Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker.

Alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter, och spel om pengar (ANDTS) orsakar ohälsa, skador och för tidig död. Därför är det viktigt att följa hur användningen utvecklar sig över tid och bland olika grupper i befolkningen.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om transportsätt och transporttid som läggs till arbete, skola och aktiviteter.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Många blir trötta eller mår dåligt för att de lägger för mycket tid på spel eller sociala medier. Om det gäller dig behöver du först fundera på vad du använder skärmar till, och när och hur länge. Hur gör du på din fritid, och hur gör du när det är dags att sova?

Ungefär 1 procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna i Sverige, har någon gång provat anabola androgena steroider (AAS).

Folkhälsomyndigheten genomför och beställer undersökningar och studier för att stärka kunskapsläget kring covid-19. Vi arbetar tillsammans med olika samarbetspartners i landet.

Vaccination mot HPV minskar risken för cancer i livmoderhalsen, och skyddet varar under lång tid. Särskilt effektiv är vaccinationen som ges tidigt, inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det visar en ny långtidsuppföljning från forskare vid bland annat Folkhälsomyndigheten.

En tjänst för generativ AI erbjuds sedan en tid till alla medarbetare på Folkhälsomyndigheten. Tjänsten ska ge stöd i det dagliga arbetet med målet att utveckla arbetssätt på ett ansvarsfullt sätt.

Lägesrapporterna om luftvägsvirus publiceras regelbundet under året. Varje rapport innehåller information om hur det epidemiologiska och virologiska läget ser ut i Sverige och utlandet ser ut gällande influensa, covid-19 och RS-virus. Vissa rapporter innehåller dessutom speciella fördjupningar.

Indikatorlabbet är ett webbaserat statistikverktyg där utvecklingen inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar kan följas över tid genom ett stort antal indikatorer. Indikatorerna är kopplade till målen i ANDTS-strategin 2022-2025.

Här hittar du länsvisa sammanställningar av kommunernas uppgifter i Länsrapportens undersökning för respektive år.

Folkhälsomyndigheten har utsetts till referenslaboratorium för coronavirus, och tillhör därmed WHO:s globala nätverk. Syftet är bland annat att kunna upptäcka och övervaka hur coronavirus förändras över tid.

Swelogs är en undersökning om spel och hälsa. Det är en av världens mest omfattande långsiktiga befolkningsstudie när det gäller relationen mellan spel om pengar och hälsa.

Folkhälsomyndigheten genomför undersökningar och studier om förekomsten av covid-19 och det immunsvar som sjukdomen resulterar i. Därutöver görs analyser av SARS-CoV-2, det virus som orsakar sjukdomen, och dess arvsmassa. På de här webbsidorna redovisar vi genomförda och kommande undersökningar.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 7 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 27 september 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 38 (16 september 2024–22 september 2024).

Denna veckorapport publicerades den 2 oktober 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 39 (22–28 september 2025).

Denna veckorapport publicerades den 20 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 7 (10–16 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 8 november 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 44 (28 oktober 2024–3 november 2024).