Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

God tillgång och tillgänglighet till kvalitativ och varierande natur med möjlighet till friluftsliv och rekreation främjar fysisk aktivitet, återhämtning och barns motoriska utveckling. För att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer är det till exempel viktigt att planera så att alla, oavsett

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande…

7 april 2025 höll vi ett seminarium som lyfte hur vi i det offentliga, i näringslivet och civilsamhället kan arbeta för att nå det folkhälsopolitiska delmålet: Ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

På den här sidan beskriver vi begreppet psykisk hälsa och hur psykiskt välbefinnande och olika dimensioner av psykisk ohälsa kan förstås.

Att vara i naturen kan påverka möjligheten till en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Men en ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar på tydliga skillnader i hur ofta olika grupper i befolkningen vistas i naturen.

I dagarna skickas den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ut till nästan 500 000 slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige. Undersökningen ger kunskap om hälsa och välbefinnande bland personer som är 16 år eller äldre.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om självrapporterad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande som till livstillfredsställelse, stress, självrapporterad hälsobesvär och suicid.

Här finns material om naturens och kulturens betydelse för hälsan.

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

I Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning och allmänna råd kan du som miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta stöd vid handläggningen av ärenden om temperatur inomhus enligt miljöbalken. Där framgår även vilka riktvärden för inomhustemperatur som gäller.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler mötesplatser och aktiviteter, ökad delaktighet, tillgänglig samhällsservice och anpassade boenden.

Du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa. På den här sidan visar vi ett flertal datakällor och hur du använder dem.