Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

För att motverka antibiotikaresistens krävs samordnade insatser över sektorgränserna. Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket leder därför en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmar och sömn.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda

Här hittar du som jobbar med barn och unga material du kan använda för kompetensutveckling, information till föräldrar och inspiration för dialog.

Här finns förklaringar och tips i vardagen om barn och unga med funktionsnedsättning eller särskilda behov och skärmar.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Faktabladet informerar om de regler som finns för spelreklam och ansvariga aktörer. Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med förebyggande insatser inom området spel om pengar.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Vi har tagit fram kunskap om matmiljön i Sverige. Resultaten visar att vi dels behöver stärka kunskapen om matmiljön på många områden och att matmiljön behöver bli mer hälsofrämjande.

I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september lanserar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nytt kunskapsmaterial om stöd till efterlevande vid suicid. I en bred informationsinsats lyfts även vikten av att stödja den som mår dåligt.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 8 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Risker på nätet kan handla om kränkningar och mobbning, oönskade kontakter eller olämpligt innehåll. Barn och unga behöver veta att du och andra vuxna hjälper till om det skulle hända något.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.