Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för…

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Pneumokocker är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation, och lunginflammation och, mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker som har nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) ger upphov till samma sjukdomsbild som de antibiotikakänsliga pneumokockerna. I många länder har andelen pneumokocker…

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin…

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade