Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Smittskyddet är en viktig del av folkhälsoarbetet och vi arbetar på flera sätt för att förhindra att sjukdomar sprids mellan människor. Det här är några exempel: Vi arbetar för att alla ska ha tillgång till vaccin. Vaccinationer skyddar barn och vuxna mot sjukdomar som kan ge allvarliga besvär och livslånga skador. Vi arbetar…

En god beredskap är avgörande inför nästa pandemi och det kräver att hela samhället förbereder sig. Pandemier medför ofta hög sjuklighet och dödlighet, vilket leder till en överbelastning av sjukvården. Folkhälsomyndigheten ger därför stöd till regionerna och andra aktörer i deras beredskapsarbete.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

This report presents the health economic analyses informing the recommendation of herpes zoster vaccination for adults with increased risk for disease.

Ett sådant beslut fattas först om en pandemi utvecklas, det vill säga när en pandemi deklareras av WHO. Då görs en analys av läget och av vilka åtgärder som behövs. Om ett vaccin kan göra nytta för att lindra pandemin fattas beslutet om inköp först då, efter en noggrann bedömning av risk och nytta med vaccinet.

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder, eftersom det är inom ramen…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

Om vi slutade att vaccinera mot polio i Sverige skulle det efter några år finnas flera hundra tusen barn utan skydd mot sjukdomen och då kan en polioepidemi bryta ut bland de oskyddade barnen. Antalet insjuknade har minskat drastiskt i världen, men det är fortfarande möjligt att en person smittas utomlands och därefter kan smitta andra i Sverige.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

This report is primarily written for health care professionals, particularly those working in maternal and child health care, school health care, primary care, and those working in the counties’ Departments of Communicable Disease Control and Prevention as well as public health officials and

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

MPR-vaccin, som innehåller levande försvagade virusstammar, kan försvaga tuberkulinreaktionen. Om man givit MPR-vaccin bör man vänta en månad med att sätta PPD. Om PPD givits först kan MPR-vaccin ges när hudtestreaktionen utvärderas (vanligtvis på tredje dagen efter det att tuberkulintestet satts).

Nej. Om man är säker på att en person fått två doser vaccin mot mässling, behöver man inte ge en tredje dos. 97-99 procent av alla som fått två doser har fått ett gott skydd mot mässling.

This report describes a health economic evaluation that investigates the potential cost-effectiveness of an extension of the national vaccination programme for children against human papilloma virus to also include boys. Today, only girls are offered vaccination within the national vaccination

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Barnen får ett bättre skydd, både på kort och lång sikt, om de är lite äldre vid vaccinationen, eftersom immunsystemet då har mognat mer. Detta är viktigt för barnet, som får ett bättre skydd, och för befolkningsimmuniteten på sikt.

Det ena godkända vaccinet (det utan förstärkningsmedel, adjuvans) är godkänt för vaccination av gravida i graviditetsvecka 24–36 för att ge skydd under spädbarnets första sex levnadsmånader. Folkhälsomyndigheten har ännu inte utrett gravidvaccination mot RS-virus och därmed finns inför kommande