Miljöhälsorapport 2021 – Barns miljörelaterade hälsa

Publicerad: 22 februari 2021Artikelnummer: 20010Folkhälsomyndigheten

Om publikationen

Miljöhälsorapport 2021 presenterar resultat från 2019 års miljöhälsoenkät om barns miljörelaterade hälsa. Enkäten innefattar frågor om miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer samt besvär och sjukdomar hos barn i tre olika åldersgrupper (8 månader, 4 år och 12 år). Rapporten beskriver förekomst och exponering, hälsoeffekter och eventuella hälsorisker av olika miljöfaktorer hos barn. Rapporten beskriver också hur självrapporterade exponeringar och besvär har förändrats över tid och hur dessa skiljer sig åt mellan barn i olika grupper i befolkningen. Miljöhälsorapport 2021 är den sjätte nationella rapporten om befolkningens miljörelaterade hälsa i Sverige och den tredje i ordningen som rör barn. Rapporten tas fram som en del i Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön.

Aktuell kunskap om miljöns betydelse för barns hälsa, både med avseende på negativa och på främjande effekter, utgör ett viktigt beslutsunderlag för prioriteringar och åtgärder inom det miljörelaterade folkhälsoarbetet, i synnerhet inom hälsoskyddsområdet och i miljömålsarbetet. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare inom miljöhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Data som presenteras i rapporten används även för uppföljning av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer, Agenda 2030, miljömålen, i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen och i Sveriges internationella rapportering av miljöhälsa.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram Miljöhälsorapport 2021 utifrån fördjupade analyser av enkätresultaten och beskrivning av aktuell kunskap på området. I arbetet har forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, deltagit. Dessa presenteras i avsnittet Medverkande författare. Projektledare har varit Linda Molander och ansvarig avdelningschef har varit Britta Björkholm.

Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson
Generaldirektör

Sammanfattning

Folkhälsomyndighetens uppdrag

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att ta fram och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador. I myndighetens uppdrag ingår att följa hälsoläget i befolkningen och de faktorer som påverkar detta. I instruktionen står särskilt att myndigheten ska ”följa upp, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön” (1). Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken och i Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Miljöhälsorapport 2021

Miljöhälsorapport 2021 presenterar resultat från barnens miljöhälsoenkät 2019 (BMHE 19). BMHE 19 visar ett tvärsnitt av exponeringen för olika miljöfaktorer och den självrapporterade hälsan hos barn i befolkningen vid ett visst tillfälle. Det är den tredje miljöhälsoenkäten som följer upp barns hälsa. Flera av frågorna i BMHE 19 fanns även med i de tidigare enkäterna 2003 och 2011, så i många fall har jämförelser mellan undersökningstillfällena kunnat göras. Rapporten ger information om barns miljörelaterade hälsa i Sverige i dag, hur den har utvecklats över tid och hur den ser ut bland barn i olika grupper i befolkningen. Rapporten presenterar också resultaten från BMHE 19 i förhållande till den samlade kunskap som finns idag om barns exponering och besvär av de miljöfaktorer som ingår i undersökningen.

Barn är särskilt känsliga och utsatta

Barn är ofta känsligare än vuxna för påverkan av den omgivande miljön. Det beror på att organ och organsystem utvecklas genom hela fosterstadiet och barndomen, vilket gör dem särskilt mottagliga för störning. Risken för flera vanliga folksjukdomar och besvär, så som astma och allergi, fetma och benskörhet kan påverkas av fysiska och kemiska faktorer i den miljö som barnen växer upp i. Exponering för till exempel kemiska ämnen tidigt i livet kan ge bestående effekter och som ibland visar sig först i vuxen ålder.

Barn riskerar också att utsättas för högre exponering för olika miljöfaktorer än vuxna eftersom de äter, dricker och andas mer i förhållande till sin kroppsstorlek. Dessutom har barn andra sätt att bete sig och interagera med omgivningen, vilket också kan innebära en högre exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar även en stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra vissa specifika exponeringar, till exempel i skolan eller idrottsanläggningar.

Barn har svårt att själva påverka vilka miljöer de vistas i, och de påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Barn som växer upp under sämre socioekonomiska förhållanden utsätts ofta i högre grad för olika riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer kan även vara avgörande för om familjen har möjlighet att välja bort miljöer som innebär hälsorisker och hantera ohälsa som är kopplad till miljöfaktorer. I det förebyggande arbetet med barns miljörelaterade hälsa behöver alla dessa faktorer beaktas – fysiologi, beteende och valmöjligheter – för att skapa miljöer som inte har negativ inverkan på barns hälsa, och som samtidigt främjar den.

Tid i trafik ökar men färre upplever dålig luftkvalitet

Barn utsätts för luftföroreningar främst när de förflyttar sig i olika trafikmiljöer, men även inomhusmiljön påverkas genom att luftföroreningar tränger in i bostäder och klassrum.

Enligt BMHE 19 är det mer än dubbelt så vanligt att 4-åringar tillbringar en timme eller mer varje dag åt att resa till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter jämfört med 2003 (en ökning från 6,0 till 15 procent). Andelen är högre bland barn med utrikes födda vårdnadshavare jämfört med inrikes födda (30 respektive 13 procent), och bland barn med vårdnadshavare med grundskola som högsta utbildning jämfört med de med högskoleutbildning (36 respektive 17 procent). Det är vanligare att 12-åringarna går, cyklar eller åker kollektivt på vardagarna jämfört med 4-åringarna. Bland 4-åringarna åker en större andel bil (28 procent), men den har minskat avsevärt sedan 2003 (44 procent). Endast 5,9 procent av 12-åringarna åker bil, vilket är på samma nivå som 2003, men en lägre andel än 2011.

BMHE 19 visar att 15 procent av barnen bor i en bostad där något fönster vetter mot en större gata eller trafikled, och att vårdnadshavarna till dessa barn i högre utsträckning upplever att luftkvaliteten är dålig i och i närheten av deras bostad. Andelen som bor så och som upplever dålig luftkvalitet har minskat jämfört med enkätundersökningarna 2011 och 2003, men barn i vissa grupper är mer utsatta än andra. Andelen med något fönster mot en starkt trafikerad gata 2019 var 13 och 25 procent bland barn med högskole- respektive grundskoleutbildade vårdnadshavare, samt 12 och 21 procent bland barn med inrikes respektive utrikes födda vårdnadshavare. Andelen som rapporterar ganska dålig eller mycket dålig luftkvalitet inne i bostaden är också högre bland vårdnadshavare med grundskola som högsta utbildning jämfört med om de har högskoleutbildning (13 respektive 2,1 procent), och bland utrikes födda vårdnadshavare jämfört med inrikes födda (4,8 respektive 2,0 procent).

Fler barn störs av buller

Att bo i ett bullerutsatt läge ökar risken för besvär. Enligt BMHE 19 har cirka 12 procent av barnen som bor i flerfamiljshus sitt sovrumsfönster mot en större gata eller trafikled, järnväg eller industri, och av 12-åringarna är 5,4 procent mycket störda av trafikbuller i hemmet.

Av 12-åringarna uppger också 3,2 procent att de har svårt att somna, och knappt 2 procent att de blir väckta av trafikbuller varje vecka. Andelen som har svårt att somna har ökat sedan 2011. Dessutom uppger 4,2 procent att de har svårt att sova med öppet fönster på grund av trafikbuller. BMHE 19 visar att en högre andel 12-årigar besväras av buller i hemmet jämfört med 2011. I hemmiljön har besvären av ljud från andra barn, fläktar, vägar och grannar ökat. I skolmiljön har besvären av ljud från andra barn och vägar samt buller i skolmatsalen ökat.

Andelen barn som bor i bullerutsatta lägen är lägre bland barn med vårdnadshavare som har högskoleutbildning (17 procent) än bland barn med vårdnadshavare med gymnasieutbildning (23 procent) eller grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå (31 procent). Barn med vårdnadshavare med grundskola som högsta utbildning är också mer besvärade av buller i sin boendemiljö än om vårdnadshavarna har högskoleutbildning.

Ett av tio barn besväras av inomhusmiljön

Barn tillbringar sin mesta tid i olika inomhusmiljöer, så dessa har stor betydelse för deras exponering för olika miljöfaktorer. I BMHE 19 anger 11 procent av vårdnadshavarna att deras 12-åringar har huvudvärk, är trötta eller har besvär med ögon, näsa eller luftvägar på grund av inomhusmiljön i bostaden och/eller skolan minst en gång i veckan. Det är en ökning från 8,8 procent 2011. Huvuddelen av besvären rapporteras bero på inomhusmiljön i skolan.

Totalt 11 procent av vårdnadshavarna anger att de har tecken på fuktskada i hemmet, vilket är på samma nivå som 2011. Fuktskador, synligt mögel och mögellukt är något vanligare i hyresrätter än i småhus eller bostadsrätter, och tecken på fuktskador är också vanligare om familjen är trångbodd. Utifrån svaren i BMHE 19 beräknas fukt och mögel i bostaden orsaka knappt 3 500 fall av astma varje år bland barn upp till 4 års ålder.

Av de vårdnadshavare som har svårt att reglera inomhustemperaturen i bostaden och rapporterar att det är för kallt inomhus under vinterhalvåret, utgör de som har lägre utbildningsnivå eller är utrikes födda den största andelen.

Färre barn exponeras för miljötobaksrök

Exponeringen för miljötobaksrök, eller passiv rökning, har minskat. Enligt BMHE 19 bodde 8,0 procent av barnen tillsammans med en vårdnadshavare som röker, jämfört med att 9,9 procent av vårdnadshavarna rökte 2011 och 17 procent 2003. Barn med vårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning exponeras oftare för miljötobaksrök än om vårdnadshavarna har högre utbildning, men sedan 2011 har exponeringen minskat markant bland dessa barn. Andelen mammor som röker under graviditeten har också minskat sedan 2011, från 5,0 procent till 2,3 procent.

Allergisnuva och pollenallergi ökar, men inte hudallergi och astma

Många barn i Sverige har astma och olika slags allergier. Astma är den vanligaste kroniska lungsjukdomen hos barn. Enligt BMHE 19 har 14 procent av barnen i 4-årsåldern astma, och 9,3 procent av 12-åringarna. Andelarna är jämförbara med de tidigare miljöhälsoenkäterna. Allergisnuva är en annan vanlig sjukdom hos barn som kan ge nästäppa, rinnsnuva och nysningar. Andelen barn med allergisnuva har ökat över tid från 3,6 procent av 4-åringarna i BMHE 11 till 5,4 procent i BMHE 19. För 12-åringar sågs under samma period en ökning från 12 procent till 15 procent. Allergi mot pollen och pälsdjur är de vanligaste allergibesvären i befolkningen. Bland 12-åringarna har 19 procent pollenallergi, vilket är en ökning från 14 procent 2011, och 5,8 procent har pälsdjursallergi, vilket är på samma nivå som 2011. Drygt 4 procent av 12-åringarna anger att de får svåra besvär av pollen eller pälsdjur.

