Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Klimatförändringen leder till högre temperaturer och längre och intensivare värmeböljor. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och handlingsplaner för det förebyggande arbetet med att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

Den här delen av vägledningen innehåller fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner. Syftet är att öka kunskapen om äldres psykiska hälsa och åldrande.

Folkhälsomyndigheten har tittat på den sammanställda forskningen om riskfylld lek för barn. Sammanställningen visar att utomhuslek med inslag av risker ofta har positiva effekter på barns hälsa och utveckling.

God tillgång och tillgänglighet till kvalitativ och varierande natur med möjlighet till friluftsliv och rekreation främjar fysisk aktivitet, återhämtning och barns motoriska utveckling. För att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer är det till exempel viktigt att planera så att alla, oavsett

Narkotikaanvändning kan leda till ohälsa och sociala problem i olika omfattning mellan olika individer och grupper. Personer som använder narkotika har ofta lägre utbildning, lägre inkomst och står utanför arbetsmarknaden. De och deras närstående rapporterar också sämre hälsa än resten av befolkningen.

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Den 12 februari 2025 bjöd vi in till en lansering av resultaten från enkätundersökningen UngKAB23 – om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

Rapporten sammanfattar resultat från svensk forskning om ungdomsmottagningar och vänder sig till dig som arbetar vid en ungdomsmottagning eller arbetar strategiskt med ungdomsmottagningar.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.

I många sociala medier styrs innehållet som du ser av ditt sätt att interagera med innehållet. Om du tittar längre eller trycker gilla på något kommer du att få mer av liknande innehåll. Det kan göra att du hamnar i en filterbubbla, alltså blir bekräftad i dina åsikter men riskerar att missa andra

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Här finns material om naturens och kulturens betydelse för hälsan.