Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Det gör vi för befolkningen i stort, men också för vissa grupper i befolkningen.

Barn som har en funktionsnedsättning anger i större utsträckning skolstress, sämre hälsa och att de har utsatts för mobbning än andra elever. Det visar en ny rapport där resultat sammanställts från undersökningen Skolbarns hälsovanor, bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.

Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Du kan även prenumerera på våra nyheter via RSS-flöden.

Små förändringar i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa – men en oro för att familjemedlemmar och äldre släktingar skulle bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19. Det är några av resultaten i en undersökning om hur barn och unga i Sverige påverkades av covid-19-pandemin.

Äldre hbtq-personer har på gruppnivå en sämre hälsa än andra äldre och upplever oftare depression, ångest och social isolering. Förtroendet för vård och omsorg är lågt inom gruppen och många känner en oro över att i framtiden bli beroende av vård- och omsorgsinsatser.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

Seminariet inspelat 5 maj 2021. Konsekvenserna av pandemin för folkhälsan och på jämlikheten i hälsa kan kvarstå i många år efter att smittspridningen har kommit under kontroll. Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Hbtqi-personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Personer med intersexvariationer ingår i vårt uppdrag sedan januari 2021, genom regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har

Det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. Det visar en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa