Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 123 fall av hepatit A - en ökning från 2017 (110 fall). Det var den högsta siffran rapporterade fall sedan 2009 och andelen som smittats i Sverige var lika stor som andelen utlandssmittade (figur 1). Ökningen av fallen i Sverige under 2018 kan delvis relateras till ett större livsmedelsburet utbrott. Incidensen…

Under 2010 rapporterades 85 fall av hepatit A-infektion motsvarande en incidens på 0,9, varav 16 personer smittats i Sverige. Efter en kraftig ökning av de inhemska fallen under 2009 beroende på ett flertal utbrott var antalet inhemska fall år 2010 det lägsta under det senaste decenniet. Ålder och kön De flesta som rapporterades smittade var i åldrarna…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 90 fall av hepatit A vilket är en minskning från 2018 (n=123, figur 1). Medianåldern var 20 år (spridning 1-90 år) och hälften av fallen var män (51 procent). Som tidigare år stod barn under 10 år för en stor andel av fallen (figur 2). Av de 40 utlandssmittade fallen hade majoriteten…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 66 fall av hepatit A motsvarande en incidens av 0,6 fall per 100 000 invånare, vilket är på samma nivå som 2022 (n=64; figur 1). Medianåldern var 20 år (spridning 1–83 år) och 61 procent av fallen var män (n=40). Femtio procent av fallen (n=33) involverade barn och ungdomar under 20…

Bakgrund Under 2009 rapporterades 154 personer med hepatit A-infektion, varav 77 (50 procent) smittats i Sverige. Detta var en trefaldig ökning av de inhemska fallen jämfört med 2008. Trender Sedan 2004 har det totala antalet fall minskat, men från mitten av 2008 vände trenden uppåt och under 2009 var andelen inhemska fall signifikant fler än under 2008…

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 533 fall med hepatit B, motsvarande en incidens av 5,0 fall per 100 000 invånare. Av fallen var 57 procent män (n= 306) och 43 procent kvinnor (n= 227). Medianåldern var 40 år (spridning 2–94 år) och flest fall återfanns i åldersgruppen 30–39 år (n= 171), följt av 40–49…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Bakgrund Hepatit B är ett blodburet virus som kan spridas från mor till barn, sexuellt eller genom orena nålar antingen i sjukvården eller bland personer som injicerar droger. Hepatit B-virus finns bland människor i hela världen. I Sverige är infektionen relativt ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen infekterade…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 661 fall med hepatit B, motsvarande en incidens av 6,3 fall per 100 000 invånare. Av fallen var 63 procent män (n= 418) och 37 procent kvinnor (n= 242). Medianåldern var 40 år (spridning 4–92 år) och flest fall återfanns i åldersgruppen 30–39 år (n= 210 ) följt av 40–49…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 1 139 fall med hepatit B vilket är något färre fall än 2017 och cirka hälften så många fall som 2016. Framförallt har fall som fått infektionen utomlands minskat och kan förklaras av ändringar i migrationsflödet (figur 1). Under 2018 var 93 procent av fallen (n=1 055) anmälda…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 103 fall med hepatit B vilket motsvarar en incidens av 11 fall per 100 000 invånare. Det är tredje året i rad med förhållandevis låga nivåer. De låga nivåerna beror framförallt på att antalet fall som fått infektionen utomlands minskat och speglar förändringar…

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Molekylär typning av hepatit B-virus med sekvensering.

Molekylär typning av hepatit A-virus med sekvensering.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.