Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och
sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Som komplement till rekommendationen finns ett faktablad och en PowerPoint-presentation med talmanus.

Att förebygga kikhosta hos spädbarn (PowerPoint, 3,5 MB)

Att förebygga kikhosta hos spädbarn (PDF, 1,1 MB)

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige, med en kvarstående sjukdomsbörda särskilt bland de yngsta spädbarnen. För barn under ett år kan kikhosta orsaka svår sjukdom och även dödsfall.

För att minska sjukligheten och antalet dödsfall i kikhosta bland små barn har Folkhälsomyndigheten tagit fram nya rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att stärka de förebyggande och tidiga insatserna, och att höja medvetenheten om sjukdomen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att hälso- och sjukvården tillämpar tre strategier som består i att:

  1. erbjuda vaccination i tid enligt programmet, och att första dosen vid 3 månaders ålder inte försenas
  2. diagnostisera och behandla kikhosta tidigt
  3. ha en hög medvetenhet om och uppmärksamhet på att kikhosta fortfarande förekommer i samhället och kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn.

För spädbarn är kikhosta en allvarlig luftvägsinfektion som kan vara livshotande. Svårast drabbas de allra yngsta som inte har hunnit få sina första vaccindoser vid 3 och 5 månaders ålder. Kikhosta är mycket smittsamt och spädbarn smittas ofta av föräldrar eller syskon. När allmän barnvaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996 minskade antalet rapporterade fall av kikhosta påtagligt, men trots en hög vaccinationstäckning (cirka 98 procent) kvarstår en risk för att smittas av kikhosta, främst hos barn under 6 månaders ålder som ännu inte hunnit få de två första vaccindoserna. Vaccinet hjälper mot allvarlig sjukdom redan efter en dos, men vare sig genomgången sjukdom eller vaccination ger ett livslångt eller fullständigt skydd. Man kan därför få kikhosta trots att man är vaccinerad eller haft sjukdomen, och för patienter med hosta bör kikhosta övervägas som tänkbar orsak.

En hög medvetenhet och kunskapsnivå om kikhosta i hälso- och sjukvården kan underlätta en korrekt och tidig diagnos. Då kan behandling sättas in snabbare, vilket ökar chansen för ett gynnsamt sjukdomsförlopp. På sikt kan det även leda till minskad total sjuklighet och minskad risk för dödsfall.

Rekommendationerna baseras på det epidemiologiska läget i Sverige och de underlag
som tagits fram av Folkhälsomyndigheten 2015 samt konsultationer med experter och
representanter från hälso- och sjukvården och smittskyddsenheterna i landet.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 34
  • Artikelnummer: 16010