Atopiskt eksem (kallas även böjveckseksem eller barneksem) är den vanligaste typen av eksem hos barn. Enligt BMHE 19 har 7,5 procent av barnen sådant eksem, och det är ungefär samma andel som i de tidigare enkäterna. Många konsumentprodukter innehåller kemiska ämnen som är allergiframkallande vid hudkontakt, till exempel hårfärgprodukter och smycken. Andelen barn som har färgat håret har inte förändrats över tid, och någon förändring ses inte heller för andelen barn som har nickelallergi. Både hårfärgning och nickelallergi är vanligare bland flickor än bland pojkar. Bland 12-åringarna har 11 procent av flickorna nickelallergi jämfört med 1,2 procent av pojkarna. Färre 12-åringar har haft någon tillfällig tatuering jämfört med 2011, och 3,5 procent av dem som haft en tillfällig tatuering har fått hudbesvär.

Många källor till exponering för kemikalier i barns miljöer

Livsmedel och dricksvatten är de största källorna till exponering för många kemikalier och miljöföroreningar. Fisk innehåller många viktiga näringsämnen, men en del fisksorter kan också innehålla höga halter av miljöföroreningar som är skadliga för hälsan. Livsmedelsverket rekommenderar därför en begränsad konsumtion av till exempel vissa insjöfiskar samt strömming och sill från Östersjön. Gruppen 12-åringar åt totalt sett mer fisk 2019 än vad de gjorde 2011, medan både mammor och barn äter mindre strömming och sill. Enligt BMHE 19 är det färre än 7 procent av barnen och mammorna som överskrider Livsmedelsverkets rekommendation att inte äta strömming eller sill från Östersjön mer än 2–3 gånger per år.

Kemikalier i skolan och förskolan har också betydelse för barnens totala exponering eftersom mycket tid tillbringas där. Med åldern ökar sedan betydelsen av miljön i lokaler och anläggningar för fritidsaktiviteter för barnens kemikalieexponering. Andelen 12-åringar som tränar på konstgräs minst en gång per vecka har ökat från 24 procent 2011 till 32 procent 2019, med en större andel pojkar (39 procent) än flickor (24 procent). Barn med utrikes födda vårdnadshavare är mer aktiva på konstgräsplaner än andra barn (30 respektive 15 procent). Det är också vanligare att dessa barn besöker simhallen minst en gång per vecka (22 respektive 8,7 procent).

Konsumentvaror och produkter kan innehålla och medföra exponering för hälsofarliga kemikalier. I BMHE 19 svarar vårdnadshavare till 8 månader gamla barn i högre utsträckning att de tar hänsyn till kemikalier när de handlar jämfört med vårdnadshavare till äldre barn. För alla åldersgrupper har kemikalier störst påverkan vid inköp av mat och hygienartiklar. Vårdnadshavare med högre utbildningsgrad eller som är födda i Sverige svarar oftare att kemikalieinnehållet påverkar deras inköp.

Färre barn bränner sig i solen

Solljusets UV-strålning är viktig för att D-vitamin ska bildas i huden, men den kan också orsaka hudcancer. Att bränna sig är en riskfaktor för cancer. Andelen barn som bränt sig i solen någon gång under det senaste året har sjunkit något. Enligt BMHE 19 hade 20 procent av 4-åringarna bränt sig under det senaste året, vilket är på samma nivå som 2011. Bland 12-åringarna är det färre som har bränt sig 2019 jämfört med 2011 (44 respektive 48 procent).

Andelen barn som regelbundet skyddas mot solen har ökat jämfört med 2011. De vanligaste sätten att skydda sig är genom att ha på sig kläder och att använda solskyddskräm.

Barn vistas mer sällan i grönområden

Grönska och grönområden främjar hälsan, bland annat genom att verka stressreducerande, uppmuntra till fysisk aktivitet och minska exponering för luftföroreningar, buller, värme och skadligt solljus.

Resultaten från BMHE 19 visar att andelen barn som varje dag vistas i grönområden har minskat betydligt över tid, från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Barn med utrikes födda vårdnadshavare och barn som bor trångt vistas mer sällan i grönområden jämfört med andra barn. Vårdnadshavarnas utbildningsnivå har också betydelse för vistelsen i grönområden. Enligt BMHE 19 är flickor mer sällan i grönområden om deras vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildningsnivå jämfört med om de har högre utbildning. Denna skillnad syns inte på samma sätt bland pojkar.

Många barn är oroliga för klimatförändringen

Klimatförändringen kan påverka barns hälsa genom till exempel ökad värmestress, förvärrade allergibesvär och ökad risk för vissa infektionssjukdomar.

I BMHE 19 svarade cirka 20 procent av barnen i åldersgruppen 12 år att de väldigt ofta eller ofta oroar sig för klimatförändringen. Mest oroliga är flickor vars vårdnadshavare har högskoleutbildning (24 procent), och lägst är oron bland pojkar vars vårdnadshavare har grundskoleutbildning (16 procent). Barn med vårdnadshavare som är utrikes födda är mer oroliga för klimatförändringen än barn med vårdnadshavare som är födda i Sverige, liksom barn i storstadsområden är mer oroliga jämfört med barn som bor i andra delar av landet.

Exponeringen för riskfaktorer i miljön är ojämlik

Det är viktigt att beakta barns sammanlagda exponering eftersom det är den totala exponeringen från alla typer av miljöer och källor som är avgörande för deras miljörelaterade hälsa.

Barn som i hög grad är exponerade för en belastande miljöfaktor kan vara extra utsatta också för andra, och ofta har det samband med socioekonomiska faktorer såsom vårdnadshavarnas utbildning och inkomst, eller födelseland. Barn vars vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildning är en relativt liten grupp i BMHE 19, och för vissa jämförelser i rapporten är underlaget för litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Resultaten från BMHE 19 visar dock sammantaget att barn med vårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning eller är utrikes födda i högre utsträckning exponeras och påverkas negativt av faktorer i både inomhus- och utomhusmiljön, jämfört med andra barn.

Till exempel bor en större andel av dessa barn enligt BMHE 19 i bostäder med fönster mot trafikerad gata och vistas längre tid i trafiken. Detta kan innebära en högre exponering för både hälsoskadliga luftföroreningar och ljudnivåer. Dessa grupper rapporterar också att de upplever sämre luftkvalitet och besväras av buller i hemmet i högre utsträckning jämfört med övriga.

Det är också vanligare att barn är trångbodda om deras vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildning eller är utrikes födda, och tecken på fuktskada i hemmet är vanligare i trångbodda familjer. Barn som bor trångt vistas inte heller lika ofta i grönområden jämfört med genomsnittet. Studier har också visat att tillgången till grönområden ofta är sämre i områden med lägre hushållsinkomst. I dessa områden är även trångboddhet vanligare.

För att uppnå en god och jämlik miljörelaterad hälsa behöver hänsyn tas både till samtidig exponering för olika miljöfaktorer och samvariation mellan dessa, såsom buller, luftföroreningar och vistelse i grönområden, samt hur den miljörelaterade hälsan ser ut i olika grupper i befolkningen. Socioekonomiska faktorer kan samverka och förstärka risker, men på samma sätt kan hälsofrämjande faktorer förstärka varandra i en positiv riktning. Ett exempel är stadsgrönska som kan bidra till att minska skadlig exponering för bland annat luftföroreningar och värmeöar, samtidigt som grönområden bidrar till välmående och skapar förutsättningar för fysisk aktivitet. Med ett jämlikhetsperspektiv i uppföljningen av barns miljörelaterade hälsa kan utsatthet identifieras och åtgärder vidtas och anpassas för att skydda och främja alla barns hälsa.

Summary

The mission of the Public Health Agency

The Public Health Agency of Sweden has the task of disseminating scientifically based knowledge to promote health and prevent disease and injury. Its mission from the government is also to monitor the health status of the population and the factors affecting it. The mission specifically states that the agency shall “follow-up, evaluate and disseminate knowledge on how human health is impacted by the environment”. Children are a prioritised group in public health policy and in the mission of the Public Health Agency.

Environmental Health Report 2021

The Environmental Health Report 2021 is based on the Children's Environmental Health Survey 2019 (BMHE 19). BMHE 19 shows a cross-section of exposure to environmental factors and self-reported health of children in the population at a given time. It is the third environmental health survey conducted to monitor children's health in relation to environmental factors. Several of the questions in BMHE 19 were also included in the 2003 and 2011 surveys, hence enabling a comparison between them. The report presents information about the environmental health of children in Sweden, its development over time, and the status of children’s health in different groups of the population. The report also analyses the survey results in relation to current knowledge about children's exposure to the environmental factors included in the survey and the health effects such exposure may cause.

Children are particularly sensitive and vulnerable

Children are often more sensitive than adults to the influence of their surrounding environment. This is because organs and organ systems develop throughout the fetal stage and childhood, making them particularly susceptible to the negative effects of environmental factors. Exposure to, for example, chemical substances in early life can cause permanent effects that manifest in adulthood. Chemical and physical factors in children’s environments affect the risks of several common diseases and disorders, such as asthma and allergies, obesity and osteoporosis.

Children are also at risk of a relatively higher exposure to different environmental factors than adults because they eat, drink, and breathe in greater volumes in relation to their body size. The fact that children have different behaviours and ways of interacting with their surrounding environment may also lead to higher exposure to certain environmental factors, such as chemicals and noise. Children also spend a large part of their time indoors, including in environments where they may be exposed to specific environmental factors, for example at school or sports facilities.

Children are also more vulnerable to environmental exposure as they have limited possibilities to influence their surroundings. Children who grow up in poorer socio-economic conditions are more often exposed to risk factors in their homes and local environments. Socio-economic factors can determine the possibility of families to avoid environments posing health risks to children, and may also influence the ability to cope with health problems arising from such risks. In the work with children's environmental health, all of these factors must be taken into account – children’s physiology, behaviour, and dependence on adults – in order to create environments that do not negatively impact on children's health and instead promote health.

Time in traffic is increasing, but fewer experience poor air quality

Children are exposed to air pollution mainly in different traffic environments. However, exposure can also occur in indoor environments by air pollution entering homes and classrooms.

According to BMHE 19, it is more than twice as common that 4-year-olds spend an hour or more travelling to and from school, preschool, and other activities on a daily basis compared to 2003 (from 6.0 to 15 percent). The proportion is higher among children of foreign-born guardians compared to those born in Sweden (30 and 13 percent, respectively). The proportion is also higher among children to guardians having elementary school as their highest education compared to those with university education (36 and 17 percent, respectively). It is more common for 12-year-olds to walk, cycle, or travel by public transport on weekdays compared to 4-year-olds. A higher proportion of the 4-year-olds instead travel in cars (28 percent), although this has decreased significantly since 2003 (44 percent). Only 5.9 percent of 12-year-olds travel by car, which is comparable to 2003, but a decrease since 2011.

