Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Kort guide till motiverande samtal, MI. Den tar upp exempel på frågor och guidar personalen genom samtalet. Vänder sig till personal inom vården som använder motiverande samtal, MI, för att hjälpa patienter förändra sina levnadsvanor.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Vi följer befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor genom enkäter, webbpaneler och undersökningar. Här kan du läsa om hur vi samlar in data om narkotika, alkohol, miljörelaterad hälsa och ANDTS-arbete – och hur informationen används för att analysera trender, utvärdera insatser och stödja forskning.

Statistik och datainsamling är grunden för att förstå och utveckla folkhälsan. Här hittar du information om Sveriges officiella statistik, vår databas och hur du kan utforska och visualisera data inom folkhälsa och smittskydd. Läs också om våra enkäter och undersökningar – från levnadsvanor till miljörelaterad hälsa.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om diabetes och diabetes typ 2.

På temat ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa under pandemin presenterades erfarenheter och framåtblickar, ungas röster om hur pandemin har påverkat dem och forskning om covid-19-pandemins konsekvenser för unga. Filmer från konferensen den 17 juni 2022.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har följt 11-, 13- och 15-åringars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor sedan 1980-talet. Under vårterminen bjuds barn i årskurs 7 och 9 in att svara på enkäten.

Det finns produkter med enbart nikotin, till exempel e-cigaretter och nikotinsnus. Benämningar som vape, tobaksfritt snus och vitt snus kan få dem att framstå som mindre skadliga men nikotinets toxiska och beroendeframkallande egenskaper kan påverka hälsan negativt.

7 april 2025 höll vi ett seminarium som lyfte hur vi i det offentliga, i näringslivet och civilsamhället kan arbeta för att nå det folkhälsopolitiska delmålet: Ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Folkhälsomyndigheten planerar en ny avdelning för smittskydd och beredskap. Syftet är att samla myndighetens arbete och kompetens inom dessa frågor.

Hur ser konsumtionen av alkohol ut i Sverige? På de här sidorna kan du hitta information om konsumtionen i befolkningen, i olika grupper och bland barn och unga.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och

Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död som går att förebygga. Det finns många olika tobaksprodukter för rökning, till exempel cigaretter, cigariller, cigarrer, vattenpipa och piptobak.

Under 2025/2026 görs den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Undersökningen kommer visa hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det hemma och i skolan och på fritiden. Här får du information hur undersökningen går till.

Bland personer som använder e-cigaretter (elektroniska cigaretter) eller snus är det fler som med tiden börjar röka jämfört med personer som inte använder produkterna. En kunskapssammanställning visar på möjliga samband mellan att använda e-cigaretter eller snus och rökning. Här sammanfattar vi de

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Det gör vi för befolkningen i stort, men också för vissa grupper i befolkningen.