Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention "Det handlar om livet" ska skapa förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhällets arbete inom området. I vårt uppdrag ingår att stödja genomförandet på lokal, regional och nationell nivå.

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bjuder in till öppna digitala möten för kommuner och regioner med fokus på Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

De två nationella strategierna kompletterar och förstärker varandra. I Tillsammansstrategin står sociala relationer i fokus, som en grundläggande byggsten för psykiskt och fysiskt välbefinnande. Sociala relationer är också viktigt i "Det handlar om livet" men har inte lika framträdande roll. Flera målsättningar är gemensamma i båda…

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bjuder in till öppna digitala möten för kommuner och regioner med fokus på Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bjuder in till öppna digitala möten för kommuner och regioner med fokus på Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och drygt 25 andra myndigheter ska arbeta tillsammans för bättre psykisk hälsa och färre suicid i befolkningen. Den nya nationella strategin ”Det handlar om livet” kommer vara vägledande för satsningen som är unik både i omfattning och långsiktighet.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett gemensamt ansvar.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Den 28 februari överlämnade Folkhälsomyndigheten strategin Tillsammans – för en god gemenskap i hela befolkningen till regeringen. Vi har pratat med Hillevi Busch, som projektlett arbetet med att ta fram en strategi för att minska ensamhet i Sverige, om hur olika samhällsaktörer med stöd av strategin tillsammans kan bidra i arbetet med att öka gemenskapen mellan människor.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Målområde 7 i de åtta folkhälsopolitiska målområdena handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Det har Skellefteå kommun tagit fasta på i sitt folkhälsoarbete.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från flera sektorer i samhället. Statliga myndigheter behöver tillsammans främja och driva på utvecklingen av folkhälsoarbetet inom respektive områden för att nå det folkhälsopolitiska målet.

Faktabladet riktar sig till dig som träffar gravida och spädbarn i vårdsammanhang och handlar om att förebygga så att spädbarn inte blir sjuka i kikhosta samt att förhindra smittspridning.

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av befolkningen (19 procent) tycker att skolans…