Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet beskriver hur luftföroreningar påverkar barns hälsa och om åtgärder för att förbättra luftkvaliteten både inomhus och utomhus.

Det är många i Sverige som vill bidra och spara el. Åtgärder för minskad elanvändning kan påverka inomhusmiljön och människors hälsa. Folkhälsomyndighetens allmänna råd enligt miljöbalkens hälsoskyddsregler fortsätter att gälla. Här har vi samlat råd och kunskap som hjälper dig att följa hälsoskyddsreglerna när du minskar din elanvändning.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.

I faktabladet kan du läsa mer om lagen och skolans ansvar. Faktabladet vänder sig till dig som är ansvarig för rökförbudet eller arbetar i skola/barnomsorg.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Rapporten visar att sju av tio barn i grundskolan uppgav att de var oroliga för coronaviruset och drygt hälften av barnen uppgav att covid-19-pandemin påverkade deras fritidsaktiviteter mycket eller ganska mycket. Det visar resultaten från en ny pilotstudie.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och tar bland annat upp vilka riktvärden för luftomsättning som finns och vad som bör undersökas vid bristfällig ventilation.

Du som använder bekämpningsmedel kan behöva tillstånd, beroende på vilket medel du använder och var användningen sker. Här får du en översikt över reglerna och vilken myndighet som ansvarar för att handlägga ansökan om tillstånd.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Barn och unga har specifika behov när det gäller lek, rörelse, trygghet och självständig förflyttning. Att beakta barnrättsperspektivet i planering, utformning och förvaltning är centralt för att skapa trygga, hälsofrämjande och stimulerande miljöer för barn och ungdomar. Det kan du till exempel göra genom att utforma förskole-…

Ett kunskapsstöd för kommunens tillämpning av lagens bestämmelser och ett praktiskt stöd för den konkreta tillsynen. Den innehåller också tips för att främja en effektiv tillsyn och ett tobaksförebyggande arbete.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus…

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel ljudmiljön och luftkvaliteten i boende- och närmiljön. Genom att minska exponeringen för riskfaktorer i miljön, såsom luftföroreningar, farliga kemikalier och buller skapar vi hälsosammare utomhus- och inomhusmiljöer…

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.