Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Folkhälsomyndigheten föreslår prioriterade åtgärder för att stärka tillgången till antibiotika som är lämpliga för samarbete på nordisk nivå. Ett nordiskt samarbete skulle kunna stärka tillgången till befintliga antibiotika.

En nordisk kartläggning av kliniskt prioriterade antibiotika med risk för otillräcklig tillgänglighet visar på osäker tillgång till ett flertal medicinskt viktiga antibiotika, speciellt smalspektrumantibiotika och barnformuleringar.

Denna rapport är första delen av Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget Att genomföra en pilotstudie om tillgänglighet till vissa antibiotika (S2015/05372/FS, S2018/03920/FS [delvis]). Vi beskriver bland annat de principer och komponenter i den ersättningsmodell som pilottestats genom uppdraget samt utvärderingar av modellens effektivitet och ändamålsenlighet.

Swedres i korthet 2015 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2018 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Åtgärder behövs för att säkerställa tillgången till antibiotika på den svenska marknaden. Folkhälsomyndigheten har genomfört en förstudie och föreslår en ny modell för ett nationellt buffertlager för äldre antibiotika.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna rapport tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor.

Denna publikation är en sammanställning av 2020 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige. Mätningen genomfördes under ett år då covid-19 pandemin inneburit stora utmaningar för vård- och omsorgsverksamheter.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning och industri.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Antibiotika räddar liv – men bara om de fungerar när vi behöver dem. Genom att använda antibiotika klokt och förebygga infektioner kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens.

Smittskyddsläkemedel finns beredskapslagrade för influensapandemi (antivirala läkemedel och antibiotika), och större utbrott av smittsam sjukdom (antibiotika).

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Hitta statistik på regional nivå om antibiotikaresistens inom vård och omsorg.

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Riktad resistensövervakning ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Faktabladet sammanfattar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Antibiotikaresistens är ett gränsöverskridande hot som kräver samordnade insatser. Genom samverkan över sektorer, länder och kompetensområden kan vi förebygga spridning, utveckla effektiva lösningar och bevara antibiotikas effekt – för människor, djur och miljö.