Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Att beakta hur människors hälsa i olika grupper i samhället påverkas av förändringar i vår fysiska miljö är lagstyrt. Här hittar du länkar till centrala lagstiftningar samt allmänna råd och vägledningar om hur lagen kan tillämpas för att skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa. Lagstiftning Miljöbalken…

Före gruppdiskussionen kan ni ta några minuter för att på egen hand reflektera över de inledande frågorna. Välj sedan de övriga frågor som ni tycker är mest angelägna att diskutera i er arbetsgrupp. Inledande frågor Vad är psykisk hälsa? Vad betyder psykisk hälsa för dig? Vad tänker du om den definition av psykisk…

Omkring hälften av svenskarna är nöjda med sitt sexliv. Det visar resultaten från en stor undersökning där närmare 16 000 personer har svarat på frågor om sin sexuella och reproduktiva hälsa. Frågorna rör bland annat sexrelaterade problem, kondomanvändning och ifall man känner frihet att själv bestämma när, hur…

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Forskning visar hur interaktion med hästar och andra djur är hälsofrämjande och stärkande för såväl psykiskt som fysiskt välmående, varför det är viktigt att tillgängliggöra hästverksamheter också för boende i tätorter.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Vi följer befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor genom enkäter, webbpaneler och undersökningar. Här kan du läsa om hur vi samlar in data om narkotika, alkohol, miljörelaterad hälsa och ANDTS-arbete – och hur informationen används för att analysera trender, utvärdera insatser och stödja forskning.

Klimatförändringen leder till högre temperaturer och längre och intensivare värmeböljor. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och handlingsplaner för det förebyggande arbetet med att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

Den här delen av vägledningen innehåller fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner. Syftet är att öka kunskapen om äldres psykiska hälsa och åldrande.

Folkhälsomyndigheten har tittat på den sammanställda forskningen om riskfylld lek för barn. Sammanställningen visar att utomhuslek med inslag av risker ofta har positiva effekter på barns hälsa och utveckling.

God tillgång och tillgänglighet till kvalitativ och varierande natur med möjlighet till friluftsliv och rekreation främjar fysisk aktivitet, återhämtning och barns motoriska utveckling. För att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer är det till exempel viktigt att planera så att alla, oavsett

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom området folkhälsa. Då många samhällssektorer bidrar till förutsättningarna för en god och jämlik hälsa kan faktabladet vara av intresse för olika myndigheter, regioner, kommuner och andra organisationer.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kartläggningen gäller utbildningarna till arbetsterapeut, barnmorska, fysioterapeut, jurist, läkare, polis, psykolog, sjuksköterska och socionom.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

Kunskapsstödet riktar sig främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.