Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling. Alla barn erbjuds två doser vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna bör särskilt se över sitt behov av vaccinationer inför utlandsresor. Mer om rekommendationer för vaccination

Rekommendationen är att det måste gå minst fyra veckor mellan doserna för att få ett så gott skydd som möjligt. Alla som tagit en första dos vaccin rekommenderas även en andra dos, oavsett hur lång tid det har gått efter den första dosen.

Två doser vaccin ger cirka 80 procents skydd mot mpox. Vaccinationen bör därför kombineras med andra smittskyddsåtgärder för att ge ett så bra skydd som möjligt. Vaccinationen är viktig eftersom de flesta skyddas helt och de som insjuknar oftast får ett mildare sjukdomsförlopp.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga humanfall av rabies i Sverige. Under året har prover från 9 individer analyserat med frågeställning rabies. 2018 påbörjade WHO ett arbete med målsättningen att kunna förhindra alla dödsfall bland människor år 2030 bland annat genom

Trettio personer anmäldes under året. Endast en av de anmälda, en 6-åring med oklar neurologisk sjukdom hade vaccinerats med tre doser HiB-vaccin. Uppgift om vaccination saknades hos de tre övriga barnen under sju års ålder.

Invasiv infektion med Haemophilus influenzae typ B är anmälningspliktig sedan 1996. Under 1999 anmäldes kliniskt 11 personer. Två av de anmälda hade tidigare vaccinerats, en treåring med en dos HiB-vaccin och en 2-årig flicka hade fått tre doser.

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör hälso- och sjukvård och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd mot vattkoppor, men inget vaccin ger ett totalt skydd mot sjukdom. Det finns alltid en liten risk för att få sjukdom trots vaccination, om den som blivit vaccinerad träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Den som blir sjuk trots vaccination brukar få en lindrigare sjukdom än ovaccinerade personer.

Nej. HPV-vaccin ger inte skydd mot andra sexuellt överförbara infektioner och därför är det mycket viktigt att använda kondom för att inte bli smittad av till exempel klamydia. Användningen av kondom minskar risken för smittspridning av HPV men skyddar inte helt eftersom smittan kan finnas i hud som inte täcks av kondom.

Det är inte nödvändigt att vaccinera om sig med ett annat HPV-vaccin. Alla HPV-vacciner ger ett starkt skydd mot de två HPV-typer (typ 16 och 18) som orsakar flest cancerfall både hos kvinnor och män.

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader.

HPV-vaccin finns tillgängligt på många vaccinationsmottagningar runt om i landet. De kan även ge råd om HPV-vaccination är aktuellt för dig, hur många doser du behöver, med mera. Priset för vaccination mot HPV bestäms av respektive vaccinationsmottagning.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper innehåller prioriteringar vid vaccinbrist. Vid begränsad vaccintillgång bör vaccindoser reserveras för vaccination av riskgrupper. Rekommendationerna innehåller även en prioriteringsordning mellan riskgrupperna om sådan

Nej, det levande försvagade influensavaccinet ska inte ges till gravida. Detta vaccin (Fluenz tetra) ges som nässpray till barn 2–17 år. Gravida rekommenderas att vaccinera sig med ett inaktiverat influensavaccin som ges som injektion och innehåller delar av avdödat virus.

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades fyra fall av röda hund (rubella) från Västra götalandsregionen. Av dessa var två barn under 15 år och två vuxna; tre män och en kvinna. Samtliga fall tillhörde samma kluster. Inga fall av medfödd (kongenital) röda hund rapporterades.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

Utfall Under 2016 rapporterades 873 fall av virala meningoencefaliter. TBE med 238 rapporterade fall var den vanligaste orsaken. Tabell. Virala meningoencefaliter 2012-2016, fördelning efter påvisat virus. Virus Antal fall 2012 Antal fall 2013 Antal fall 2014 Antal fall 2015 Antal fall 2016

Under 2014 rapporterades 972 fall av virala meningoencefaliter.Enterovirus var med 355 rapporterade fall var den vanligaste orsaken. Tabell 1. Virala meningoencefaliter 2011-2015, fördelning efter påvisat virus. Virus Antal fall 2011 Antal fall 2012 Antal fall 2013 Antal fall 2014 Antal fall 2015

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller olika sorters influensavirus. Information om det aktuella innehållet finns på webbsidan ”Vaccination mot influensa”. Förutom influensavirus kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis