Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Webbinarium inspelat 1 december 2023. Hur ser hälsan ut bland personer som lever med hiv? Hur är följsamheten till läkemedelsbehandling? Vilka biverkningar upplever de?

På temat ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa under pandemin presenterades erfarenheter och framåtblickar, ungas röster om hur pandemin har påverkat dem och forskning om covid-19-pandemins konsekvenser för unga. Filmer från konferensen den 17 juni 2022.

Webbinarium inspelat den 22 september 2023. Om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren.

Webbinarium inspelat den 11 oktober 2023. En kartläggande litteraturöversikt om tillgång till och användning av preventivmedel.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

I stort sett all marknadsföring syftar till att man ska vilja köpa något. Annonsörerna brukar använda budskap som får mottagaren att känna att hen inte är tillräckligt lyckad, vacker eller glad, och därmed behöver köpa något för att bli just detta. Man säljer ofta in bilden av ett lyckligare och

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Här hittar du filmer där experter svarar på frågor om barns och ungas skärmanvändning.

Webbinarium inspelat 31 oktober 2023. Om elevhälsan som en viktig del i skolans hälsofrämjande arbete.

Unga bi-, pan- och homosexuella är mindre nöjda med sitt sexliv och utsätts oftare för våld, diskriminering och begränsningar än sina heterosexuella jämnåriga. Det visar nya resultat baserade på undersökningen UngKAB23.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Att förändra de förutsättningar som påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan är en viktig del i folkhälsoarbetet. Genom ett brett hälsofrämjande och förebyggande SRHR-arbete ökar människors möjligheter att tillgodogöra sig sina sexuella och reproduktiva rättigheter.