Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Den genomförs dessutom i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Analyserad och kommenterad statistik om elektromagnetiska fält.

Analyserad och kommenterad statistik om radon.

Vaccinationer mot covid-19 har pågått sedan december 2020. Rekommendationer om vaccination har ändrats för olika åldersgrupper över tid. Även statistikredovisning för vaccinationer mot covid-19 har ändrats över tid.

Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter, och spel om pengar (ANDTS) orsakar ohälsa, skador och för tidig död. Därför är det viktigt att följa hur användningen utvecklar sig över tid och bland olika grupper i befolkningen.

I dagarna skickas en enkät ut till drygt 110 000 personer i Sverige för att undersöka folkhälsan. Svaren på enkäten gör det möjligt att följa utvecklingen i befolkningen över tid, så att rätt åtgärder kan vidtas för en bättre folkhälsa.

Analyserad och kommenterad statistik om hudbesvär samt statistik i tabeller och diagram.

Analyserad och kommenterad statistik om allergier samt statistik i tabeller och diagram.

Analyserad och kommenterad statistik om utomhusmiljö samt statistik i tabeller och diagram.

Folkhälsomyndigheten följer upp och rapporterar om hur den miljörelaterade hälsan ser ut och utvecklas över tid i Sverige. Det handlar i första hand om hur människor påverkas av sin inomhusmiljö, men eftersom den kopplar till miljön runt bostaden, skolan och arbetet följer vi även viss exponering utomhus.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Analyserad och kommenterad statistik om astma samt statistik i tabeller och diagram.

Analyserad och kommenterad statistik om kemikalier samt statistik i tabeller och diagram.

Analyserad och kommenterad statistik om luftvägsbesvär samt statistik i tabeller och diagram.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Analyserad och kommenterad statistik om solexponering samt statistik i tabeller och diagram.

Vanliga symtom på covid-19 är feber, förkylning och hosta. En del får lunginflammation eller andra allvarliga komplikationer men de flesta blir bara lindrigt sjuka. Vaccination skyddar effektivt mot att bli allvarligt sjuk eller dö i covid-19.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Folkhälsomyndigheten genomför och beställer undersökningar och studier för att stärka kunskapsläget kring covid-19. Vi arbetar tillsammans med olika samarbetspartners i landet.

Analyserad och kommenterad statistik om buller samt statistik i tabeller och diagram.

Ungefär 1 procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna i Sverige, har någon gång provat anabola androgena steroider (AAS).

Insatser för att minska stigmatisering är en central del av samhällets förebyggande och främjande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention.