Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 29 november 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 47 (18–24 november 2024).

Denna veckorapport publicerades den 6 februari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av konstaterade fall och IVA-vård och högre dödlighet.

Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom området folkhälsa. Då många samhällssektorer bidrar till förutsättningarna för en god och jämlik hälsa kan faktabladet vara av intresse för olika myndigheter, regioner, kommuner och andra organisationer.

Vaccinationstäckningen mot covid-19 varierar beroende på födelseland, inkomst och utbildningsgrad. Denna följdes regelbundet fram till maj 2022 och den sista rapporten finns här.

Denna veckorapport publicerades den 30 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 4 (20–26 januari 2025).

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Denna veckorapport publicerades den 24 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 3 (13–19 januari 2025). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot säsongsinfluensa.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av den åttonde undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades.

Information om länder med hög risk för tuberkulos (TB) samt länder med en hög andel MDR-TB. Källa är WHO:s Global TB report 2024, estimat för 2023.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och praktik behöver ta hänsyn till kunskap om massmedier och kommunikation.

Tillgången till narkotika är fortsatt hög både i Europa och globalt. Antalet syntetiska droger och narkotikaklassade läkemedel ökar. Blandbruk blir allt vanligare.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma pga. viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Kunskapsunderlaget presenterar en sammanfattning av olika synpunkter på hur snabbsvarstester för syfilis kan användas i avsikt att öka den frivilla testningen. Ett stöd till de mottagningar som använder, eller planerar att börja använda, snabbsvarstester för syfilis.

En interaktiv arbetsbok som är speciellt utvecklat och utvärderat för att underlätta arbetet med att kvalitetssäkra hiv- och STI-preventivt arbete. Efter att frågorna har besvarats ger svaren en tydlig bild av projektets förutsättningar att nå önskat resultat.