BMHE 19 shows that 15 percent of children live in a home where at least one window faces a major street or traffic route. It is more common among these children to report poor air quality in and around their home compared to other children. The proportion of children living in such homes and who experience poor air quality has decreased compared to the previous surveys, but children in some sub-groups are more exposed than others. Among children of guardians born abroad or with elementary school as their highest education, it is more common to have a window facing a busy street as well as to experience poor air quality in and near the residence compared to those with guardians born in Sweden or having university education.

More children are annoyed by noise

Residents in areas with heavy traffic are more likely to be annoyed by noise in their homes. According to BMHE 19, about 12 percent of children living in apartment buildings have their bedroom window facing a major street or traffic route, railway or industry, and 5.4 percent of 12-year-olds are very annoyed by traffic noise in their home.

Of the 12-year-olds, 3.2 percent also report having difficulty falling asleep and close to 2 percent are woken up due to traffic noise at least once a week. The proportion of children having difficulty falling asleep has increased since 2011. In addition, 4.2 percent say they have difficulty sleeping with a window open due to traffic noise. BMHE 19 shows that a higher proportion of 12-year-old children are disturbed by noise at home compared to 2011. These noises include those from other children, ventilation systems, roads, and neighbours. In the school environment, more children are disturbed by noise from other children, road traffic and in the canteen.

The proportion of children living in noise-prone environments is lower among children to guardians with university education (17 percent) than among children to guardians with upper secondary education (23 percent) or elementary school as the highest level of education (31 percent). Children of guardians with only an elementary school education are also more disturbed by noise in their living environment than those with guardians with a higher education.

One in ten children report symptoms from the indoor environment

Children spend most of their time in different indoor environments, which consequently are of importance for their exposures to various environmental factors. In BMHE 19, 11 percent of the guardians indicate that their 12-year-olds have headaches, are tired, or have problems with their eyes, nose, or airways due to the indoor environment in their home and/or school at least once a week. This is an increase from 8.8 percent in 2011. Most of the symptoms are reported to be due to the indoor environment in school.

A total of 11 percent of guardians report they have signs of dampness and mould in the home, which is the same level as in 2011. Signs of dampness and mould are slightly more common in rental apartments than in single-family homes or self-owned apartments, and it is also more common in crowded households. Based on the responses in BMHE 19, dampness and mould in the home are estimated to cause just under 3,500 cases of asthma each year among children up to 4 years of age.

A higher proportion of guardians with lower levels of education or who were born abroad report having difficulty regulating the indoor temperature in the home and that the indoor environment is too cold during the winter months.

Fewer children are exposed to environmental tobacco smoke

Exposure to environmental tobacco smoke, or second-hand tobacco smoke, has decreased over time. Approximately 8 percent of children live with a guardian who smokes, and 0.3 percent of children live with a guardian who smokes in the home. Children with guardians having only elementary education are more likely to be exposed to environmental tobacco smoke compared to children with guardians with a higher education level. However, since 2011 exposure has significantly decreased among these children. The proportion of mothers who smoke during pregnancy has also decreased since 2011, from 5.0 percent to 2.3 percent.

Allergic rhinitis and pollen allergy are increasing, but not skin allergy or asthma

Many children in Sweden have asthma and other allergic diseases. Asthma is the most common chronic lung disease in children. According to BMHE 19, 14 percent of 4-year-olds and 9.3 percent of 12-year-olds have asthma, which is comparable to previous survey years. Allergic rhinitis is another common disease in children that can cause a blocked and runny nose as well as sneezing. According to survey results allergic rhinitis has increased from 3.6 to 5.4 percent among 4-year-olds and from 12 to 15 percent among 12-year-olds between 2011 och 2019. The most common allergies in the population are allergies to pollen and furry animals. Among 12-year-olds, 19 percent have a pollen allergy, which is an increase since 2011, and 5.8 percent have an allergy to furry animals, which is comparable to 2011. Just over 4 percent of 12-year-olds report that they experience severe problems from pollen or furry animals.

Atopic dermatitis is the most common type of childhood eczema. According to BMHE 19, 7.5 percent of the children have atopic eczema, which is about the same proportion as in the previous surveys. Many consumer products contain chemical substances that are allergenic through skin contact, such as hair colouring products and jewellery. The proportion of children who have dyed their hair has not changed over time, nor is any change seen in the proportion of children having nickel allergy. Both hair dyeing and nickel allergy are more common among girls than boys. Among 12-year-olds, 11 percent of the girls have nickel allergy compared to 1.2 percent of the boys. Fewer 12-year-olds have had a temporary tattoo compared to 2011, and 3.5 percent of them have experienced skin symptoms from the tattoo.

Children's environments hold many sources of chemical exposure

Food and drinking water are the main sources of exposure to many chemicals and environmental pollutants. Fish contain many important nutrients, but some may also contain high levels of pollutants that are harmful to health. The Swedish Food Agency therefore recommends limited consumption of, for example, certain freshwater fish and Baltic herring. The group of 12-year-olds reported eating more fish overall in 2019 than they did in 2011, but both mothers and children ate less herring. The Swedish Food Agency recommends not eating herring from the Baltic Sea more than 2–3 times a year, and according to BMHE 19 less than 7 percent of children and mothers exceed this recommendation.

Chemicals in schools and preschools also contribute to children's overall exposure because a lot of time is spent in these environments. The environment at different recreational facilities is also important for children’s chemical exposure, and increases with age. The proportion of 12-year-olds practicing on artificial turf at least once a week has increased from 24 percent in 2011 to 32 percent in 2019, with a higher proportion among boys (39 percent) than girls (24 percent). Children whose guardians are born abroad are more active on artificial turf pitches than other children (30 and 15 percent, respectively). It is also more common for these children to visit indoor swimming pools at least once a week (22 percent and 8.7 percent, respectively).

Consumer articles and products may contain hazardous chemicals, also contributing to the overall exposure. In BMHE 19, guardians of 8-month-old children more often report that they take chemicals into account when shopping compared to guardians of older children. For all age groups, consideration of chemical content has most bearing on the purchasing of food and hygiene products, compared to other items. Guardians with a higher degree of education or who were born in Sweden more often report that the chemical content affects their purchases.

Fewer children get burnt by the sun

UV radiation from sunlight is important for vitamin D production, but it can also cause skin cancer. Getting burnt by the sun is a risk factor for cancer. The proportion of children who have been sunburnt at some point during the last year has decreased slightly compared to previous survey years. According to BMHE 19, 20 percent of the 4-year-olds were burnt in the past year, which was on the same level as in 2011. Among 12-year-olds, fewer were burnt in 2019 compared to 2011 (44 percent and 48 percent, respectively).

The proportion of children that are regularly protected from the sun has increased compared to 2011. The most common forms of protection are by wearing clothes and using sunscreen.

Children spend less time in green spaces

Greenery and green spaces promote health, for example by contributing to reducing stress, encouraging physical activity, and reducing exposure to air pollution, noise, heat, and harmful sunlight.

The results of BMHE 19 show that the proportion of children spending time in green areas every day has decreased significantly over time, from 78 percent in 2003 to 40 percent in 2019. Children living in crowded households and children with guardians born abroad more seldom spend time in green areas compared to other children. Guardians’ level of education also correlates with how often the children spend time in green areas: According to BMHE 19, girls are less likely to spend time in green areas if their guardians have elementary school as their highest education. A corresponding difference is not seen for boys.

Many children worry about climate change

Climate change may affect children's health through, for example, increased heat stress, worsening of allergy symptoms, and increased risk of certain infectious diseases.

The results of BMHE 19 show that about 20 percent of children aged 12 very often or often worry about climate change. Girls whose guardians have a university education are most worried (24 percent), while the lowest concern is reported among boys whose guardians have only elementary education (16 percent). Children with guardians born abroad are more worried about climate change than children with guardians born in Sweden, as are children in metropolitan areas compared to children living in other parts of the country.

Inequalities in exposure to risk factors in the environment

It is important to consider exposure from all types of environments and sources, since it is the cumulative exposure that determines children’s environmental health.

To be co-exposed to different risk factors, such as air pollution and noise, is often related to socio-economic conditions, such as level of education and income, or country of birth of the guardians. Children whose guardians have elementary education as their highest education is a relatively small group in BMHE 19. For this reason, the amount of data is insufficient for any firm conclusions to be drawn for some comparisons made in the report. However, the overall results of BMHE 19 show that children of guardians who have only elementary education or who were born abroad report that they are more exposed and more negatively affected by factors in both indoor and outdoor environments compared to other children.

For example, children in these groups more often live in homes with windows facing a busy street and spend more time in traffic according to BMHE 19. These children also report that they experience poorer air quality as well as being more disturbed by noise at home compared to others.

Moreover, crowded households are more common in families where guardians have elementary school as their highest education or were born abroad. Concurrently, signs of dampness and mould in the home are more common in crowded households. Children who live in crowded households also spend less time in green areas. Studies have shown that green spaces often are less accessible in areas with lower levels of income, which are also areas where crowded households are more common.

In order to achieve a good and equitable environmental health, consideration to simultaneous exposure to different environmental factors is needed, including noise, air pollution and green spaces, as well as how these factors affect different groups in the population. Risk factors can interact and reinforce one another, in the same way that synergies can occur between health-promoting factors. One example is urban greenery, which can help reduce harmful exposure to, for example, air pollution and heat islands, and at the same time contribute to wellbeing and promote physical activity. With an equity perspective in the follow-up of children's environmental health, vulnerable groups can be identified and measures be taken and adapted to protect and promote good health of all children.

Inledning

En bra start i livet ökar möjligheterna till en god hälsa (2). En hälsofrämjande miljö kan påverka barns fysiska, psykiska, kognitiva och sociala hälsa och utveckling positivt. Samtidigt kan förekomsten av olika miljöfaktorer både inomhus och utomhus påverka hälsan negativt. Det miljörelaterade folkhälsoarbetet handlar därför både om att främja förutsättningarna för en miljö som bidrar till en god och jämlik hälsa, och om att identifiera hälsorisker i den fysiska miljön.

Nationella mål för barns miljörelaterade hälsa

Målet med folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Åtta målområden visar inriktningen för arbetet mot folkhälsopolitikens övergripande mål (3). Några är särskilt betydelsefulla för barns miljörelaterade hälsa: Målområde 1, Det tidiga livets villkor, identifierar bland annat att exponering för farliga kemikalier redan under fosterperioden kan påverka barns utveckling och framtida hälsa, och målområde 5, Boende och närmiljö, pekar på att förbättrad luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönstruktur i boende, skola och närmiljö är centralt för en god och jämlik hälsa. I målområde 6, Levnadsvanor, lyfts särskilt insatser för att öka tillgängligheten till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter. Även målområde 7, Kontroll, inflytande och delaktighet, är relevant för barns miljörelaterade hälsa eftersom det kan bidra till att ge barnen större inflytande över utformningen av sin egen närmiljö. Barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari 2020, tydliggör också barns rättigheter och inflytande i samhället (4).

