Fuktskador i byggnader kan ha många orsaker. Fukt kan byggas in i hus och tränga in i byggnaden genom kapillärsugning underifrån eller orsakas av regn och snö eller vattenläckage. En annan orsak är bristfällig ventilation, och därmed kvarhållen fukt från exempelvis dusch och tvätt. Om en byggnadsdel får vara fuktig en längre tid börjar mikroorganismer – mögel och bakterier – att växa. I Sverige är de flesta fuktskador väl dolda inne i huskonstruktionen och det kan därför vara svårt att fastställa sådana skador. Om en byggnad har en fuktskada luktar det ibland mögel. Mögellukt kan därför vara en indikation på dolda fuktskador, men det kan finnas sådana skador utan att någon mögellukt känns. Även gamla upptorkade fuktskador kan ställa till med problem, eftersom det kan finnas upptorkat mögel och mögelsporer kvar som kan orsaka hälsobesvär om de kommer ut i inomhusluften.
Fuktskador kan förekomma i bostaden, men är också relativt vanliga i förskolor och skolor. Det har beräknats att 40 procent av skolor och förskolor har fuktskador och ytterligare lika många har en konstruktion som innebär ökad risk (15). Exponering för fukt och mögel i bostaden eller skolan kan öka risken för luftvägssymtom, luftvägsinfektioner och symtom hos barn med astma (102, 103, 120). Barn som exponeras för fukt eller mögel i bostaden under de första levnadsåren har även en ökad risk att utveckla astma eller allergisnuva (103, 120, 121). I epidemiologiska studier frågar man ofta om synlig fuktskada, synligt mögel och mögellukt för att mäta förekomsten av fukt och mögel.
I BMHE 19 anger 8,7 procent av barnens vårdnadshavare att det funnits synliga fuktskador i bostaden, vilket är ungefär samma andel som i BMHE 11. Drygt 3 procent rapporterade att de känt mögellukt i bostaden under de senaste 12 månaderna, och ungefär lika stor andel att det funnits synligt mögel någonstans i bostaden, inklusive i kakelfogar och på väggar i våtutrymmen. Även detta är ungefär samma andel som i BMHE 11.
Tabell 4.2a. Förekomst av fukt och mögel i småhus, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) som rapporterar synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt under de senaste 12 månaderna.
Tecken på fuktskada i småhus.
Tecken på fuktskada | 2003 | 2011 | 2019 |
Synlig fuktskada (a) |
18 |
7,9 |
8,3 |
Synligt mögel |
1,8 |
2,6 |
2,8 |
Mögellukt |
2,5 |
2,3 |
2,3 |
Minst ett av ovanstående |
19 |
10 |
11 |
Minst två av ovanstående |
2,3 |
4,5 |
2,2 |
(a) I BMHE 03 hade inte frågan något tidsfönster.
Tabell 4.2b. Förekomst av fukt och mögel i flerbostadshus, år 2003, 2011 och 2019.
Andel (procent) som rapporterar synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt under de senaste 12 månaderna.
Tecken på fuktskada i flerbostadshus.
Tecken på fuktskada | 2003 | 2011 | 2019 |
Synlig fuktskada (a) |
15 |
11 |
9,3 |
Synligt mögel |
3,9 |
4,6 |
4,7 |
Mögellukt |
5,4 |
5,3 |
4,2 |
Minst ett av ovanstående |
18 |
13 |
13 |
Minst två av ovanstående |
4,4 |
4,8 |
3,9 |
(a) I BMHE 03 hade inte frågan något tidsfönster.
Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.
I BMHE 19 uppger 11 procent av vårdnadshavarna att de har minst ett tecken på fuktskada i hemmet (synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt). Det är på samma nivå som i BMHE 11, men en minskning sedan BMHE 03 då andelen var 19 procent. I BMHE 19 uppger 2,8 procent av vårdnadshavarna att de har två eller fler tecken på fuktskada i hemmet, vilket är jämförbart med förekomsten 2011 och 2003. I BMHE 03 hade frågan om synlig fuktskada inte något tidsfönster, vilket kan vara en bidragande orsak till den högre rapporteringen 2003.
Generellt rapporterar vårdnadshavare till barn som bor i flerbostadshus något högre förekomst av fuktskador, synlig mögelväxt och mögellukt än vårdnadshavare i småhus (tabell 4.2b). I BMHE 19 är andelen med minst ett tecken på fuktskada i hemmet högre bland barn som bor i hyresrätt (17 procent) jämfört med barn som bor i bostadsrätt (8,1 procent) eller småhus (11 procent).
Tabell 4.3a-b visar andelen som rapporterar minst ett tecken på fuktskada (synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt) i bostäder som är byggda under olika tidsperioder. Skillnaderna mellan åren är oftast inte statistiskt säkerställda, men i BMHE 19 kan man se en signifikant lägre förekomst av rapporterade tecken på fuktskada i flerbostadshus byggda efter 1996.
Tabell 4.3a. Småhus med tecken på fuktskada år 2003, 2011 och 2019, uppdelat på byggår. Andel (procent) som rapporterar minst ett tecken på fuktskada (synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt) under de senaste 12 månaderna.
Småhus med tecken på fuktskada år 2003, 2011 och 2019, uppdelat på byggår.
Byggår | 2003 | 2011 | 2019 |
Före 1941 |
22 |
13 |
12 |
1941–1960 |
23 |
10 |
12 |
1961–1975 |
23 |
13 |
12 |
1976–1985 |
18 |
9,4 |
11 |
1986–1995 |
9,1 |
6,4 |
8 |
1996–2011 (a) |
3,8 |
4,0 |
5 |
2012 eller senare |
- |
- |
6 |
(a) För BMHE 03 avses 1996–2003.
Tabell 4.3b. Flerbostadshus med tecken på fuktskada år 2003, 2011 och 2019, uppdelat på byggår. Andel (procent) som rapporterar minst ett tecken på fuktskada (synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt) under de senaste 12 månaderna.
Flerbostadshus med tecken på fuktskada år 2003, 2011 och 2019, uppdelat på byggår.
Byggår | 2003 | 2011 | 2019 |
Före 1941 |
17 |
12 |
12 |
1941–1960 |
22 |
16 |
15 |
1961–1975 |
20 |
17 |
15 |
1976–1985 |
16 |
15 |
17 |
1986–1995 |
11 |
7,9 |
13 |
1996–2011 (a) |
4,8 |
5,6 |
6 |
2012 eller senare |
- |
- |
5 |
(a) För BMHE 03 avses 1996–2003.
Källa: BMHE 03, BMHE 11, BMHE 19.
De som bor i hyresrätter byggda 1941–1995 rapporterar i större utsträckning tecken på fuktskada än de som bor i bostadsrätt eller småhus från samma period (figur 4.3). En förklaring kan vara att de som äger sin bostad kan vara mindre benägna att rapportera förekomst av fukt och mögel, samtidigt som de har större möjlighet att åtgärda uppkomna fel (122). Studier där de boendes rapportering av fukt och mögel jämförts med observationer av inspektörer visar generellt relativt låg samstämmighet (123, 124), och data från Boverket tyder på att boende i småhus underrapporterar mögellukt i hemmet (125, 126).
Figur 4.3. Bostäder med tecken på fuktskada, uppdelat på byggår och bostadstyp, år 2019. Andel (procent) som rapporterar minst ett tecken på fuktskada (synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt) under de senaste 12 månaderna, uppdelat på byggår och bostadstyp (småhus samt flerbostadshus uppdelat på bostadsrätt och hyresrätt).
Källa: BMHE 19.
Förekomsten av något tecken på fuktskada (synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt) i bostaden varierar med vårdnadshavarnas utbildningsnivå, och det är vanligare om vårdnadshavarna har grundskola som högsta utbildning. Där rapporterar 20 procent minst ett tecken på fuktskada jämfört med 11 procent bland dem med högskoleutbildning. Det är även något vanligare att utrikes födda vårdnadshavare rapporterar minst ett tecken på fuktskada i hemmet (13 procent jämfört med 10 procent bland inrikes födda). Dessa skillnader skulle kunna förklaras av att barn till vårdnadshavare som har lägre utbildning och/eller är utrikes födda oftare bor i flerbostadshus och i hus byggda 1961–1975.
Tecken på fuktskada i hemmet är också vanligare om familjen är trångbodd. Bland familjer som är trångbodda enligt norm 2 rapporterar 17 procent minst ett tecken på fuktskada i hemmet jämfört med 11 procent bland familjer som inte är trångbodda. (figur 4.4).
Figur 4.4. Bostäder med fukt och mögel, utifrån trångboddhet, år 2019.
Andel (procent) som rapporterar minst ett tecken på fuktskada (synligt fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt) under de senaste 12 månaderna, uppdelat på trångboddhet.
Källa: BMHE 19.