Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten ger en samlad bild av begrepp, konsekvenser och arbete mot stigmatisering av psykisk ohälsa och suicid.

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

Sammanfattning och bedömning Under säsongen 1 juli 2024 till och med 30 juni 2025 rapporterades totalt 901 fall av invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) vilket motsvarar en incidens av 8,5 fall per 100 000 invånare (figur 1). Detta innebär en minskning med 41 procent jämfört med föregående säsong (2023–2024), då…

Kunskapsstödet ger vi konkreta tips som kommuner kan använda i sitt arbete. Bland annat lyfter vi fram hur kommuner kan bidra till bättre efterlevnad av lagstiftningen genom att stärka arbetet med tillsynen och stödja dem som ansvarar för att upprätthålla ålderskravet, rökfria miljöer och

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Vägledningen visar hur du kan använda ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den fördjupar förståelsen för de olika stegen och är avsedd att stärka beslutsfattare i rollen som beställare och mottagare av ekonomiska utvärderingar.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Rapporten ger en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

Rapporten beskriver den marknadskontroll som Folkhälsomyndigheten genomförde 2025 inom området tobak och liknande produkter. Den riktar sig till berörda ekonomiska aktörer, konsumenter och andra intressenter. Syftet är att synliggöra Folkhälsomyndighetens arbete med marknadskontroll och vilka

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och