Arbetet mot en god och jämlik hälsa har tydliga kopplingar och synergier till miljömålsarbetet (5). Inom ramen för arbetet med Sveriges miljömål och generationsmålet ska samhällets aktörer verka för att människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan, samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Inom WHO Europa finns sedan några årtionden tillbaka en process för att arbeta med miljörelaterad hälsa, där Folkhälsomyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket är nationell fokalpunkt. Sverige har inom ramen för WHO:s miljöhälsoprocess åtagit sig att arbeta aktivt med de miljörelaterade hälsofrågor som kvarstår i Europaregionen och att särskilt skydda barns hälsa i en föränderlig miljö (6, 7).

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom miljöområdet har underliggande värden med betydelse för flera av målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030. Hälsa och välbefinnande är både en förutsättning för och en investering i ett hållbart samhälle, och är därför en integrerad del av samtliga globala hållbarhetsmål.

Många miljörelaterade åtgärder som vidtas i samhället har effekter på flera områden som kan bidra till hälsovinster och i förlängningen minskade kostnader för både individ och samhälle. Genom att till exempel planera och bygga städer som minskar behovet av framför allt biltransporter, skapas förutsättningar för miljöer med lägre utsläpp av växthusgaser, nivåer av luftföroreningar och buller, samtidigt som förutsättningarna för hälsofrämjande levnadsvanor ökar genom tillgång till grönområden samt gång- och cykelbanor. Därmed kan man minska förekomsten av en rad folksjukdomar. Kunskapen om dessa synergier, och ett hälsofrämjande perspektiv inom miljöarbetet och samhällsplaneringen, är nödvändig för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndighetens uppdrag

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att ta fram och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador. I samverkan med andra aktörer tar myndigheten fram kunskapsunderlag och metodstöd samt följer upp och utvärderar olika metoder och insatser för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. I uppdraget från regeringen ingår även att följa hälsoläget i befolkningen och de faktorer som påverkar detta. I instruktionen står särskilt att myndigheten ska ”följa upp, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön” (1). Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken och i Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Genom miljöhälsoenkäten får Folkhälsomyndigheten ett värdefullt underlag för att studera och följa upp befolkningens miljörelaterade hälsa. Miljöhälsorapport 2021, som baseras på miljöhälsoenkät 2019 (BMHE 19), ger information om hur den miljörelaterade hälsan ser ut bland barn i Sverige i dag, hur den har utvecklats över tid och hur den är fördelad bland barn i olika grupper i befolkningen.

Resultaten från BMHE 19 presenteras i förhållande till det aktuella kunskapsläget och till resultat från de två tidigare enkäterna om barns miljörelaterade hälsa (BMHE 03 och BMHE 11). I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att upptäcka, förebygga och undanröja faktorer i miljön som bidrar till ohälsa, men även att främja förutsättningarna för en miljö som bidrar till en god och jämlik hälsa. Rapporten belyser därför också det hälsofrämjande perspektivet av olika miljöfaktor där det är relevant.

Barns miljörelaterade hälsa

Barn är särskilt känsliga och exponerade

Barn är särskilt känsliga för faktorer i den omgivande miljön och påverkas ofta mer av dem än vuxna. Organsystem och kroppsliga funktioner utvecklas kontinuerligt under fosterstadiet och barndomen, upp till vuxen ålder. Flera av kroppens system, såsom immunsystem, nervsystem och reproduktionssystem, är väldigt komplexa och mognar under lång tid. Ett annat komplext system är hormonsystemet som samspelar med flera av kroppens andra organsystem och bidrar till utveckling och reglering av många av kroppens funktioner (8). Utvecklingen genomgår olika faser och sker ibland i snabb takt, och då är dessa system särskilt känsliga för påverkan av yttre miljöfaktorer. Tidpunkten för exponering och hur länge den pågår har därför stor betydelse för vilka hälsoeffekter som kan komma att uppstå (8, 9).

Till exempel kan exponering för vissa kemikalier tidigt i livet ge upphov till hälsoeffekter som visar sig under barndomen eller först långt senare i livet. Flera sjukdomar kan antas ha en koppling till den miljö som barnen har exponerats för under sin utvecklingsperiod (10). Exponering för miljöfaktorer såsom luftföroreningar, buller och kemikalier kan påverka risken att drabbas av flera vanligt förekommande sjukdomar och besvär, till exempel luftvägssjukdom, kognitiva störningar, hormonstörande effekter på reproduktiv hälsa, hjärt- och kärlsjukdom och benskörhet (9, 11-13). Eftersom exponering i många fall kan ske redan under fosterlivet är mammans exponering också viktig att beakta vid riskbedömning och uppföljning av barns miljörelaterade hälsa.

Förutom att risken för sjukdom kan öka, kan faktorer i den fysiska miljön göra att besvär av sjukdomar blir värre. Luftvägsallergi och astma liksom hudallergi och eksem är exempel på vanliga sjukdomar som både kan orsakas och förvärras av exponering för olika miljöfaktorer, såsom miljötobaksrök, luftföroreningar och kemikalier i konsumentprodukter. Miljöfaktorer som påverkar grundläggande färdigheter hos barnet, till exempel kognitiva och beteendemässiga, kan få följdeffekter som gör det svårare för barnet att utveckla andra färdigheter senare i livet (3).

Vilka hälsoeffekter barns exponering för olika miljöfaktorer kan ge upphov till påverkas också av vilka nivåer de exponeras för. Barn riskerar att utsättas för skadlig exponering i högre utsträckning än vuxna på grund av att de andas, äter och dricker mer i förhållande till sin kroppsstorlek. Hos nyfödda barn är inte heller det metabola systemet fullt utvecklat och de kan därmed ha svårare att bryta ned och göra sig av med vissa kemiska ämnen (14). Vidare har barn ett annat beteendemönster och en annan interaktion med omgivningen än vuxna som kan innebära en högre exponering för vissa miljöfaktorer. Barn är nyfikna och vill upptäcka sin omgivning, och stoppar ofta saker i munnen för att undersöka det som finns runt omkring dem. Spädbarn och små barn befinner sig ofta på golvet eller nära marken där de ka få i sig många olika ämnen via till exempel damm, jord och vatten. Barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra att de exponeras särskilt för vissa miljöfaktorer och specifika ämnen, till exempel i skolan och anläggningar för olika fritidsaktiviteter. Många av de miljöer som framför allt barn vistas i har visat sig ha problem med bland annat dålig ventilation, damm, allergiframkallande ämnen och höga ljudnivåer (13, 15).

Socioekonomiska förhållanden påverkar barns miljörelaterade hälsa

Barn är beroende av sina vårdnadshavare och påverkas av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Många studier och riskbedömningar om miljörelaterad hälsa tar hänsyn till att barn ofta är en särskilt känslig grupp när det gäller fysiologi, och att de har ett särskilt beteendemönster, men det är ovanligare att social ojämlikhet i miljörelaterad hälsa undersöks och beaktas. Faktorer såsom vårdnadshavares utbildningsnivå och födelseland, ålder och kön samt geografiska skillnader har också betydelse för barns exponering för miljörisker och relaterade hälsoproblem. Lägre socioekonomisk position (låg utbildning, låg inkomst och/eller sämre anställningsvillkor) samvarierar på flera sätt med högre exponering för olika riskfaktorer i boende och närmiljö, vilket bidrar till ökad risk för ohälsa i redan utsatta grupper (3). Utbildningsnivå används ofta för att beskriva socioekonomisk position (16). Utbildning bidrar generellt till ökade chanser i yrkeslivet och därmed även till inkomstnivån (17). Det är också välkänt att personer med låg utbildning generellt har högre risk att drabbas av ohälsa, till exempel av kroniska sjukdomar (16, 18-21).

Miljön kan bidra till ojämlik hälsa på flera sätt, förenklat kan sägas att:

Vissa sociala grupper har högre risk för att exponeras för hälsorisker i miljön.
Vissa sociala grupper är mer sårbara för miljörelaterade hälsorisker.
Vissa sociala grupper har sämre förutsättningar att klara ekonomiska och sociala konsekvenser av ohälsa.

Socioekonomiska faktorer kan vara avgörande för möjligheten att välja sin boendemiljö. Det finns flera exempel på städer där halter av luftföroreningar är högre i socioekonomiskt utsatta områden (3, 22, 23). Om bostadens inomhusmiljö samtidigt är bristfällig kan det innebära en större risk för negativa hälsokonsekvenser vid en given nivå av luftföroreningar. Vad gäller barn är deras möjligheter att påverka vilka miljöer de vistas i små och de är generellt mer bundna till sin närmiljö än vad vuxna är. Barn med funktionsnedsättning kan vara särskilt sårbara. Personer med låg socioekonomisk position löper även högre risk att få kroniska sjukdomar såsom hjärtsjukdomar och infektions- och respiratoriska sjukdomar, vilket kan leda till ökad sårbarhet för miljörelaterade faktorer (24-26). På så sätt kan olika ojämlikhetsfaktorer förstärka varandra.

Ålder, kön och födelseland är andra faktorer som kan ha betydelse för den miljörelaterade hälsan (27). Utrikes födda har många olika bakgrunder och förutsättningar som kan påverka hälsan, som till exempel möjlighet till utbildning i ens ursprungsland, men också faktorer i Sverige som språk och att utsättas för diskriminering. Att vara första eller andra generationens invandrare i Sverige är relaterat till högre risk för ohälsa, låg inkomst, fattigdom och sämre tillgång till sociala nätverk (17, 28-31). Framför allt nyanlända har större risk för trångboddhet och boenden med dålig inomhusmiljö, vilket är faktorer som påverkar hela familjens hälsa (3, 32). Trångboddhet har under senare år uppmärksammats som ett växande problem, framför allt i storstäderna. Att bo trångt samvarierar med faktorer såsom inkomstnivå och födelseland, och drabbar särskilt barnfamiljer (3). Om det bor fler i en bostad än vad den är anpassad för, kan det leda till problem med till exempel otillräcklig ventilation och ökad risk för spridning av infektionssjukdomar i hushållet (32, 33).

Hälsan påverkas också av var i landet man bor och av storlek och struktur i städer och bostadsområden. Den fysiska miljöns utformning påverkar till exempel luftkvaliteten i och utanför bostaden, nivån på bullerstörningar från trafik och grannar, och tillgången till grönområden (3). En samhällsutveckling som spelar stor roll för hälsopåverkan är förtätningen av bebyggelse, som sker i takt med att allt fler flyttar till städer. Mängden stadsgrönska riskerar att minska när städer förtätas, vilket ofta påverkar socioekonomiskt svaga grupper mest (3, 22). Exponering för grönska har kompensatoriska och hälsofrämjande egenskaper, både genom att minska skadlig exponering för luftföroreningar, buller, solljus och värmeöar och genom att skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet, trivsel och säkerhet (22).

Barnens allmänna hälsotillstånd

Folkhälsan i Sverige är god och blir fortsatt bättre, sett till befolkningen som helhet och i internationella jämförelser. Samtidigt har skillnaderna i hälsotillstånd mellan olika grupper i befolkningen ökat under de senaste decennierna (3).

