Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the 2023-2024 influenza season in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2 Leversvikt Njursvikt Nedsatt immunförsvar…

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Nej, det finns ingen medicinsk anledning att göra en ultraljudsundersökning innan den gravida får vaccin mot säsongsinfluensa.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller tre eller fyra olika vaccinstammar. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om Vaccination mot influensa.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Regionerna har ansvaret för upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. De samarbetar ofta i regionala grupperingar eller via samordnade nationella upphandlingar. Staten har ingen part i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. Det enda undantaget är pandemivaccin där staten tagit över ansvaret.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.

Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Läs mer under Vilka vacciner innehåller kvicksilver och vad innebär det om vaccinet innehåller kvicksilver?

Sedan några säsonger har förstärkta influensavacciner blivit tillgängliga i Sverige. Dessa upphandlas av regionerna och används/erbjuds främst till personer på särskilda boenden för äldre. Det finns olika typer av förstärkta vaccin: ett högdosvaccin, som innehåller fyra gånger så hög antigenmängd

Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande…