och erfarenheter av interventionen Under coronapandemin2020
Office, E. m.fl. USA Interventions-studie utan kontrollgrupp 14 frivilliga studerande och äldre invånare i området som genomförde sammanlagt 25 samtal Deltagarnas uppfattningar och erfarenheter av interventionen samt bedömningar av samtalens effekter hos de äldre Under coronapandemin2020

Upplevelser av livssituationen under pandemin

Fyra kvalitativa studier inkluderades i översikten och redovisas i tabell 5. Av dessa hade två studier obetydliga eller mindre brister och två studier måttliga brister. Studierna med små brister baserades huvudsakligen på intervjuer med personer 70 år eller äldre. Två studier baserades på data från Twitter, där man analyserade tweets (inlägg) riktade mot gruppen äldre generellt, vilket vi tolkade som primärt riktat till gruppen 70 år och äldre.

Tabell 5. Kvalitativa studier.
Författare & land Studiedesign Population Utfall Uppföljning
Brooke, J. & Clark, M.England och Irland Kvalitativ studie med upprepade intervjuer 19 personer varav 15 från England och 4 från Irland med medelålder 77 år Ensamhet, sociala nätverk och socialt stöd April–maj 2020
Xiang, X. m.fl.Global Kvalitativ studie Sammanlagt 82 893 tweets (medelålder 40 år) Ålders-diskriminering riktad mot äldre Februari–april 2020
Jimenez-Sotomayor, M.R. m.fl.Global Kvalitativ studie Sammanlagt 18 128 tweets där 362 inlägg valdes ut slumpmässigt för analys Ålders-diskriminering och stötande innehåll riktat mot äldre Mars 2020
Fuller, H.R. & Huseth-Zosel, A.USA Kvalitativ studie 76 personer 70–97 år Copingstrategier under pandemin Mars–april 2020

En studie från Storbritannien och Irland undersökte genom semistrukturerade intervjuer med 19 deltagare med medelålder 77 år hur livet är under pandemin (13). De tre teman som identifierades var smittskyddsåtgärder, nuvarande och framtida planer samt acceptans för att man levt ett liv men fortfarande har ”liv kvar att leva”. Detta kompletterades med citat kopplade till temana. Alla deltagare ansåg sig lyckligt lottade eftersom de hade tillgång till sociala medier för att hålla kontakt med sina familjemedlemmar. Resultaten visar också på vikten av att hålla sig sysselsatt med exempelvis trädgårdsarbete för att upprätthålla en struktur på dagarna.

En studie identifierade teman från tweets med sökorden covid-19 och någon term som kan kopplas till äldre (16). Av alla tweets hade 16 procent innehåll som ”hetsade mot äldre” genom diskriminerande innehåll, och ett dagligt genomsnitt var 18 procent. Toppnotering i hets mot äldre var 53 procent av alla tweets, vilket sammanföll med WHO:s deklaration av pandemi den 11 mars 2020.

En studie analyserade också Twitter genom att dela in tweets om äldre i olika kategorier. Den största andelen, 32 procent, klassificerades som åsikter, följt av 30 procent som information, 14 procent som humor eller skämt, 13 procent som personliga erfarenheter och 8 procent som efterfrågade råd. En fjärdedel av alla tweets ansågs vara diskriminerade mot äldre, genom att de antingen drev med äldre eller förminskade värdet av äldre människors liv (15).

En studie från USA genomförde upprepade intervjuer med 76 personer 70 år eller äldre som sedan analyserades (14). De tre teman som identifierades som förklaring till hur äldre hanterar förändringar under pandemin, alltså copingstrategier, var att tänka positivt, söka socialt stöd och hålla sig sysselsatt.

Diskussion

Den här litteraturöversikten bygger på forskning genomförd under inledningen av pandemin och publicerad upp till knappt åtta månader efter att WHO deklarerade att covid-19 skulle betraktas som en pandemi. Resultaten visar att det har publicerats en del forskning om ensamhet och hälsa bland personer 70 år och äldre under covid-19-pandemin.

I litteraturen finns vissa indikationer på att ensamhet och hälsa har påverkats negativt av pandemin och smittskyddsåtgärderna hos personer 70 år och äldre. Till exempel visade två av de longitudinella studierna att personer 70 år och äldre upplevde en ökad ensamhet under början av pandemin (3, 5). Men resultaten var ungefär samma i de yngre jämförelsegrupperna. En tredje studie visade en större ökning av rapporterad psykisk påfrestning bland personer 70 år och äldre under 2020 jämfört med åren 2015–2019, än i den yngre jämförelsegruppen (4). Det finns få studier som tittar på olika subgrupper inom gruppen 70 år och äldre. En tvärsnittsstudie visade att kvinnorna rapporterade mer oro än männen. Fler kvinnor än män uppgav också att de kände sig deprimerade och hade sömnproblem (6). Studien visade vidare att ensamstående i större utsträckning mådde dåligt av isoleringen, kände sig deprimerade och hade sömnsvårigheter. Men det finns enbart ett fåtal studier och vi kan ännu inte bedöma effekterna av covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna på ensamhet, levnadsvanor och hälsa hos gruppen 70 år och äldre eller i subgrupper.

Även om det finns interventioner saknas det tillräcklig forskning för att kunna dra slutsatser , men vissa resultat tyder på att det går att motverka ensamhet hos äldre genom enkla interventioner. De interventionsstudier vi hittade visade positiva effekter, med minskad känsla av social isolering, när studenter fått ringa till äldre (10, 12). Det framkom även att äldre som använder sociala medier hade kommunicerat mer och kände sig mindre ensamma under pandemin (11). Kontakt via sociala medier och att vara kontaktsökande lyftes också som copingstrategier i de intervjustudier med äldre vi fångade i vår sökning (13, 14).

Vad gäller samhällets attityder till äldre hittade vi enbart två studier, där författarna i båda studierna hade analyserat innehållet i tweets (5, 16). Det förekom inlägg som klassades som diskriminerande mot äldre, men detta i sig säger inget om samhällets attityder.

Resultaten kan kompletteras med vad som framkommit i svenska data, varav en del har sammanställts av Folkhälsomyndigheten för gruppen 70 år och äldre (17). I rapporten ”Konsekvenser för personer 70 år och äldre av smittskyddsåtgärder mot covid-19” sammanställdes data från pensionärsorganisationer som visade att många äldre är frustrerade och känner sig särbehandlade. Det rapporterades också att mottagningen för äldrepsykiatri i Stockholm sett ökad oro och ångest bland personer med psykiatrisk diagnos och ett ökat behov av kontakter och inneliggande vård. Det framkom också att organisationen Mind fått in samtal från äldre människor som inte tyckte att de har något att leva för längre. En rapport från Äldrecentrum visade att andelen som kände sig ensamma under pandemin var något högre bland dem över 85 år och ökningen av ensamhet var vanligare bland kvinnor och ensamboende. Av rapporten framgår också att en dryg tredjedel i gruppen 85 år och äldre uppgett att de använde videosamtal oftare nu än före pandemin (18).

Styrkor och svagheter

En styrka med litteraturöversikten är den breda sökningen och att vi accepterade flera typer av studier, vilket ledde till att vi identifierade ett så brett vetenskapligt underlag som möjligt. Men det vetenskapliga underlaget är ännu litet och består till största delen av studier som bara ger en nulägesbilder och ingen information om eventuella samband mellan covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna och olika hälsoutfall och levnadsvanor. Mot den bakgrunden vet vi exempelvis inte om personer som tränar under pandemin är mindre deprimerade för att de tränar, eller om de tränar för att de inte är deprimerade. Detta är en begränsning.

De mest tillförlitliga studierna i översikten var longitudinella, men även dessa är förknippade med svårigheter när det gäller att dra slutsatser om pandemin och smittskyddsåtgärdernas påverkan på ensamhet och hälsa. Det beror på att punktskattningar kan variera mellan år och att statistiskt signifikanta resultat inte behöver betyda samband mellan pandemirelevant exponering och hälsorelaterat utfall.

Det saknas studier som undersöker hur graden av exponering för förändringar under pandemin har påverkat levnadsvanorna bland personer 70 år och äldre. Men resultaten från en studie (3) indikerade att konsekvenserna av restriktionerna påverkades av deras längd, eftersom graden av livstillfredsställelse, ekonomisk tillfredsställelse och upplevelsen av god hälsa minskade och ensamheten ökade över tid under våren 2020.

Urvalet i de ingående studierna kan orsaka problem med överförbarheten för alla personer 70 år och äldre. Studiepopulationernas ålder varierade, ibland låg den nära 70 och ibland var snittåldern upp mot 80 år. Det finns en generell bias av att deltagandet gradvis minskar ju äldre studiedeltagare som bjuds in att medverka. Ett annat eventuellt problem är att alla tvärsnittsstudier baserade sig på webbundersökningar och att det inte är alla äldre som har tillgång till och använder internet. Det kan resultera i en snedvridning av resultatet, eftersom yngre personer och personer mer vana att hantera en dator eller smartphone skulle kunna svara i högre utsträckning än andra. En annan aspekt av överförbarheten är att det kan finnas systematiska skillnader i fördelningen av kön och utbildningsnivå mellan deltagare och icke-deltagare. Exempelvis framkom att andelen deltagare med kort utbildning minskar för varje mättillfälle i en svensk longitudinell studie (3). Resultaten kan därmed inte sägas vara överförbara till att gälla hela gruppen 70 år och äldre.

Faktorer relaterade till pandemin, såsom smittspridning, smittskyddsåtgärder och insatser avsedda att mildra negativa konsekvenser för individ och samhälle, har varierat mellan länder och över tid under 2020. Möjligheten att överföra resultat av pandemins konsekvenser på folkhälsan från ett land till ett annat är därmed begränsad.

Slutsatser

Det går ännu inte att dra några klara slutsatser om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat ensamhet, levnadsvanor och hälsa bland personer 70 år och äldre. En del studier tyder på att gruppen upplevt mer ensamhet under delar av pandemin än innan pandemin, och att ökningen är på ungefär samma nivå som bland den övriga vuxna befolkningen.

För att förstå de långvariga konsekvenserna för hälsan av pandemin och smittskyddsåtgärderna behöver denna åldersgrupp följas under en längre tid. För att kunskapen ska bidra till arbetet för en god och jämlik hälsa bör den framtida uppföljningen ta hänsyn till skillnader inom gruppen i livsvillkor och levnadsförhållanden.

Referenser

  1. University of Oxford. Blavatnik School of Government. COVID-19 Government Response Tracker. Oxford: University of Oxford; 2021 [citerad 21 februari 2021]. Hämtad från www.bsg.ox.ac.uk/research/research-projects/covid-19-government-response-tracker
  2. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/
  3. Kivi M, Hansson I, Bjalkebring P. Up and about: Older adults' wellbeing during the COVID-19 pandemic in a Swedish longitudinal study. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci. 2021 Jan 18;76(2):e4-9.
  4. Pierce M, Hope H, Ford T, Hatch S, Hotopf M, John A, et al. Mental health before and during the COVID-19 pandemic: a longitudinal probability sample survey of the UK population. Lancet Psychiatry. 2020;7(10):883-92.
  5. van Tilburg TG, Steinmetz S, Stolte E, van der Roest H, de Vries DH. Loneliness and mental health during the COVID-19 pandemic: A study among Dutch older adults. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci. 2020 Aug 5;gbaa111.
  6. Callow DD, Arnold-Nedimala NA, Jordan LS, Pena GS, Won J, Woodard JL, et al. The Mental Health Benefits of Physical Activity in Older Adults Survive the COVID-19 Pandemic. Am J Geriatr Psychiatry. 2020;28(10):1046-57.
  7. Emerson KG. Coping with being cooped up: Social distancing during COVID-19 among 60+ in the United States. Rev Panam Salud Publica. 2020;44:e81.
  8. Gustavsson J, Beckman L. Compliance to Recommendations and Mental Health Consequences among Elderly in Sweden during the Initial Phase of the COVID-19 Pandemic-A Cross Sectional Online Survey. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(15).
  9. Lopez J, Perez-Rojo G, Noriega C, Carretero I, Velasco C, Martinez-Huertas JA, et al. Psychological well-being among older adults during the COVID-19 outbreak: a comparative study of the young-old and the old-old adults. Int Psychogeriatr. 2020 Nov;32(11):1365-70.
  10. Office EE, Rodenstein MS, Merchant TS, Pendergrast TR, Lindquist LA. Reducing Social Isolation of Seniors during COVID-19 through Medical Student Telephone Contact. J Am Med Dir Assoc. 2020;21(7):948-50.
  11. Rolandi E, Vaccaro R, Abbondanza S, Casanova G, Pettin ato L, Colombo M, et al. Loneliness and Social Engagement in Older Adults Based in Lombardy during the COVID-19 Lockdown: The Long-Term Effects of a Course on Social Networking Sites Use. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(21).
  12. van Dyck LI, Wilkins KM, Ouellet J, Ouellet GM, Conroy ML. Combating Heightened Social Isolation of Nursing Home Elders: The Telephone Outreach in the COVID-19 Outbreak Program. Am J Geriatr Psychiatry. 2020;28(9):989-92.
  13. Brooke J, Clark M. Older people's early experience of household isolation and social distancing during COVID-19. J Clin Nurs. 2020;29(21-22):4387-402.
  14. Fuller HR, Huseth-Zosel A. Lessons in Resilience: Initial Coping among Older Adults during the COVID-19 Pandemic. Gerontologist. 2021 Jan 21;61(1):114-25.
  15. Jimenez-Sotomayor MR, Gomez-Moreno C, Soto-Perez-de-Celis E. Coronavirus, Ageism, and Twitter: An Evaluation of Tweets about Older Adults and COVID-19. J Am Geriatr Soc. 2020;68(8):1661-5.
  16. Xiang X, Lu X, Halavanau A, Xue J, Sun Y, Lai PHL, et al. Modern Senicide in the Face of a Pandemic: An Examination of Public Discourse and Sentiment about Older Adults and COVID-19 Using Machine Learning. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci. 2021 Mar 14;76(4):e190-200.
  17. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/konsekvenser-for-personer-70-ar-och-aldre-av-smittskyddsatgarder-mot-covid-19/
  18. von Berens Å, Meinow B, Johansson L, Sonde L. (2021). Livet under första vågen – vardagen under coronapandemin för personer 70 år och äldre i Stockholm. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2021:2.

Ensamhet och hälsa under covid-19-pandemin hos personer över 70 år En kartläggande litteraturöversikt

Lyssna

Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på interventioner som kan mildra effekterna av isolering och smittskyddsåtgärder är bland annat att låta studenter ringa till äldre. Det framkom även att äldre som fått träna på att använda sociala medier hade kommunicerat mer och kände sig mindre ensamma under pandemin än de som inte fått träna på det. Litteraturöversikten är en del av projektet "Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?"

Relaterad läsning

Författare: Folkhälsomyndigheten
Publicerad:
Artikelnummer: 21041