Det allmänna hälsotillståndet uppges vara mycket gott eller gott för ungefär 96 procent av barnen, enligt BMHE 19. Det är samma andel som 2011, men en högre andel än 2003 (91 procent). Pojkars allmänna hälsotillstånd är något sämre än flickors, men några signifikanta skillnader kan inte ses mellan könen. Däremot minskar andelen barn som uppges ha ett mycket gott hälsotillstånd med stigande ålder: 85 procent av 8 månader gamla barn jämfört med 79 procent av 4-åringar och 62 procent av 12-åringar. Dessa resultat överensstämmer med vad som framkommit i undersökningen Skolbarns hälsovanor, där en majoritet av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år skattar sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra (34).

Det finns skillnader i hälsotillstånd mellan barn i olika sociala grupper av befolkningen. Barn vars vårdnadshavare har högskole- eller gymnasieutbildning uppges ha ett bättre allmänt hälsotillstånd än barn vars vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildning (74, 71 respektive 59 procent). Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige har också ett bättre hälsotillstånd (79 procent) än barn med utrikes födda vårdnadshavare (64 procent). Skillnaderna var i stort sett desamma 2011. Liknande samvariation mellan hälsotillstånd och utbildningsnivå respektive födelseland fanns 2003, men då var det en lägre andel som bedömde barnens allmänna hälsotillstånd som mycket gott i alla jämförelsegrupper, och skillnaderna mellan dessa grupper var inte lika stora då som nu. Samma mönster ses också för den vuxna befolkningen, där inrikes födda bedömer sitt hälsotillstånd som bättre än utrikes födda (3).

Allmänt hälsotillstånd kan undersökas i relation till besvär av olika miljöfaktorer, till exempel astma och allergi eller buller. Sådana analyser bör dock göras med försiktighet eftersom BMHE 19 inte undersöker orsakssambanden mellan påverkan av miljöfaktorer och det skattade hälsotillståndet. BMHE 19 är en tvärsnittsstudie som visar exponeringen för miljöfaktorer och den självrapporterade hälsan hos barn i befolkningen vid ett visst tillfälle. Denna rapport innehåller därför inga fördjupade analyser av bakomliggande hälsotillstånd och kopplingen till olika miljöfaktorer.

För att uppnå en god och jämlik miljörelaterad hälsa behöver hänsyn tas till både samtidig förekomst och samvariation mellan olika miljöexponeringar, såsom buller, luftföroreningar och tillgång till grönområden, och till hur den miljörelaterade hälsan ser ut i olika grupper i befolkningen. Hälsofrämjande faktorer kan förstärka varandra i en positiv riktning, på samma sätt som olika riskfaktorer kan samverka och förstärka varandra i en negativ riktning. Med ett jämlikhetsperspektiv i uppföljningen av barns miljörelaterade hälsa går det att identifiera utsatthet och vidta riktade åtgärder för att skydda och främja alla barns hälsa.

Barnens miljöhälsoenkät 2019

Barnens miljöhälsoenkät 2019 (BMHE 19) ger information om hur barns hälsa påverkas av deras omgivningsmiljö och innehåller en rad frågor om miljöfaktorer, besvärsupplevelser och hälsotillstånd. Folkhälsomyndigheten gjorde liknande nationella enkätundersökningar 2003 och 2011, med stöd av flera av Sveriges regioner och länsstyrelser, Statistiska centralbyrån (SCB) och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet. Flera av frågorna i BMHE 19 fanns med även i de tidigare enkäterna, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten och redovisa hur barns miljö och hälsa har förändrats över tid. Andra frågor har lagts till eller reviderats för BMHE 19.

När frågorna utformades var målet att:

frågorna ska vara enkla för respondenten att svara på
frågorna ska ha en tydlig koppling till miljöhälsa och folkhälsa
frågorna tydligt används i analyser (i enlighet med principen om uppgiftsminimering av personuppgifter i GDPR)
om möjligt ersätta frågor med registerdata
ta bort frågor som inte längre är aktuella.

Folkhälsomyndigheten utformade frågorna med stöd av experter vid IMM. Därefter granskades blanketten av mätteknisk expertis vid SCB i syfte att minska risken för mätfel och säkerställa att frågorna fungerar så bra som möjligt för att få bra datakvalitet.

Populationen som undersöktes var barn i åldrarna 6–10 månader (fortsättningsvis benämnda 8 månader), 4 år och 12 år, som är folkbokförda i Sverige och som har minst en vårdnadshavare som varit folkbokförd i Sverige under de senaste fem åren. Frågorna i enkäten är i huvudsak ställda till barnens vårdnadshavare, men för 12-åringarna fanns ett antal frågor som barnen själva skulle besvara med stöd av vårdnadshavaren.

Blanketten till 8-månadersbarnen bestod av 37 numrerade frågor, men flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 88 frågor. Blanketten till 4-åringarna bestod av 51 numrerade frågor, och totalt 128 frågor med alla delfrågor räknade. Blanketten till 12-åringarna bestod av 56 numrerade frågor, och tillsammans med delfrågor blev det totalt 160 frågor.

För att inte fråga respondenterna mer än nödvändigt kompletterades enkätsvaren med uppgifter som redan fanns i register. Från SCB:s register hämtades uppgifter om barnets kön, ålder, födelseland, medborgarskap, kommun, bostadstyp och bostadens byggår, yta, ägandeform och adresskoordinater. För vårdnadshavare med samma folkbokföringsadress som barnet har uppgifter om kön, ålder, utbildning och födelseland från SCB använts i analyserna.

Genomförande

Urvalet i populationen gjordes av SCB på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som ett stratifierat obundet slumpmässigt urval med hjälp av data från Registret över totalbefolkningen (RTB). I grundurvalet ingick 12 600 enkäter, vilka fördelades jämnt mellan landets län. Grundurvalet bestod alltså av 600 barn i varje län, med 200 barn per åldersgrupp.

Länsstyrelser, regioner och kommuner erbjöds en möjlighet att göra tilläggsurval för undersökningen i sin region, vilket medförde att det i vissa geografiska områden skickades ut fler enkäter. Totalt skickades enkäter ut till vårdnadshavare för cirka 114 500 barn, fördelade i tre olika åldersgrupper (tabell 1.1).

Tabell 1.1. Population och urval (antal).

Antal enkäter som skickades ut totalt och hur de var fördelade i de tre olika åldersgrupperna.
Population och urval	8 mån	4 år	12 år	Totalt
Population	38 502	113 445	113 431	265 378
Urval	23 516	37 249	53 826	114 591

Enkäterna skickades till de adresser där barnen var folkbokförda. Först skickades ett informationsbrev till vårdnadshavarna per post, vilket innehöll inloggningsuppgifter i form av ett användarnamn och ett lösenord för inloggning via SCB:s hemsida.

I informationsbrevet kunde vårdnadshavaren läsa om undersökningens bakgrund och syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och SCB. Brevet informerade också om att uppgifter hämtades från register och att en avidentifierad datafil skulle levereras till Folkhälsomyndigheten. Mottagarna fick även läsa om de regler som gäller för personuppgiftsbehandling och att det var frivilligt att medverka i undersökningen.

Utskicket med det första brevet med inloggningsuppgifter påbörjades den 18 mars 2019. Utskicket skedde i omgångar under några dagar eftersom urvalet var stort. Därefter skickades en tryckt frågeblankett ut i mitten av april. Sedan skickades två påminnelser till dem som inte besvarat frågeblanketten; ett tack- och påminnelsekort skickades i början av maj och en påminnelse med ny blankett under senare delen av maj. I samband med varje utskick fick samtliga uppgiftslämnare information om att enkäten även gick att besvara på webben. Insamlingen avslutades den 27 juni 2019. Andelen som valde att besvara webblanketten var nästan 57 procent för samtliga åldersgrupper.

Slutlig svarsfrekvens för de olika åldersgrupperna var 47 procent för 8 månader gamla barn, 43 procent för 4-åringar och 40 procent för 12-åringar. Totalt hamnade svarsfrekvensen för BMHE 19 på 42 procent för hela undersökningen, vilket är samma svarsnivå som för den förra miljöhälsoenkäten för vuxna.

Statistiska analyser och tolkning av resultat

Efter avslutad insamling läste SCB in enkäterna i en databas. Samtidigt kontrollerades svaren för att säkerställa att endast rimliga värden förekom i materialet. Man kontrollerade att frågeblanketten besvarats för rätt barn genom att jämföra svar på frågor om födelseår och födelsemånad med motsvarande registeruppgift. Övriga statistiska analyser genomfördes sedan av statistiker vid Folkhälsomyndigheten.

BMHE 19 är en befolkningsstudie som visar ett tvärsnitt av exponeringen för miljöfaktorer och den självrapporterade hälsan vid ett visst tillfälle. Resultaten bör därför inte användas för att dra slutsatser om orsak och verkan. I studier med självrapportering beror resultatet av hur svarspersonerna tolkade frågorna, och hur de vid det tillfället bedömde sin hälsa och den omgivande miljön.

I denna rapport görs jämförelser med tidigare enkäter när det är möjligt. Sådana jämförelser innebär en viss osäkerhet, eftersom samma fråga kan uppfattas annorlunda när den ställs vid ett senare tillfälle. Några frågor och svarsalternativ har också förändrats något, men resultaten har ändå bedömts vara relevanta att jämföra över tid.

I BMHE 19 har frågorna generellt riktats till vårdnadshavare snarare än föräldrar som tidigare år, eftersom det bedömts som mer relevant och inkluderande för syftet med den här undersökningen. Urvalet påverkas inte av förändringen. Nytt för denna undersökning är också att samtliga besvarade enkäter ingår i de statistiska analyserna; vid tidigare genomförda undersökningar exkluderades hela enkäter ur analyserna om mindre än hälften av frågorna var besvarade.

Vissa grupper i befolkningen är mer benägna att svara på undersökningar och delta i befolkningsstudier. Dessutom varierar invånarantalet och antalet enkäter som skickats ut mellan olika län. Därför använder SCB information från register för att skapa kalibreringsvikter och räkna upp svaren för de grupper som svarat i lägre utsträckning så att de blir representativa för befolkningen. Procentsiffror från BMHE 19 som redovisas i denna rapport gäller alltså för hela riket och inte bara för dem som besvarat enkäten.

Skillnaderna som beskrivs i rapporten är statistiskt säkerställda om inte annat framgår av texten. Om konfidensintervallen för två jämförelsegrupper inte överlappar varandra har det bedömts som en statistiskt säkerställd skillnad mellan dessa grupper.

Utöver undervariablerna kön, ålder och län/region redovisas svaren, där så är möjligt och relevant, utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå, som ett mått på socioekonomisk position, vårdnadshavarnas födelseland, och kommungrupper som en geografisk variabel över var i landet respondenten bor (tabell 1.2).

Tabell 1.2. Uppdelning och beskrivning av bakgrundsvariabler.

Uppdelning och beskrivning av bakgrundsvariablerna kommungrupp, utbildningsnivå och födelseland.
Bakgrundsvariabler	Grupperingsnamn	Beskrivning
Kommungrupper	Storstäder och storstadsnära kommuner	Följer SKR:s kommungruppsindelning från 2017 i tre huvudgrupper(a)
Kommungrupper	Större städer och kommuner nära större stad	Följer SKR:s kommungruppsindelning från 2017 i tre huvudgrupper(a)
Kommungrupper	Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner	Följer SKR:s kommungruppsindelning från 2017 i tre huvudgrupper(a)
Utbildningsnivå	Grundskoleutbildning	Högsta utbildningsnivå för en av vårdnadshavarna (även om utbildningsnivå för en av vårdnadshavarna är okänd)
Utbildningsnivå	Gymnasieutbildning	Högsta utbildningsnivå för en av vårdnadshavarna (även om utbildningsnivå för en av vårdnadshavarna är okänd)
Utbildningsnivå	Högskoleutbildning	Högsta utbildningsnivå för en av vårdnadshavarna (även om utbildningsnivå för en av vårdnadshavarna är okänd)
Utbildningsnivå	Okänd	Det finns ingen uppgift om utbildningsnivå för barnets vårdnadshavare
Födelseland	Inrikes	Minst en vårdnadshavare är född i Sverige
Födelseland	Utrikes	Vårdnadshavarna är födda utrikes eller en vårdnadshavare är född utrikes och informationen saknas för den andra
Födelseland	Okänd	Det finns ingen uppgift om födelseland för barnets vårdnadshavare

(a) Källa: SKR (35)

Luftföroreningar utomhus

Hälsoeffekter

Luftföroreningar kan orsaka, bidra till och förvärra sjukdomar i luftvägarna hos barn. Luftföroreningar kan påverka barn även innan födseln genom att orsaka låg födelsevikt och för tidig födsel.

Känsliga grupper

Foster, spädbarn och barn med astma eller andra luftvägsproblem.

Skillnader i befolkningen

Enligt BMHE 19 bor barn vars vårdnadshavare är utrikes födda eller har grundskola som högsta utbildning i större utsträckning i bostäder med fönster mot trafikerad gata, vistas längre tid i trafiken och rapporterar sämre luftkvalitet i bostaden.

Exponeringskällor

Utsläpp från trafik, uppvärmning, jordbruk, energiproduktion och industri, både i Sverige och andra länder.

Beräknat antal drabbade

Beräkningarna för hälsoeffekter på barn är osäkra. Sannolikt innebär dagens exponering bland annat att flera hundra ungdomar per årskull växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion.

Trend

Enligt BMHE 19 bor färre barn i bostäder med fönster mot högtrafikerad gata och färre upplever dålig luftkvalitet i och utanför bostaden, jämfört med BMHE 11 och BMHE 03.

Kvaliteten på den luft som barn andas in har stor betydelse för deras hälsa. Barn har högre andningsfrekvens och andas in mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör. Ett sex månader gammalt barn andas exempelvis cirka 0,5 m³ luft per kg kroppsvikt och dag, medan motsvarande andningsbehov för en vuxen är mindre än hälften så stort. Vid 14 års ålder har ett barn andats in omkring 50 000 kubikmeter luft.

Luftkvaliteten i Sverige har förbättrats på flera sätt under de senaste 50 åren, vilket sannolikt bidragit till den allmänt positiva hälsoutvecklingen. I internationella jämförelser är luftkvaliteten i Sverige mycket god. Trots det visar beräkningar att exponering för luftföroreningar medför att medellivslängden i Sverige förkortas med sex månader, att 200–300 personer får lungcancer varje år och att flera hundra ungdomar från varje årskull växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion (36-38). Det är framför allt inandningsbara partiklar, kväveoxider, marknära ozon och vissa organiska kolväten som bidrar till olika hälsoproblem i Sverige.

Enligt Europeiska miljöbyrån förekommer i många europeiska länder en ojämn exponering för luftföroreningar som avspeglar skillnader i demografiska och sociala förhållanden (39). Bland annat kan barn och personer med vissa kroniska sjukdomar bli mer negativt påverkade av exponering för luftföroreningar än den allmänna befolkningen. Befolkningsgrupper med sämre socioekonomiska förutsättningar tenderar också att påverkas mer negativt till följd av både högre exponering och större sårbarhet. Denna typ av ojämlikheter förekommer också i Sverige. Resultat från den nyligen publicerade rapporten ”Utomhusluften i Stockholms län. Exponering, utsatta grupper och hälsa” visar att det finns ojämlikheter i befolkningen när det gäller både exponering för luftföroreningar och besvär. Exponeringen var i genomsnitt högre för de som bor i flerfamiljshus jämfört med småhus, vilket tyder på att befolkningen i urbana områden är mer utsatta (40). Exponering för luftföroreningar var högre bland yngre personer och personer födda utanför Norden. Förekomsten av skillnader i befolkningen får ytterligare stöd i en litteraturgenomgång som visar på socioekonomiska ojämlikheter i exponering för luftföroreningar inom länder i WHO:s Europaregion (41). Bland annat är exponeringen högre i områden där det finns en högre andel personer som är födda utanför EU (42).

Förekomst och exponering

Luftföroreningar är vanligtvis mycket komplexa blandningar av partiklar, vätskedroppar och gaser. Vägtrafiken är den största lokala källan till luftföroreningar i tätbebyggda områden genom att trafiken släpper ut både avgaser och slitagepartiklar från fordon och vägbanor. Andra källor är utsläpp från industrier och energiproduktion samt uppvärmning av bostäder med fasta bränslen. Sjötrafiken bidrar också till förhöjda halter av luftföroreningar, främst vid kustnära områden vid stora sjötrafikleder. Förutom dessa lokala utsläppskällor exponeras vi för luftföroreningar från avlägsna källor, till exempel i andra länder eller regioner, som transporterats lång väg med vindar. Dessa består ofta av väldigt små partiklar, så kallade PM_2,5. En betydande andel av det marknära ozon och andra luftföroreningar som finns i Sverige kommer från andra europeiska länder. Halten av olika luftföroreningar varierar från dag till dag beroende på vindriktning, olika lokala utsläpp och väderförhållanden. Naturvårdsverket samlar data och statistik om förekomsten av luftföroreningar i både tätorter och på landsbygden (43).

Regleringar och övervakning av luftföroreningar har lett till en minskning av partiklar, kväveoxider, svaveldioxid, polycykliska aromatiska kolväten och flyktiga organiska ämnen. På senare år har minskningen dock avstannat för till exempel fina partiklar och kväveoxider, delvis på grund av en högre andel dieselfordon i småbilsflottan. För marknära ozon har medelhalterna inte minskat så mycket. Däremot har perioderna med riktigt höga halter blivit färre, vilket kan bero på minskade utsläpp i södra Europa.

Med ett förändrat klimat förväntas en ökning av både medeltemperatur och extremväder, vilket också kan påverka luftföroreningar och deras hälsoeffekter. Vid högre temperaturer bildas fler sekundärpartiklar i luften och mer marknära ozon. Det finns även ett växande vetenskapligt stöd för att höga temperaturer, såsom vid värmeböljor eller skogsbränder, kan samverka med luftföroreningar så att de ger upphov till större negativa hälsoeffekter än var för sig (44, 45). I kapitlet Klimatförändring finns mer information om hur klimatförändringen kan förändra barns exponering för och påverkan av luftföroreningar.

Kunskapen om barns exponering för luftföroreningar utgår till stor del från vad vi vet om vuxna, eftersom majoriteten av alla personburna mätningar har utförts bland vuxna. Barn utsätts för luftföroreningar främst när de förflyttar sig i olika trafikmiljöer, men även barns inomhusmiljöer påverkas genom att luftföroreningar tränger in i bostäder, förskolor och klassrum. Barns exponering för luftföroreningar kan skilja sig från vuxnas eftersom de ofta har ett annat aktivitetsmönster, såsom att förflytta sig mellan olika fritidsaktiviteter, och på grund av att de vistas ute i högre utsträckning. Även bostadens, skolans eller förskolans läge har stor betydelse för hur mycket barnet exponeras för luftföroreningar. Vidare finns skillnader i aktivitetsmönster mellan pojkar och flickor, eller mellan olika socioekonomiska grupper, som potentiellt också kan innebära skillnader i exponering.

Boende nära trafik

BMHE 19 visar att 15 procent av barnen bor i en bostad där något fönster vetter mot en större gata eller trafikled, och 5,8 procent av barnen har ett sovrumsfönster som vetter mot en högtrafikerad gata (figur 2.1). Detta är en minskning jämfört med BMHE 2003 (22 respektive 9 procent), men en ökning mot BMHE 2011 (11 respektive 5 procent).

Enligt BMHE 19 förekom inga statistiskt signifikanta skillnader i andelen bostäder med ett fönster mot en större gata eller trafikled i storstadsmiljön jämfört med mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Däremot finns det skillnader i resultaten utifrån vårdnadshavares utbildningsnivå och födelseland. Andelen som bor med något fönster mot en större gata eller trafikled var högre bland barn med utrikes födda vårdnadshavare jämfört med inrikes födda (21 respektive 12 procent), och högre bland barn vars vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildning (25 procent) jämfört med om vårdnadshavarna har gymnasieutbildning (18 procent) eller högskoleutbildning (13 procent).

Figur 2.1. Fönster mot trafikerad gata, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) barn som bor i en bostad med fönster mot större gata eller trafikled, uppdelat på kommungrupp.

Stapeldiagram som visar att 15 procent av barnen bor i en bostad där något fönster vetter mot en större gata eller trafikled, och 5,8 procent av barnen har ett sovrumsfönster som vetter mot en högtrafikerad gata.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Vistelse i trafiken

Tiden som barn vistas i trafikmiljöer är viktig för hur stor mängd luftföroreningar de exponeras för, oavsett om de går eller färdas på annat sätt. Nästan 23 procent av 12-åriga barn och 15 procent av 4-åriga barn rapporterar i BMHE 19 att de ägnar en timme eller mer varje dag åt resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter (figur 2.2). För 12-åringar är detta relativt oförändrat sedan 2003, medan andelen 4-åringar som tillbringar en timme eller längre åt resor nu är betydligt större jämfört med 2003 (15 respektive 6,0 procent). Andelen som ägnar en timme eller mer varje dag åt detta var högre bland barn till utrikes födda vårdnadshavare jämfört med inrikes födda (30 respektive 13 procent), och bland barn till vårdnadshavare med grundskola som högsta utbildning (36 procent) jämfört med barn vars vårdnadshavare har gymnasieutbildning (21 procent) eller högskoleutbildning (17 procent).

Figur 2.2. Tid i trafik, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) barn med mer än 1 timme i trafiken för resor till och från skolan, förskolan, fritidsaktiviteter etc. per dag, uppdelat på ålder.

Stapeldiagram som visar att nästan 23 procent av 12-åriga barn och 15 procent av 4-åriga barn rapporterar att de ägnar en timme eller mer varje dag åt resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Det är vanligt att 12-åringarna går, cyklar eller åker kollektivt på vardagarna. Endast 5,9 procent åker bil, vilket är på samma nivå som 2003 (5,2 procent), men lägre andel än 2011 (8,1 procent) (figur 2.3). Enligt BMHE19 är andelen som går eller cyklar högre bland pojkar (22 procent) jämfört med flickor (19 procent). Bland 4-åringar är det fler som åker bil (28 procent), men andelen har minskat avsevärt sedan 2003 (44 procent). Andelen som åker bil var lägre bland barn med utrikes födda vårdnadshavare jämfört med inrikes födda (11 respektive 21 procent) och bland barn med grundskoleutbildade vårdnadshavare jämfört med de med högskoleutbildning (8,7 respektive 15 procent).

Figur 2.3. Färdsätt, år 2003, 2011 och 2019. Andel (procent) barn som reser till och från skolan, förskolan, fritidsaktiviteter etc. med olika färdsätt, uppdelat på ålder.

Stapeldiagram som visar att det är vanligt att 12-åringarna går, cyklar eller åker kollektivt på vardagarna. Endast 5,9 procent åker bil. Bland 4-åringarna åker 28 procent bil.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Vedeldning

Småskalig vedeldning kan vara en betydande exponeringskälla för hälsoskadliga luftföroreningar. När ved och andra fasta bränslen förbränns i mindre eldstäder utan rökgasrening avges sot och andra inandningsbara partiklar till omgivningsluften, liksom flyktiga organiska kolväten, polyaromatiska kolväten, kvävedioxid och aldehyder. Typ av bränsle, fukthalt, eldstad och handhavande påverkar utsläppens innehåll och vilka halter som avges.

Småskalig vedeldning är relativt vanligt i Sverige, särskilt i radhus- och villaområden. En betydande andel av PM_2,5 kommer från småskalig vedeldning. I BMHE 19 rapporterar 18 procent att de har grannar (50 meter eller närmare) som eldar med ved eller andra fasta bränslen minst en gång per vecka under vissa delar av året. Detta är en minskning jämfört med BMHE 11 där andelen var 31 procent. Andelen med grannar som eldar med ved inom en radie på 200 meter från bostaden är 43 procent i BMHE 19 och 53 procent i BMHE 11.

Hälsoeffekter

Effekter på foster

Svenska studier har visat att kvinnor löper en ökad risk för graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning (preeklampsi – en komplikation som kännetecknas av förhöjt blodtryck och protein i urinen) om de under graviditeten bott i områden med höga halter av NO₂ eller små partiklar (46). En ökad risk för havandeskapsförgiftning sågs också om halten av marknära ozon ökade med 10 μg/m³ under de första tolv veckorna av graviditeten (47). Det starkaste sambandet sågs för graviditetsdiabetes, där risken ökade med 70 procent för de kvinnor som bodde i de mest trafikerade områdena. Dessa graviditetskomplikationer kan ha negativ påverkan på både fostrets och kvinnans hälsa.

Forskningsresultat tyder också på ett samband mellan exponering för luftföroreningar under graviditeten och risken för låg födelsevikt hos barnet, dvs. en vikt under 2 500 gram (48). Sambandet sågs även för PM₂_,₅-halter som underskred EU:s gränsvärde på 25 µg/m³. En studie från södra Sverige visade att födelsevikten minskade med i genomsnitt 9 gram för varje ökning med 10 μg/m³ NO_x som modern exponerades för under graviditeten (49). Vidare ökar risken att födas för tidigt, dvs. före vecka 37, av exponering för luftföroreningar (47). Dålig tillväxt i moderlivet har kopplats till en ökad risk för bland annat luftrörsbesvär och hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Arv och miljö

Luftföroreningar påverkar inte alla barns hälsa på samma sätt. Individers känslighet och risken att utveckla astma kan påverkas av samspelet mellan ärftliga varianter i kroppens ”skyddssystem” och exponering för luftföroreningar under barndomen. Det betyder att det finns grupper av barn som kan vara extra känsliga för exponering av luftföroreningar. Exempelvis löper barn med särskilda varianter av vissa gener (till exempel GSTP1, TNF, ADCY2, DLG2<e) en högre risk att utveckla allergi (50) och astma (51).

Förutom den klassiska genetiken finns också epigenetiska förändringar, dvs. kemiska förändringar av DNA som kan påverka genernas funktion. En sådan mekanism kallas DNA-metylering, och den har föreslagits påverka kopplingen mellan miljöexponering och sjukdomar såsom astma. Nyligen har studier gjorda på barn i Stockholm och andra europeiska städer kunnat visa samband mellan exponering för luftföroreningar och metyleringsgrad i gener med stark koppling till inflammation (52) och mitokondriernas funktion (53) samt i generna som tidigare har kopplats till lungfunktion och kronisk obstruktiv lungsjukdom (51, 54).

Luftvägar

Flera studier har undersökt akuta effekter av luftföroreningar på barns hälsa och visat samband mellan tillfälliga ökningar av olika luftföroreningar och akutbesök eller sjukhusvistelser för astma men även ökade symtom, inflammation, medicinförbrukning och nedsatt lungfunktion hos astmatiker (55).

Förutom dessa korttidseffekter av luftföroreningar visar flera studier att exponering för luftföroreningar under en lång tid (både kväveoxider och partiklar) ökar risken att utveckla luftvägsinfektioner (56), astma och andra andningssymtom (57) och sensibilisering, till exempel utveckling av specifika IgE-antikroppar mot pollen, under barndomstiden (58). Exponering under spädbarnstiden är särskilt betydelsefull.

Det finns starka bevis för att långtidsexponering för luftföroreningar försämrar barns lungfunktion och lungtillväxt, minst fram till 18 års ålder (59, 60). Ett ytterligare stöd för det är att en studie visar att minskade halter av olika luftföroreningar har samband med förbättrad lungtillväxt hos barn 11–15 år gamla och en minskning av andelen 15-åringar med nedsatt lungfunktion, från 8 till 3,6 procent (61). Det är troligt att lungfunktionen påverkas mer ju tidigare i livet man exponeras eftersom luftvägarna och lungfunktionen håller på att utvecklas och växa till. Även studier från Stockholm visar en negativ påverkan på lungorna hos 8- och 16-åringar som under sitt första levnadsår bodde i mera förorenade områden, trots de jämförelsevis låga föroreningshalter som finns i Stockholm (62-64). Dessa effekter var särskilt tydliga hos barn med allergier och astma. Hos barn som utsattes för höga halter av luftföroreningar ökade dessutom risken för betydande nedsatt lungfunktion vid 8 år med 20 procent (64). Försämrad lungfunktion genom luftföroreningar ger ett sämre utgångsläge inför ålderdomen, eftersom sänkt lungfunktion är en oberoende riskfaktor för förtida död i flera sjukdomar.

Kognitiv utveckling

Allt fler forskningsresultat tyder på att förorenad luft kan skada utvecklingen av barns motorik och kognitiva förmåga. Det finns visst stöd för att exponering för luftföroreningar under graviditeten kan leda till sämre utveckling av språk, minne, perception, tänkande, inlärning och kreativitet i barndomen (65). Amerikanska studier har visat att risken för autismspektrumstörningar hos barn ökar om gravida kvinnor utsätts för höga halter av luftföroreningar (66, 67). Även barnens egen exponering tidigt i livet kan öka risken för autism (66) och försämrad intellektuell kapacitet (68). Studier från Sverige och andra europeiska länder visar däremot inte lika tydliga samband (69), vilket delvis kan bero på lägre exponeringsnivåer.

En svensk studie baserad på drygt 500 000 ungdomar under 18 år visade att det kan finnas ett samband mellan läkemedelsuttag för vissa psykiatriska diagnoser och luftföroreningsnivån vid bostaden (70). Risken att ha minst ett läkemedelsuttag ökade med 9 procent för varje 10 μg/m³ högre halt av NO₂.

Cancer

Luftföroreningar som orsakas av trafik ökar risken för cancer hos barn. Flera studier har hittat samband mellan exponering för luftföroreningar under fostertiden, framför allt dieselavgaser, och högre risk för retinoblastom (en ögoncancer) och leukemi (blodcancer) hos barn (71, 72). Dieselavgaser har på senare år klassificerats som cancerframkallande av WHO.

Besvär

Luftföroreningar orsakar förutom sjukdom även en rad olika besvär, exempelvis besvärande lukter och upplevelse av dålig luftkvalitet. De flesta vårdnadshavare till barn som ingick i BMHE 19 uppger att luftkvaliteten i eller i närheten av bostaden är bra eller acceptabel. Det finns dock en liten andel som rapporterar att luftkvaliteten är dålig i bostaden (3,2 procent) eller i närheten av den (2,6 procent). Andelen är högre bland de som bor i storstäder (4,4 procent) jämfört med övriga landet (figur 2.4), vilket är en minskning sedan 2003 då 8,5 procent angav att bostaden hade dålig luftkvalitet.

Figur 2.4. Luftkvalitet utifrån kommungrupp, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) av vårdnadshavarna som uppger att luftkvaliteten är ganska dålig eller mycket dålig i respektive utanför bostaden, uppdelat på kommungrupp. Frågan om luftkvalitet utanför bostaden fanns inte i BMHE 03.

Stapeldiagram som visar att en liten andel rapporterar att luftkvaliteten är dålig i bostaden (3,2 procent) eller i närheten av den (2,6 procent). Andelen är högre bland de som bor i storstäder jämfört med övriga landet.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Andelen som rapporterar ganska dålig eller mycket dålig luftkvalitet är högre bland de som bor med fönster mot en större gata eller trafikled: två gånger högre för de som rapporterar dålig luftkvalitet inne i bostaden och tre gånger högre för de som rapporterar dålig luftkvalitet i närheten av bostaden (figur 2.5). Upplevelsen av luftkvaliteten skiljer sig också något beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå och födelseland. Andelen som rapporterar ganska dålig eller mycket dålig luftkvalitet inne i bostaden är högre för barn vars vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildning jämfört med om de har högskoleutbildning (13 respektive 2,1 procent), samt för barn med utrikes födda vårdnadshavare jämfört med inrikes födda (4,8 respektive 2,0 procent). Enligt BMHE 19 upplever 5,1 procent av barnen som bor med något fönster mot en större gata eller trafikled att luften i bostaden är ganska dålig eller mycket dålig, vilket är en halvering sedan 2003. Andelen med något fönster mot en starkt trafikerad gata är 13 och 25 procent bland barn med högskole- respektive grundskoleutbildade vårdnadshavare, samt 12 och 21 procent bland barn med inrikes respektive utrikesfödda vårdnadshavare.

Figur 2.5. Luftkvalitet i och utanför bostaden, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) av vårdnadshavarna som rapporterar ganska dålig eller mycket dålig luftkvalitet i respektive utanför bostaden, uppdelat efter om bostaden har fönster mot en större gata eller trafikled eller inte. Frågan om luftkvalitet utanför bostaden fanns inte i BMHE 03.

Stapeldiagram som visar att andelen som rapporterar ganska dålig eller mycket dålig luftkvalitet är högre bland dem som bor med fönster mot en större gata eller trafikled.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Många tycker att lukten av olika luftföroreningar är obehaglig. I BMHE 19 upplever relativt många 12-åringar att lukt från bilavgaser, vedeldning och löveldning är obehaglig (figur 2.6). Totalt 23 procent har upplevt obehag av lukt från bilavgaser någon gång under de senaste tre månaderna, och så mycket som 5 procent besväras av bilavgaser flera gånger i veckan. Den andelen var högre bland flickor (5,7 procent) jämfört med pojkar (4,2 procent).

Figur 2.6. Besvär av lukt utifrån kommungrupp, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) 12-åringar som upplever lukt från bilavgaser, vedeldning och löveldning som obehaglig (mer sällan och flera gånger i veckan) under de senaste tre månaderna, uppdelat på kommungrupp.

Stapeldiagram som visar att totalt 23 procent av 12-åringarna har upplevt obehag av lukt från bilavgaser någon gång under de senaste tre månaderna, och 5 procent besväras av bilavgaser flera gånger i veckan.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Bilavgaser är den viktigaste orsaken till luktrelaterade besvär i storstadsmiljö. Bland de som bor i stora städer besvärades 28 procent någon gång av bilavgaser 2019, vilket är högre än 2011 (20 procent), men jämförbart med 2003 (27 procent). Fler 12-åringar i storstäder och storstadsnära kommuner rapporterar besvär av bilavgaser flera gånger i veckan: 6,7 procent 2019 jämfört med 5,7 procent 2003 (figur 2.7). Motsvarande andel 2011 var 3,3 procent. I BMHE 19 framgår också att flickor i högre grad besväras av lukt från bilavgaser jämfört med pojkar (26 respektive 21 procent). Det fanns dock inga signifikanta skillnader i förekomst av sådana besvär mellan barn med astma eller allergisk snuva och övriga 12-åringar.

Figur 2.7. Besvär av bilavgaser utifrån kommungrupp, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) 12-åringar som besväras varje vecka av bilavgaser i eller i närheten av bostaden, uppdelat på kommungrupp.

Stapeldiagram som visar att bland de som bor i stora städer besvärades 28 procent någon gång av bilavgaser 2019, vilket är högre än 2011 men jämförbart med 2003.

Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.

Andelen som besväras av lukt från vedeldning har också ökat jämfört med 2011 och 2003 (19, 8,5 och 8,7 procent för år 2019, 2011 respektive 2003). I BMHE 19 är andelen som rapporterar obehaglig lukt från vedeldningsrök högre bland de som bor i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, jämfört med stora städer (14 respektive 9,7 procent).

Besvär av lukt från löveldning har minskat sedan 2003 (5,4 procent jämfört med 3,9 procent år 2019) (figur 2.6). Sådana besvär var ungefär dubbelt så vanliga bland de som har astma eller allergisk snuva i jämförelse med övriga 12-åringar. Totalt 6,4 procent av de som har astma rapporterar att de besväras flera gånger varje vecka av löveldningsrök. Motsvarande andel bland övriga 12-åringar är 3,7 procent. Vidare anger 12-åringar med astma eller allergisk rinit fler symtom som är kopplade till utemiljön (figur 2.8) än de utan astma eller allergisk rinit. Näsbesvär är vanligast (15 procent), följt av ögonbesvär (13 procent). För 12-åringar utan astma eller allergi rapporterar färre än 1 procent någon form av besvär som är kopplad till utemiljön.

Figur 2.8. Förekomst av besvär som är kopplade till utemiljö, år 2011 och 2019.
Andel (procent) 12-åringar med astma eller allergisk rinit som anger besvär som är kopplade till utemiljö.

Stapeldiagram som visar att 12-åringar med astma eller allergisk rinit anger fler symtom som är kopplade till utemiljön än de utan astma eller allergisk rinit.

Källa: BMHE 11, BMHE 19.

Eldning av ved eller andra fasta bränslen kan också göra det svårt att fönstervädra på grund av eldningslukter eller stoft och sot. I BMHE 19 anger 12 procent att de har svårt att fönstervädra på grund av eldningslukt (flera gånger i veckan eller mer sällan) och 4,1 procent har svårt att fönstervädra på grund av stoft och sot. Andelen som har svårt att fönstervädra på grund av stoft och sot har ökat sedan 2011 (2,7 procent).

Riskbedömning

Luftföroreningar orsakar, bidrar till och förvärrar sjukdomar i luftvägarna hos barn. Det finns starka bevis för att långtidsexponering försämrar barns lungfunktion och lungtillväxt. Effekterna kan dock bara delvis kvantifieras med hjälp av tillgänglig information. Sannolikt innebär exponering vid nuvarande nivåer i Sverige att flera hundra ungdomar per årskull växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion. Denna påverkan har främst betydelse för de barn som också av andra skäl har en förhöjd risk för luftvägssjukdom. För de barnen kan effekten av luftföroreningar bli den utlösande faktorn som gör att sjukdom uppstår. Barn som redan har en luftvägssjukdom kan också bli sämre när luftföroreningshalterna är höga.

Luftföroreningar har också samband med exempelvis fosterutveckling, cancerrisk och kognitiv utveckling. Befolkningsstudier har inte kunnat påvisa någon tröskeleffekt, dvs. en säker nivå under vilken luftföroreningar inte bidrar till negativa hälsoeffekter, där nya studier har påvisat hälsoeffekter vid mycket låga halter.

WHO:s bedömningar av luftföroreningars hälsoeffekter har främst baserats på studier av vuxna, så bedömningen av effekter på barn är mer osäker. Enligt tidigare beräkningar bor halva befolkningen i Sverige i områden med bakgrundsnivåer över WHO:s rekommenderade värde på 10 µg/m³ PM₂_,₅(73). I tätbebyggda områden är halterna högre. Bedömningen är att exponeringssituationen i stort sett är oförändrad jämfört med tidigare beräkningar och att barns exponering för föroreningar i omgivningsluften i stort sett följer vuxnas.

Flera kommuner klarar inte de lagstiftade miljökvalitetsnormerna (MKN) för olika luftföroreningar. En förklaring är den ökande trafikmängden, som är den viktigaste lokala källan till luftföroreningar i tätorter. MKN är dock kompromisser mellan vad som bedöms som önskvärt, baserat på hälsostudier, och vad som bedöms vara praktiskt och ekonomiskt genomförbart. MKN ger därför inte alltid ett fullgott skydd eftersom även lägre nivåer av luftföroreningar orsakar väsentliga hälsoeffekter. WHO har däremot rent hälsobaserade riktvärden (”guidelines”) som medlemsländerna bör följa för att skydda befolkningen. Preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk luft har ett liknande fokus; de anges som mål och är i flera fall jämförbara med WHO:s rekommendationer. Institutet för miljömedicin (IMM) har också angett rekommenderade gränsnivåer som inte bör överstigas, baserade på liknande utgångspunkter.

De tidigare minskningarna av luftföroreningar har avtagit och luftkvaliteten i svenska tätorter förbättras inte längre i någon större utsträckning (74). MKN för partiklar och kvävedioxider överskrids fortfarande för en mindre andel av befolkningen, främst de som bor i närheten av vägar med mycket trafik (75). Enligt BMHE 19 bor 15 procent av barnen i bostäder med något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled, och 23 procent av 12-åringarna ägnar en timme eller mer varje dag åt resor till och från skolan och andra aktiviteter. Andelen är högre bland barn vars vårdnadshavare är födda utomlands eller har grundskola som högsta utbildning. Trots att de flesta rapporterar bra luftkvalitet utanför bostaden finns det en betydande andel, främst i storstadsmiljö, som rapporterar dålig eller mycket dålig luftkvalitet inne eller utanför bostaden eller besvär av lukter från luftföroreningar. Samma mönster gäller upplevelsen av luftkvalitet, på så sätt att dålig eller mycket dålig luftkvalitet i eller utanför bostaden i större utsträckning rapporteras av vårdnadshavare som är födda utomlands eller har grundskola som högsta utbildning. En jämförelse mellan BMHE 2003, 2011 och 2019 visar en positiv utveckling där färre barn 2019 bor i bostäder med fönster mot en högtrafikerad gata och färre som upplever dålig luftkvalitet. Upplevelsen av besvär visar ändå inte ett tydligt förändringsmönster över tid. Det är oklart ifall dessa tidsmönster speglar utvecklingen för samhället i stort eller att barnfamiljer flyttat till mindre exponerade bostäder, och det går inte att bedöma utifrån dessa data.

Buller

Hälsoeffekter

Hörselnedsättning och tinnitus (öronsusningar)
Försämrad inlärning och prestation
Sömnstörning

Känsliga grupper

Barn och unga, särskilt de med hörselnedsättning.

Skillnader i befolkningen

Enligt BMHE 19 är andelen barn som bor i bullerutsatta lägen högre bland de vars vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildning (31 procent) än om vårdnadshavarna har gymnasieutbildning (23 procent) eller högskoleutbildning (17 procent).

Exponeringskällor

Trafik, grannar, skolmiljö, fläktar och ventilationssystem, stark musik eller starkt ljud i t.ex. hörlurar och på konserter.

Andel exponerade

20 procent av Sveriges befolkning exponeras för trafikbuller över 55 dB ekvivalent ljudnivå.
27 procent av barn i flerfamiljshus bor i lägenheter som har något fönster mot en starkt trafikerad gata, järnväg eller industri.
12 procent av barn i flerfamiljshus har sitt eget sovrumsfönster mot en starkt trafikerad gata, järnväg eller industri.
9,3 procent av 12-åringar lyssnar dagligen på stark musik.

Andel drabbade

6,5 procent av 12-åringar är mycket störda av trafikbuller i hemmiljön.
2 procent av 4- och 12-åringar har nedsatt hörsel.
4,3 procent av 12-åringar rapporterar tinnitus (öronsusningar).

Trend

Andelen av barns lägenheter som har fönster mot en starkt trafikerad gata, järnväg eller industri är fortsatt högre i nybyggda hus än äldre hus.
I hemmiljön har besvär av ljud från andra barn, fläktar, vägar och grannar ökat sedan 2011.
12-åringars exponering för stark musik har ökat, från 2,2 till 9,3 procent mellan 2003 och 2019.

Både i hemmet och i skolan omges barn ofta av buller och höga ljudnivåer. Omgivningsbuller från trafik, grannar, industrier och fläktsystem skadar sällan hörseln, men kan orsaka flera andra problem såsom att man upplever sig störd, får försämrad talförståelse och inlärning, sömnproblem och fysiologiska stressreaktioner. Mycket starka ljud kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus).

Barn, äldre personer och personer med hörselnedsättning är särskilt känsliga för buller, men hur människor upplever och påverkas av ljud varierar stort. Bullrets påverkan beror också på vilka egenskaper bullret har, i vilken miljö det uppträder och när på dygnet det inträffar.