Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Nej. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och

Ja, man kan fortsätta vaccinationsserien med ett annat HPV-vaccin. Inga extra doser rekommenderas utan man kompletterar bara vaccinationsserien.

4 april 2022 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som är 65 år och äldre erbjuds en fjärde dos vaccin mot covid-19. Smittspridningen pågår fortfarande i Sverige och ökar i delar av Europa. 21 april 2022 Folkhälsomyndighetens nya scenario visar att fallen av covid-19 kan komma att öka under våren och nå en topp i mitten av…

Utbrotten av hepatit A i Europa kopplat till sexuell smitta fortsätter. Hittills har 674 fall rapporterats varav 11 fall i Sverige. Antalet fall kopplade till hepatit A utbrotten i Europa fortsätter att öka och ännu verkar inte toppen ha nåtts. Då endast ett begränsat antal av alla misstänkta fall

Om vi slutade att vaccinera mot polio i Sverige skulle det efter några år finnas flera hundra tusen barn utan skydd mot sjukdomen och då kan en polioepidemi bryta ut bland de oskyddade barnen. Antalet insjuknade har minskat drastiskt i världen, men det är fortfarande möjligt att en person smittas utomlands och därefter kan smitta andra i Sverige.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Ett sådant beslut fattas först om en pandemi utvecklas, det vill säga när en pandemi deklareras av WHO. Då görs en analys av läget och av vilka åtgärder som behövs. Om ett vaccin kan göra nytta för att lindra pandemin fattas beslutet om inköp först då, efter en noggrann bedömning av risk och nytta med vaccinet.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Vid en vaccination stimuleras kroppens immunförsvar att tillverka antikroppar som skyddar mot en infektion. Immunförsvaret får också ett minne och kan tillverka nya antikroppar om du åter utsätts för infektionen med virus eller bakterier. På så sätt kan vaccin ofta skydda en person i ett eller flera år. Vid behandling med en monoklonal antikropp…

Nej. Risken för allvarlig sjukdom på grund av covid-19 har gradvis minskat de senaste åren. Graviditet anses inte längre medföra en ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Gravida rekommenderas därför inte vaccination från 1 september 2025. Personer som använder läkemedel som sätter ner

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

MPR-vaccin kan ges antingen subkutant (under huden) eller intramuskulärt (i muskeln). Enligt Läkemedelsverket finns det ingen kliniskt relevant skillnad mellan de två administreringssätten, varken avseende immunsvar eller säkerhet. Enligt Rikshandboken för barnhälsovård saknas det tillräckligt underlag för att säga om subkutan eller intramuskulär injektion är lindrigast.

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder, eftersom det är inom ramen…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

Under 2023 godkändes två vaccin mot RS-virusinfektion för vuxna. Båda vacciner innehåller ett antigen som finns på virusets yta. Det ena vaccinet innehåller också ett förstärkningsmedel, ett adjuvans. Vaccinet är godkänt från 50 års ålder. Om och när påfyllnadsdos kan behövas är ännu inte…

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Denna rapport ger en beskrivande sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor som inkluderades i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

2 januari 2021 Ytterligare ett antal fall av virusvarianten från Storbritannien samt fall av den nya virusvarianten från Sydafrika har upptäckts i Sverige. 5 januari 2021 Folkhälsomyndigheten meddelar att vaccinationerna av viss vårdpersonal (t.ex. personal på IVA) kan behöva tidigareläggas och att