Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin. Rapporten är ett kunskapsunderlag framtaget för Sveriges deltagande i FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) 2021.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter som följer upp barnhälsovården och små barns hälsa, eller använder sådana uppföljningar.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga att upptäcka nyintroduktioner av viruset.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

Här hittar du olika kunskapsunderlag för att planera och bedriva folkhälsoarbete.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2021 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2022 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens och stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2018 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2019 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare

Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien 2016-2017.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2015.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2014.

Deltagare under mötet var Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH), Nationell arbetsgrupp för Vårdhygien, Svenska Infektionsläkarföreningen (SILF), Svenska Hygienläkarföreningen (SHLF), Smittskyddsläkarföreningen (SMLF), Föreningen för Klinisk Mikrobiologi (FKM), Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2013.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Utformningen av våra vardagsmiljöer spelar en viktig roll för folkhälsan. Den vardagsnära naturen är en viktig resurs som ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.