Hur tandvården kan bidra till att minska antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Här får du som arbetar inom tandvården kunskap om skillnader i antibiotikaförskrivning och konkreta åtgärder för att stärka tandvårdens insatser.

Stora skillnader i antibiotikaförskrivning inom tandvården

Antibiotikaförskrivningen inom tandvården har minskat sedan 2009, men det finns fortfarande betydande skillnader. Dessa beror på faktorer som kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, var i landet patienten bor och vilken typ av vårdgivare som förskriver. Några viktiga iakttagelser:

  • Regionala skillnader: Antalet antibiotikarecept per 1 000 invånare varierar kraftigt – från 9,6 i Västerbotten till 22,8 i Skåne. Tandvården når inte upp till den nationella målnivån för antibiotikaförskrivning.
  • Skillnader mellan vårdgivare: Vid kirurgiska ingrepp och rotbehandlingar förskriver den privata tandvården mer antibiotika än folktandvården. Inom privattandvården förskriver mindre aktörer antibiotika i större utsträckning än större aktörer.
  • Socioekonomiska faktorer: Personer i områden med stora socioekonomiska utmaningar får antibiotika förskrivet av tandläkare i högre utsträckning än personer i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

Konkreta åtgärder för att minska antibiotikaresistens

För att främja ett mer systematiskt infektionsförebyggande arbete och öka kunskapen om ansvarsfull antibiotikaanvändning föreslår vi följande åtgärder:

  • Bättre förutsättningar och stöd för tandvården.
  • Ökad samverkan med övriga hälso- och sjukvård.
  • Genomförande av Sveriges nya nationella strategi mot antimikrobiell resistens, där tandvården ges en tydligare och mer aktiv roll.

Läs mer

Uppdraget att analysera tandvårdens roll för att minska antimikrobiell resistens har genomförts av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen.