Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Smittspridningen av flera sjukdomar förändrades tydligt under 2024. Folkhälsomyndighetens årssammanfattning visar bland annat en stor ökning av kikhosta och mykoplasma – men också en tydlig minskning av klamydia, särskilt bland unga.

För att stärka beredskapen mot gränsöverskridande hälsohot har EU-kommissionen utsett nya referenslaboratorier. Folkhälsomyndigheten har tilldelats uppdraget att leda arbetet med nya virus samt gnagarburna och zoonotiska virus.

På Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4, som används för att analysera farliga smittämnen och upptäcka nya infektioner. Nu har laboratoriet nyinvigts efter en omfattande renovering.

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 mars 2023. Gäller från och med: 15 mars 2023.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för

Folkhälsomyndigheten har en beredskapsfunktion för att dygnet runt initiera och samordna de laboratorieanalyser som ingår i beredskapsdiagnostiken vid myndigheten. Funktionen kallas Klinisk mikrobiolog i beredskap.

Influensa ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Version 11. 2022-09-22.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2021 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Syftet med instruktionen är att vägleda behandlade läkare och läkare vid laboratorium hur anmälan till SmiNet ska ske avseende covid-19 fall som bekräftats genom påvisande av antigen från SARS-CoV-2, så kallat antigentest. Ny interimistisk version publiceras vid behov.

Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.

Version 11. Gäller från och med 2022-09-22.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2022 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och

Allmänna råd. Beslutade: 27 januari 2021. Gäller från och med: 27 januari 2021.

Version 10. 2022-09-22.

Version 10. 2022-09-22.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2018 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2019 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2014.

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.