Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Regionerna har ansvaret för upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. De samarbetar ofta i regionala grupperingar eller via samordnade nationella upphandlingar. Staten har ingen part i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. Det enda undantaget är pandemivaccin där staten tagit över ansvaret.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Nej, det finns ingen medicinsk anledning att göra en ultraljudsundersökning innan den gravida får vaccin mot säsongsinfluensa.

Denna veckorapport publicerades den 30 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 4 (20–26 januari 2025).

I veckans specialavsnitt redovisas influensastatistik per åldersgrupp från säsongen 2025–2026, med data från vecka 40 fram till och med vecka 10.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Sedan några säsonger har förstärkta influensavacciner blivit tillgängliga i Sverige. Dessa upphandlas av regionerna och används/erbjuds främst till personer på särskilda boenden för äldre. Det finns olika typer av förstärkta vaccin: ett högdosvaccin, som innehåller fyra gånger så hög antigenmängd

Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande…

Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna på Läkemedelsverkets webbplats. Innehållet i vaccin (lakemedelsverket.se)

Nej, inget av de vacciner mot säsongsinfluensa som saluförs på den svenska marknaden innehåller kvicksilver eller konserveringsmedlet tiomersal som innehåller kvicksilver. Kvicksilver kan användas som konserveringsmedel i vacciner, men har i de flesta fall bytts ut mot andra ämnen av miljöhänsyn.

Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerar sig tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010. Mer om vaccination mot influensa

Den som inte tillhör en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa eller smitta någon annan, kan också välja att vaccinera sig från och med fyra veckor efter att höstens vaccinationskampanj har startat.

Arbetsgivaren kan erbjuda personal vaccination mot säsongsinfluensa, men det kan inte vara tvingande. Arbetsgivaren kan erbjuda vaccination för att minska risken för smitta till sköra personer till exempel inom vård och omsorg, för att skydda arbetstagaren från sjukdom och för att minska sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Förebyggande åtgärder…

Denna veckorapport publicerades den 13 december 2024 och redovisar influensaläget vecka 49 (2–8 december 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot influensa.

Frågor och svar kring barn och säsongsinfluensa är främst avsedda för personal inom barnhälsovården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Denna veckorapport publicerades den 14 februari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 6 (3–9 februari 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen och Viruskaraktärisering.

Information från Folkhälsomyndigheten

Det finns två typer av tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige. Dels inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), dels det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion och LAIV som nässpray. Alla vaccinerna innehåller…

Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper? Vaccinationsskyddet

Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria. Dosering av inaktiverade vacciner Inaktiverade standarddos vacciner ges som injektion och kan ges till vuxna inklusive gravida samt barn från 6 månaders ålder. Alla ges hel dos. Barn i åldern 6 månader till och med 8 år

Sammanfattning och bedömning Från vecka 40 2024 till och med vecka 20 2025 rapporterades 24 206 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 229 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 50 2024, vilket är senare jämfört med de tre föregående säsongerna

Liksom alla läkemedel kan influensavaccin orsaka biverkningar. De flesta eventuella biverkningar är lindriga och kortvariga oavsett typ av vaccin. Det finns flera typer av influensavacciner som injiceras och de dokumenterade biverkningarna skiljer sig något mellan dessa. Vanliga biverkningar kan