Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 2 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 7 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till

Ändringsförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 december 2019. Gäller från och med: 15 januari 2020.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 december 2019. Gäller från och med: 15 januari 2020.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

Hitta statistik och data inom smittskydd och folkhälsa. Du kan även läsa mer om våra datainsamlingar, beställa data eller gå direkt till vår databas.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för att rapportera ett brett spektrum av statistik om Sveriges folkhälsa till flera internationella organisationer. Underlaget kommer dels från myndighetens egna datakällor, dels från andra svenska myndigheter som vi samordnar rapporteringen för.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och st&

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

Nationella folkhälsoenkäten, eller HLV (Hälsa på lika villkor), är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Här kan du läsa om undersökningens syfte, metod, hur du beställer data och analyser och hur vi samarbetar med Sveriges regioner i undersökningen.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.